KANTARELLER

En härlig dag - första dagen på två veckors semester. Jag som blev så glad när Britt igår på söket överräckte min/Rejs min borttappade lösrulle, som hon hade hittat i veckan. Därför var det verkligen SURT, när jag upptäckte att jag saknade en av lösrullarna när jag kom hem efter sökpasset igår. Minns att en rulle utöver de tre jag hade i mina fickor droppades bredvid min rygga efter att Rejs o jag kört vårt pass och sen glömde jag helt enkelt av den.

Äh jag åker tillbaka i morgon (idag) och plockar upp den, samtidigt som jag passar på att ta en promenad med hundarna och kanske hittar ytterligare några kantareller. Rullen syns ju väl och jag vet ju var vi hade vårt ”läger” och var ryggan stod - men va fan – INGEN rulle !!!
Troligen någon som norpat rulle. Det såg ut som någon med hund hade varit där innan, för vattensamlingarna avslöjade att där varit någon glad hund som härjat runt. Jaja, lite kantareller blev det iaf …

Passade på att fräscha upp hundarnas minne från förra årets trevande försök till kantarellsök, både på förmiddagen och eftermiddagen/kvällen, då även Tommy var med och vi hittade massor – i våra mått mätt – allt är relativt. Men har visserligen inte kommit så långt i den s.k. ”utbildningen”, men tycker mig se att hundarna börjar sätta ihop kantareller = belöning.

SÖKTRÄNING win-win

Att det uppenbarligen hade regnat av sig under gårdagen och natten upptäckte vi när vi klev upp på morgonen, för nu var det nästan torrt överallt på marken.
Tommy åkte till golfbanan – utan Semla – och jag och Rejs till sökskogen – utan Semla, som som vanligt var ledsen när vi åker, men desto gladare när vi kommer hem – hon ”gråter” av glädje.

På senaste tidens sökträningar har det varit lite skralt med uppslutningen av olika orsaker, bl.a har en av hundarna fått valpar, men den främsta orsaken verkar vara att det är semestertider.

Idag var vi bara tre och det hade inte blivit någon träning om inte Git sagt att hon önskade att få köra ändå, med tanke på att hon vill köra sin Troza så mycket som möjligt fram till SM. Såklart jag ville köra för att hjälpa Git, men var lite ”skeptisk” till hur bra det skulle bli för Rejs, med tanke på hans ”dykupper” och att inte ha nån stighållare till hjälp. Men självklart har Git lösningar på allt, lite tidsödande för oss som fortf. kör med dykupper, men ändå.

Git började vara på stigen – jag skickade mot figge Britt – efter påviset, dröjde Rejs o jag oss kvar, medan Britt vandrade ner till stigen för att kunna lägga ut figge Git på andra sidan osv. Kommunikationen skedde som vanl. genom walkisarna. Rejs var hetare än hetast, vilket förvånade mig lite, då han faktiskt har varit – i hans mått – rätt samlad den senaste tiden. Vi körde 6 skick och trots mycket spring i bena hade han ändå både huvud och näsa påkopplat och var jätteduktig, även om påvisen kunde vara bättre. Sammanfattningsvis så blev dagen lite av en win-win dag – både att det blev sökträning och att jag hittade en massa kantareller.

När vi sagt tack och hejdå, åkte jag en bit för att rasta Rejs och precis när kom tillbaka till bilen började det regna – snacka om tur – att vi hann färdigt söket innan regnet kom.

Väl hemma gjorde en kaka av gårdagen plockade blåbär och medan den gräddades så fick Semla ett litet slalompass. Pinnarna börjar bli allt mer rättuppställda och det är det som är svårigheten – att veta HUR mycket jag ska vinkla in pinnarna. För hon är lite ”känslig” den lilla, så fort pinnarna står lite ojämnt eller aningen för vinklade inåt bryter hon ut eller springer vid sidan om …

Var tvungen att kolla på hur pinnarna satt i början av inlärningen och jämföra hur dom står nu. Glad att jag gjorde det, för nu ser jag ju hur långt vi kommit, hur nära delmål 1 (pinnarna raka) vi är - nästa mål är säkerhet och tempo.

 

Men vi kämpar på – ibland går det kanon, ibland mindre bra … 

STADGETRÄNING

Och då kom äntligen det där efterlängtade regnet, som alla – iaf många – har väntat på pga av den gångna torkan. Det har regnat ihållande mer eller mindre hela dagen.

Tommy o brorsan bröt sitt golfande och kom hem tidigare än beräknat. Efter fika drog vi på oss regnkläder och åkte till H-hult med ett par dummys i ryggan. Tommy plockade blåbär (en skral liten mängd som iaf räcker till en blåbärspaj/kaka i morgon) utmed sträckan till sjön, medan jag roade mig med hundarna.

När vi kom ner till sjön lät vi Semla bada och simma omkring en stund, så hon skulle vara någorlunda nöjd innan hon blev uppbunden vid ett träd, där hon fick sitta/vara under tiden Rejs fick sina vattenmarkeringar. Tommy slängde till henne några godbitar då och då, hon var jätteduktig och var tyst hela tiden. Rejs fick två markeringar på var sida om grillplatsen, igångar från dom gräsbeklädda (våtmark) strandskoningarna.

Började med att han fick ha kopplet löst hängande runt sig under första kastet, vid nästa kast fintade jag honom med kopplet. Sen gick vi över till andra sidan om grillpatsen och jag lät honom var utan ”säkerhetslina” vilket han kände och knallade … MEN jag lyckades bryta honom INNAN han gled i vattnet. Lät honom komma till sans innan jag skickade honom och vid nästa (sista) kast satt han som ”fastnaglad” tills jag skickade honom.

Jag var verkligen jättenöjd med honom, och som pricken över i´t var att han inte skakade sig nån gång innan avlämningarna.

Som tack för bra samarbete, fick han till slut sin högt älskade snörboll

SICKEN KVÄLL

Har ju inte blivit några inlägg på ett par dagar nu. Orsaken är att vi inte har gjort nåt speciellt - bara några kortare trädgårdspass vilket iof inte ska förringas – det, mest för att Tommy har ”tagit hand om” hundarna både lunchtid och efter jobbet.

Hade igår kväll mina funderingar på att besöka Kviberg för att träna lydnad, men vid hemkomsten efter jobbet tänkte jag om och for iväg till ett ställe jag spanat in sen tidigare. Har tänkt – bara jag kan hitta dit, så jag kan kolla in om det funkar att träna jaktapportering nån gång. Och jag hittade och det funkade att köra app.träning, även om det var meter högt gräs och annan vegetation.
Först tänkte jag, att jag får väl chansa och ”offra” en dummy ifall Rejs inte skulle hitta den efter första markeringen. Men det hade jag aldrig behövt tvivla på, han var GRYM och tyckte det var grymt kul.

Han fick sex enkelmarkeringar i lite skiftande längder – kunde inte kasta så långt eftersom jag fortfarande har känning (trolig blödning) av revbensskadan, som jag ådrog mig efter att jag hade klantat mig när jag skulle trycka ner en agilitypinne i en stenhård gräsmatta.

Jag upplevde att han markerade nerslagen klockrent och slog sen på näsan som han uppenbarligen använde väl, han som annars brukar yra omkring som en … jag vet inte vad !

Nöjda och glada åkte vi hem och väl hemma fick Semla sig ett litet slalompass - också hon var superduktig. Hon börjar nu bli självständig och tar oftast rätt ingång. Pinnarna blir allt rakare, även om det blir bakslag ibland och jag får vinkla ut dom något igen. Har lagt märke till att hon är känslig för om HUR pinnarna står - om dom står det minsta ojämnt så bryter hon ut. Och idag var det bollbelöning som gällde, mot andra dagar då det har varit leverpastej.

Whao … sicken kväll och kvällens goa känsla toppades med hallon med grädde.

1:A SÖKET SEN LÄGRET

En dag i sökskogen, med efter följande after work !

- Vad är det för skrotbil?
- Jo Rejs, det är en bil som ägdes av en figge som en hund aldrig hittade ...
Madde  & Hydra in action
 
Välförkänt After Work

EN TOPPEN LYDNADSDAG

Vaknade till en dag som såg ut att bli fin och hade bestämt träff med Karin, Monika och Barbro på Angereds bk för ett par timmars träning.

Jag inledde med Semla och började med slalom mellan benen och några rallyövn. som uppvärmning. Fortsatte sen med balansbommen och därefter gungan, där jag fick hjälp av Karin att hålla och sänka gungan när Semla kommit till mitten.

Även om hon är osäker så går det bättre allt eftersom – tänk att hon inte ens vågade sätta en tass på brädan för drygt en månads sen. Avslutade Semlas pass, med att Karin släppte brädan i backen när den var ca 5 cm från marken, vilket gick jättebra. Duktig Semla 

När jag satt Semla i bilen, fick Rejs följa med till planerna där jag placerade honom i skuggan i ett hörn på en av planerna. Där satt/låg han lugnt, stilla och ljudlöst, medan Karin körde Samba på agilityplanen på ANDRA sidan vägen. I’m impressed

 

Sen körde vi resten av hundarna på andra sidan vägen – på den sidan Rejs satt. Sunday var först ut och i väntan på sin tur fick han låna Sundays bilbur.

Efter Sunday var det alltså Rejs tur och min plan för dagen var – ingångar på plan – fjärr (fr.ligg till sitt) – framför-saktagående. Inledde med ingångar på plan x 3 (olika ingångar) – gick hyfsat, han går snyggt o prydligt vid min sida men är i mitt tycke lite tittig. Men har en liten fundering – kanske ska man låta hon ”titta av sig just vid ingången” !?!?

Fick hjälp med fjärren – nya idéer – ”handtarget” (inte låta honom sätta sig före ”sitt” kommandot) Framför-saktagående – gick fint – så fint, att mina trän.kompisar tyckte jag skulle utnyttja att vi var flera personer och testa med ”grupp”. Men öhhh näää … det är han inte mogen för, sa jag. Men efter lite övertalning, om att spänna bågen och allt det där, så testade vi …. och se det gick ju strålande 

Utöver att jag var glad över tips och hjälp var ju ju såklart med gladast över lilleman som var sansad och duktig hela passet igenom. Som pricken över i´t, var när han låg (satt efter en stund) stilla, helt TYST i skuggan i hörnet av planen efter vårt pass, medan Barbro körde några aktivitetshöjande övningar med Focus. 

RUBRIKSTORKA

Inspirerad och taggad av trg-träning och youtubehänget (agility) igår blev det i kväll ännu en stunds träning i trädgårde, medan middagen puttrade i ugnen och Tommy tittade på fotbolls-EM mellan Sverige – Sovjet (Sv. vann 2-0).

Inledde med SEMLA och började med lite slalom, som gick hyfsat bra. Hon bryter ut vid näst sista ibland o missar även ingången i mellanåt, men oftast strålande. Använde mig av bollbelöning idag, vilket helt klart är det bästa – iaf just nu. Matte måste bara lära sig att sluta I TID, innan hon tröttnar.

Fortsatte med ett enstaka hinder för att träna vägledande arm/handrörelser (eller hur man uttrycker sig). Semla var riktigt duktig, även om det blir lite ”terräng hoppning” då gräsmattan/ytan sluttar lite. Men hur mkt jag än hade studerat instr.filmen INNAN jag skulle utföra övningen så såg jag i efterhand att det lika förbannat hade blivit fel, jag hade lyckats hitta på en alldeles ”egen övning” - duktig Maggan, något för idiotkontot kanske, men på det igen i morgon.

Sen var det REJS tur. Började med omvänt lockande (titta på mig) som långsamt blir bättre och bättre, fortsatte därefter med fjärr – från ligg till sitt, där vi kanske inte avancerar så starkt, men ändå med en viss framgång. 

Avslutade med att fokusera på krypet, att försöka få honom att sluta med sina grodhopp med bakkärran och istället förflytta sig stegvis med bakbenen. Tog fasta från gårdagens test att låta honom krypa i nerförslut. Hade bestämt mig för att använda mig av klicker’n och klicka minsta lilla stegrörelse. Tänkte också på Monicas ”se till så hans svans blir stilla, innan du/ni kör igång”.
Blev verkligen glad när jag såg att det gav resultat och att han faktiskt tog några bakdelssteg och inte hoppade. Visst blev han hög ibland, men jag tror att det mest berodde på trötthet.

TRÄDGÅRDSTRÄNING

Idag har hundarna och Tommy varit på utflykt medan jag slet på jobbet. Utflykten var iof inte märkvärdigare än en vanlig skogspromenad (som alltid) med bad, men idag med en förlorad favoritboll som sjönk !!! Även om Tommy tog sitt premiärdopp så kände han tydligen inte för att dyka efter den. Rejs hade simmat runt runt och undrat vart den hade tagit vägen – stackars liten.

Efter jobbet och grillning körde jag ett litet trädgårdspass.
Rejs – lugna godisbelöningar bl.a. om vänt lockade = titta på mig – fjärr = sitt fr. ligg – kryp = test av en idé, se hur han gör med baken om han får krypa i nedförslut resp. uppförslut. Gick riktigt bra i nerförslut, medan han hoppade groda som vanligt uppför. Få se om det var en engångsföreteelse eller ej …

 

Semla – hinder (box) – och slalomträning. När det gäller boxträningen blev det för svårt, får jag nog gå in på youtube och studera. Gällande slalomen, så var hon trött (trodde jag) för hon var seg och det blev många fel – både ingångar, mitt i och i slutet.
Eftersom Rejs går igång när jag bollbelönar Semla så undviker jag helst det, men eftersom hon nu var så seg tänkte jag att vi MÅSTE ju få till ett bra avslut och tog därför trots allt fram bollen och döm av min förvåning … DÅ minsann vaknade hon och sprang igenom slalomet snabbt och lätt utan den minsta tvekan. Och Rejs överaskade INTE med att vara lugn och tyst om nån händelsevis skulle tro det …

Kvällens konstaterande
 – att det var märkbar skillnad på Rejs kryp, beroende på om det sluttade neråt eller uppåt.
 – att jag ska vara noggrann med att variera belöningarna till Semla – godisburk, godis direkt från handen och bollbelöning.

MITT RÄTTA ELEMENT

Ikväll kunde jag konstatera att jag var jäkligt trött och knappt orkade gå ut med hundarna även om det kändes skönt när jag väl kom ut i skogen, där jag verkligen känner att jag är i mitt rätta element. Hittade några "fynd" - en handfull kantareller och en färggrann, söt liiiiten fjäder från en nötskrika.

.... och här sitter (helt frivilligt/inte kommenderad) Rejs och väntar på inkallning, för att få sin boll som belöning ....

EN BRA KVÄLL

Riktigt nöjd med kvällen. Först promenad skogen där jag för ovanlighetens skull hittade några kantareller. Uppenbarligen en del vilt i omgivningarna, tänk om Semla ändå kunde (kan) förstå till vilken nytta hon är när hon omedvetet signalerar att det finns vilt i närheten, tackvare det kan jag förekomma Rejs. Det var precis vad som hände idag, jag såg Rejs börja dra iväg, eller rättare sagt studsa iväg, men matten var som var med på noterna lyckades bryta sin lille röda.

Väl tillbaka vid bilen fick Rejs ett litet jaktapporteringspass – markeringar – på den lilla gräsplanen. Han var verkligen jätteduktig. Undrar om han hade varit lika cool med en annan kastare än jag själv?

Fick lite dåligt samvete när Semla trodde hon skulle få ett litet pass när Rejs o jag var tillbaka o han hoppade in i bilen. Men det hade hon nog glömt när vi började åka hemåt.

NY SJÖBEKANTSKAP

Forskandet av nya skogspromenader fortsätter ... Härkeshult - där vi iof ofta går - men nu ny sträckning längst vildmarksleden. Hejade på en vandrare med ryggsäck redan vid p-platsen, som jag så småningom gick ikapp. Vi slog följe en stund till jag vek av vid mitt mål - L:a Stamsjön - och han fortsatte till sitt övernattningsställe som tydligen var vid Homasjön.

  

REGN

Idag har det regnat hela dagen lång, eller nä, det blev faktiskt bättre på eftermiddagen, men då hade det oxå börjat blåsa. Tommy och Peter (brorsan) spelade golf på morgonen. När Tommy kommit hem och efter en stunds vila och kaffe gick vi ut med hundarna gemensamt. Råhult blev målet och även om det regnade från och till hela tiden var det riktigt skönt. Träffade Lena och alla trubbnosarna på väg tillbaka till bilen.

- Ja, vadå då ... jag ÄLSKAR min badrock !

Kan säga att det inte blev så mycket mer gjort denna dagen !

HUNDTRÄN. O ALTANHÄNG

Hade idag bestämt med Karin att träffas på Angereds bk, mest för att uttnyttja den lite snällare agilitygungan - snällare än den på Partille - som finns där.

Inledde med SEMLA, då jag tänkte ha Monika med Sunday (som ev./kanske skulle komma lite senare - men tyvärr så hann hon inte) som störning åt Rejs.

Började med lite slalom mellan mina ben, som hon nu gör riktigt bra. Sen några rallymoment, som ledde till belöningar i form av godis varvat med bollkast. Körde därefter balansbommen några gånger innan vi gav Oss på gungan som var huvudmålet för dagens träning.

Eftersom Semla är rädd för gungan och jag försöker få henne att övervinna den rädslan är det bra att passa på att utnyttja Karin som medhjälpare. Hon håller i brädan och jag kan samtidigt ägna mig åt att läsa av Semla och kan därefter ge Karin instruktioner hur hon ska agera med brädan – hålla den fast eller sänka den när Semla befinner sig mitt på, sänka den långsamt resp. snabbt osv. Det går lååååångsamt framåt, men om man jämför för tre, fyra gånger sen, då hon inte ens vågade stå på änden av brädan, så har hon utvecklats …

REJS
Belöningar
– omvänt lockande (skapa lugn före momentstart – tex. fotgåendet) – försöker få honom att tänka om och titta på mig istället för - som jag har lärt honom - på godiset i min hand.
– belöning i sittande i fotpos. utan att lyfta frambenen från backen efter att jag har stoppat handen i fickan – ska leda till att jag ska kunna belöna under gången (fotgåendet)
Funderar på ett annat belöningsord (?) istället för ordet ”RÄTT” som har kommit att betyda ”hopp” för honom. Fjärren – från ligg till sitt – får inte till det, blir inge bra (tips fr. Gits sökläger)

Apportering – med Karins stora apportbock – la den i riktn. 90 grader (nog bara jag själv som fattar) – gick verkligen stålande (han har tidigare tyckt den varit för stor o tung)

Högersvängar – precis börjat med hö. om halt (tips fr. Gits sökläger) – gick rätt bra, tyckte jag allt 

Framförgående/sakta – gick alldeles strålande, särskilt med tanke på att apportbocken låg en bit ifrån som störning (dock ej planerad störning)

 

Efter träningen åkte Tommy o jag till Huvudröd för inköp av hundfoder/godis och jag passade på att komplettera mina agilityhinder (Rusta). Haha – har nu hinder till att göra en liten ag.bana, men framförallt, med fyra hinder kan man göra många kombinationer.

Dagen avslutades med en fantastisk eftermiddag/kväll på altanen med sommardrink och grillning.

ÄNTLIGEN FREDAG

Idag kom Tommy hem från veckans resjobb och tog hand om hundarnas "huvudpromenad". 

När jag kom hem från jobbet kunde jag stolt visa honom mitt äppleträdsprojekt.

Altanhäng i växlande molnighet - Rejs väntar på servering - systrarna Katja, Hanna och Kim står på rad

Kvällsröj

HÄRSKOGEN O VATTEN

Är lite trött på de gamla ”ingådda” promenaderna, så jag fortsatte i kväll mina upptäcktsfärder och ikväll var målet Härskogen.

Hittade en grusväg som vi följdeU tills vi kom till en ”återvändplats” som uppenbarligen användes för att bränna kablar (koppar). Där vek vi in i skogen och följde en stig som vi efter en stund också vek av ifrån, igentligen för att öka avståndet till Härskogsvägen, för Rejs hade vädrat några ggr och sprungit åt det hållet. Semla som vädrade HELA tiden fick som vanligt/oftast gå kopplad.

När vi gått en liten stund siktade jag en sjö, samtidigt som båda hundarna vädrade våldsamt och det brakade till en bit ifrån oss. Jag fick tag i Rejs och kopplade honom, samtidigt som vi drog oss tillbaka därifrån vi kom. Lite läskigt då vi passerat en hel del färskt ”vildsvinsbök” , tänkte att det är bättre att förekomma än att förekommas.

Kände att det blev ett litet snöpligt avslut och åkte därför till fiskesjön och körde lite vattenapportering med Rejs (med fokus på stadga) och Semla fick hämta sin tennisboll (utan fokus på stadga)

MINNS I VINTER denna sommarkväll

Det är just sådana här sommarkvällar som det var i kväll som jag hoppas jag kommer minnas i vinter, när det är mörkt och slaskar eller är isigt och eländigt. När jag kom upp till Råhult var det tomt, sånär som några som tältade och satt på den lilla gräsplanen och mös. Precis när vi börjat gå hörde jag en bil komma och strax efter hörde jag några skällande hundar – lät som Lenas små trubbnosar. Vi gick parallellt en stund – vi i skogen och dom på grusvägen – och Rejs hörde (kände igen ?) skällandet, men brydde sig inte nämnvärt vilket överraskade mig positivt förstås. Gick där och funderade om det var Lena & co eller ej, får fråga Lena nån gång, om det var hon eller ej.

SPÅRSKOGEN O JONSEREDS TRG

Tänk att trots att det var mulet, så var det en underbar kväll, så härlig att vi efter skogsbesöket bytte miljö och for upp till Jonsereds Trädgårdar. Men som sagt vi inledde med skogen där vi först tog en promenad medan Rejs spår la till sig och sen efter kanske en halvtimme gick Rejs sitt spår. Mycket bättre än sist - som var för nån månad sedan - men han gick med nosen i backen ibland och vädrade (?) gick med huvudet rakt fram ibland. Markeringarna av apporterna (4 st) gick väl sådär, ibland ganska bra, ibland sämre. Semla fick inget spår, då jag tänkte köra ett litet agilitypass i trädgården, vilket jag INTE orkade - inte Semla heller - när vi väl kom hem.

 

Det som är så skönt med att åka upp till Jonsereds Herrgård/Trädgårdar så sent är att det nästan aldrig är nåt folk där. Nu var det bara en tjej där, som avlägsnade sig när jag kom, vet inte ens om hon observerade att jag kom. Väl hemma blev det en stunds balkonghäng för dogsen, innan jag tyckte det blev för kylslaget och dom fick gå in.