NYÅRSAFTON

Osså kom då nyårsafton som är den dag jag verkligen avskyr, ja, nästan hatar, även om jag sällan tar det ordet i min mun, då det har en stark betydelse för mig.

Förberedelserna blev precis som tidigare år – promenad på golfbanan för att undvika överraskande fyreverkeriknallar. Det var det tydligen fler som hade tänkt, för vi såg några andra med hund och även folk utan hund, men inte så det störde direkt. Det blev en runda med div. aktiviteter som tex. lite lydn. och ett flertal sökövningar för båda hundarna.

Efter hemkomsten, lite förberedelser inför kvällen, som tex mörkläggning/ljudisolering av fönster och förberedelser av middagen. Sedan käkade vi sen lunch och tittade vi lite på TV, innan vi ca kl. 19 åkte till skogs för en sista rastning innan resten av kvällen.

Tyckte att Semla var lite mer stressad än tidigare år, men utan att för den sakens skull vara flåsig eller rädd. Vid 16-tiden hörde vi några större fyrverkerier som small av, sen var det ganska lugnt fram till när vi åkte, då det fortfarande var ganska lugnt – det smällde bara lite här och där …

Upp till Råhult och gick en liiten sväng, medan det smälldes för fullt i bakrunden (mer än det gjort tidigare år), MEN utan att Semla reagerade. Hem igen, där det blev soffhäng och god mat och dryck resten av kvällen, medan dogsen blåg redvid – Rejs sov, medan Semla inte kunde koppla av helt, hon satt/låg omväxlande, med öppna ögon hela tiden …. hon var SÅÅÅÅÅ TRÖTT!

 

Samtidigt som smällandet vid 12-slaget drog igång på allvar, tog vi fram osttuben och tackvare tuben kunde Semla genomlida den mest intensiva halvtimmen, innan det lugnade ner sig. I år var inte våra närmsta grannar hemma, som förra året smällde av några rejäla bomber som dom hade riktat rakt mot oss …

När vi pustat ut och väl hade gått och lagt oss vid 01-tiden, började dom där JÄVLA eftersläntarna bränna av det ena fyrverkeriet efter det andra. Semla blev orolig och började gny. Efter ytterligare någon timme med smällare/fyrverkerier, vankade hon gnyende omkring och jag misstänkte att hon behövde gå ut. Det hade vid det här laget lugnat ner sig utanför, så jag tänkte att nu är det nog lugnt att ta ut henne (i koppel förstås) för en kiss. Vi hann inte mer än ut på trap-pan, då det brändes av en sån där smattrande sprakande sak och Semla vände nästan i steget och ville in igen, vilket jag förstås lät henne. Alltså in igen och ingen kiss, hon spatserade direkt upp till husse o Rejs och slocknade och vid det här laget hade klockan nästan hunnit bli ca 03.

GOTT NYTT ÅR

BRUKSSÖK - "röda huset" härkeshultsvägen

Söndag och sökträning och hot om regn, men det var ju ingen skräll – det har ju varit uppehåll i minst två dagar.

Idag var vi full styrka, i startordning Magnus, Britt, jag, Aneta, Åsa och Jonna.
Från början var det tänkt att vi skulle vara vid ”gröna bommen”, men åkte därifrån då det redan stod ett par bilar där och vi därför inte fick plats med alla våra bilar. Åkte därför till ”röda huset” vid den lilla tjärnen. Ny fin ruta till vänster om lilla bron, med mjuk mossa, gles skog och platt terräng på ena sidan och brant (de 3 först skicken på den sidan) och tätare vegetation på andra sidan.

Magnus och Åsa figgade (hade osttub som belön. båda två) medan Jonna hade stigen. Rejs var helt tokig innan vi nådde rutan, men som vanligt så hade han full fokus vid starten och resten av passet – 8 skick – gick som smort.

 

Märkte att han hade mattats efter de två skicken på den branta sidan, när jag skickade på 5:e skicket på den ”platta” sidan. Han tvekade och jag fick mana på lite innan han fortsatte ut, likadant var det på påviset. På sista (8:e) skicket – också ganska mkt uppför – sprang han ut lite snett bakåt, men då jag trodde han skulle räta upp sig lät jag honom gå. Men då jag förstod att han inte alls skulle räta upp sig, kallade jag på honom (alldeles försent, jag vet) men då han fick Magnus i vind, lyssnade han inte. Kände nog att jag gjorde rätt som inte började tjafsa med honom, utan lät honom springa till Magnus, med tanke på att han har fått tillbaka sitt driv utåt, det som vi ju har kämpat med i nästan ett helt år…

LISEBERG

Jag tog en sväng med hundarna vid Härkeshult, innan jag träffade Britt för ett par timmar på Liseberg. Innan hemfärden möttes Tommy o jag upp för gemensam hemfärd, efter att Tommy varit på hockey.

LYDNADSTRÄNING - pbk

Fick ett infall att åka upp till klubben för ett litet lydnadspass, vilket var läääänge sedan. Sista lyd-nadspasset var på lydnadskursens avslutning och den var den 20 november. Men frågan var om jag skulle lyckas med det j_vla låset till bommen och inte skulle det väl vara lättare idag då det ju har varit kallt några dagar den senaste tiden. Och mycket riktigt, stod där och lirkade och lirkade med låset och höll på att ge upp, när det helt plötsligt gick upp … whola!

 

REJS
Fotgående
Belöningsförberedelser inför inkalln. m. ställande 
Ställande u.g. – började med att backa, för att sen vända o kommendera under fotgåendet, vilket gick bra FÖRSTA gången, men sen blev ömsom …. men fick till ett bra avslut dock.
Fjärr 
Apportering

ALLT gick så jäkla bra – förutom ställande då – så det känns överflödigt att skriva mer …

SEMLA
Startklass-momenten (fotgå./inkalln./sitt u.g./ app./fjärr/hopp) förutom apporteringen som vi tränade vidsidan om.
Apportering – gick så jäkla bra – dock inte riktigt ända fram och i hand

Kändes himla bra och jag var så nöjd och glad när vi åkte hemåt. Och bonus var att det gick hr lätt som helst att låsa vägbommen.

Visserligen var appellplanen helt öde, vilket med all säkerhet var en bidragande orsak till att det gick så himla bra. Men måste ändå tillägga att det även blev lite störning i form av förbipasse-rande både häst– och hundfolk.

AGILITYTRÄNING

Agilityträn. idag – trevlig samvaro, bra träning, med bra val av bana som hade bra flyt.

Dock kom jag för sent, då jag av någon anledning hade siktat in mig på kl.12, TROTS att jag tidigare på morgonen hade påpekat på FB att vi började kl.11.30, till en som ville byta till "vår" grupp.

SPEC.SÖK - hemmaträning

På förmiddagen var hela lilla familjen på promenad pågolfbanan.

På kvällen blev det en stunds specialsök. Gjorde tre olika rumssök i källaren – en låg gömma i en golf-bag, hög gömma i kallmangeln, en mellanhög gömma i mellan en gammal hög av album - NÖJDA vovvar efter kvällens spec.sökpass - så duktiga, speciellt Rejs, Semla tyckte det var lite läskigt med den lite högre gömman - fr.o.m. nu, fokus på markeringar.

SPECIALSÖK(KURS) - git jering - gång 3

Ikväll var det dags för 3:e kurstillfället på Alfa, det var lite manfall då en hade hoppat av och en hade bilhaveri. Men antalet på 4 ekipage var perfekt tyckte jag o Rejs, med tanke på att vi denna gången hade alla 4:a hundarna inne samtidigt.

Inledde med ”behållar”-sök i form av 5-6 st agilitysäckar (tunneltyngder) som stod på rad, som vi sedan fick träna vidare på, medan de/vi andra körde rumssök (3st) – 1 sök innan vi bytte – utanför hallen vi befann oss i.

1) Hundburarna – en av dörrarna (satt fast m. tejp, hade satt tejp på samtliga dörrar.
2) Toaletterna – handfatets rör nere vid golvet
3) Agilitydelen – staplade kartonger

Mellan rumssöken och förutom behållarsöken i början, tränade vi lite följsamhet och platsliggning.

BRUKSSÖK - härrydaskylten, härkeshultsvägen

Det var min tur att välja ruta. Eftersom vi skulle bli 6 st, hade jag en tanke på en ruta i Floda (på väg ut till Björnås), men beslutade mig för att avvakta med den pga att jag inte orkade åka dit o kolla. Så valet blev istället en vid Härrydaskylten utmed Härkeshultsvägen.
Pga att det på morgonen blivit ett avhopp, blev det lite diskussioner om vi därför skulle byta ruta eller ej, för att spara lite tid vid ekipageskiftena.
Men hur som helst, beslutade vi oss för att vara kvar. Till skillnad mot förra söktillfället, då det var kallt, rimfrostigt och vackert av frost, så var det idag gråväder och regn, ett riktigt sketväder minst sagt.

Osäker på startordningen - 1 Åsa, 2 Aneta, 3 Jonna, 4 jag, 5 Britt.
Rejs o jag startade som 4:a och hade Aneta (tub-belön.) o Åsa som figgar, medan Britt hade stigen tills Jonna var tillbaka.
Vi körde 8 slag och Rejs var verkligen superduktig när det gäller ALLT, så jag känner att mer ord är överflödiga..

LYDNADSTRÄN. - ale/surtehallen

Hade till idag bokat 1 tim. i Ale/Surtehallen, där Semla o jag hade vunnit ett presentkort på en agilitytävling i våras – bäst att ta ut den innan året är slut och den går ut. Och vad passade bättre att ta den idag, då jag hade bytt min lediga onsdag till idag, med tanke på min gårdagens avtackning.

Jag måste säga att jag var smått irriterad på Tommys (som var med) oengagemang, då han mest pratade i telefon – kanske min irritation påverkade Rejs, som var väldigt het och obalanserad.

 

REJS
Fokus och fotgående – gick så där! Själva ingången gick fint, men så fort vi hade stannat och skulle börja gå igen började han ljuda. Gick tillbaka till fokus och ”sitta kanin” igen och gjorde om, vilket då gick bättre för varje gång.
Ställande under gång – gick så där – han rantade som vanligt efter mig, efter att först ha ställt sig – när jag kommit ca 3 meter ifrån honom kommer han efter …
Apportering – gick kanonbra – både ”full app.” och grepp/håll fast-övn.
Rutan – gick så där – första skicket sökte han sig runt efter varje kona, innan han till slut ”hittade” tar-getplattan. Sedan gick det bättre ett par gånger, tills han helt plötsligt (mkt förvånande) fick för sig att det var runda som gällde. Troligen hade hans hjärna hade blivit överhettad. Svårt att skilja på ”rutan” o ”runda” när hjärncellen har tagit slut 😳

SEMLA
Moment ur startklassen – gick kanonbra, även om vi måste träna på uthålligheten mera …
Apportering – gick inte alls
Drog ut gungan och däcket, som vi körde några gånger

VETERINÄRBESÖK O AVTACKNING

Medan jag var på jobbet, var Tommy med Semla hos veterinären för att kolla hennes öga som hon inte ville öppna i morse. Det visade sig vara en infektion, som hon fick antibiotika (7dgr) och smärtstillande (vid behov) för.

Lilla hon på uppvaket efter ögonundersökningen.

På em var det dags för min avtackning, som blev en otroligt varm och minnesvärd avrundning på min långa arbetskarriär. Nu är det bara en vecka kvar, innan sista arbetsdagen är ett faktum ... iaf  t.v. 😊

MILJÖOMBYTE - fr. blöt skog till julkonsert

Det är allt bra roligt med häftiga miljöombyten/skiften - ena stunden var vi o klafsade i skogen, för att i nästa ögonblick sitta i Domkyrkans hårda bänkar och lyssna till en julkonsert med ljuv musik och sång. Dock lite tjötigt i längden tyckte vi båda, kanske hade de hårda bänkarna en viss inverkan. Jag fick ett yrselanfall utan förvarning, som dock försvann efter några sekunder, som tur var, MEN så obehagligt.

AGILITYTRÄNING - härryda hundarena

Agilityträning idag 😊 Tack vare filmningen såg jag att jag inte gjorde vad jag lärde mig på kursen i lör-dags - jag befann mig inte där jag borde i förhållande till Semla 😳 Måste/ska försöka vara ÄNNU när-mare henne under loppet, följa med ända fram till hindrena. Men i övrigt kändes det bra - allt för att Semla inte ska fatta när det blir ”fel” ...

NEDRÄKNINGEN HAR BÖRJAT ...

Nu har den definitiva nedräkningen inför pensionen börjat. Var idag på ett sista sommarblomsmöte i Trädgårdsföreningen. bl.a. med nya enhetschefen för Rent och Grönt 2, som ligger under nya avdelningen Skötsel och Anläggning.

HOCKEYTAJM (Tommy o Mats)

I somras bestämde Mats och Tommy att Mats skulle komma ner vid nån av hockeymatcherna mellan Djurgården – VF och idag blev det då dags – Mats-FB-citat – ”Hockeytajm på bortaplan i fiskeläget på västkusten”.
Hann med en trevlig pratstund i soffan efter matchen innan läggdax, för att morgonen efter ta tåget tillbaka till Sthlm.

Foto : Mats

SPECIALSÖK(KURS) - git jering - gång 2

Startade med lite allmänna frågor gällande urvalsbanan bl.a. menade Git att man som nybörjare skulle följa med hunden o visa med sin egen hand vid varje varje burk, istället som jag trodde – att man skulle sätta hunden i början och själv gå och svepa handen över hela banan. Kom sig av min egen fråga: jag hade nämligen en fundering om orsaken till att en av hundarna (ej Rejs) som ru-sade fram längst banan, utan att igentligen siffa på någon av burkarna … tänkte att hunden skulle ”rusa fram” till där man befann sig sist/avslutade med sitt ”handsvep” (typ att hunden har drag-ning till den sist slängda apporten vid dubbelmarkering i samband med jaktapp.)

Vi startade med urvalsbana – hundarna körde banan x 2, fick vila i bilarna mellan gångerna – 3 gömmor/gång. Rejs var mer taggad än förra kurstillfället, men ändå hyfsad ”förig”, även om han ”spårade ur” och ville söka längst väggen vid nåt tillfälle. Git menade, ta med honom för att börja om fr. början.

2:a omg., efter vilan i bilen, ”bröt han ut” från banan redan efter första burken – jag tog med ho-nom för att börja om (omvänt lockande innan starten) och blev tillsagd att börja närmare själva urvalsbanan, vilket blev mkt bättre.

Git trodde att Rejs fortsatte längst banan – trots att vi tydligt märkte att han hade noterat var gömman låg – för att han ville scanna av hela banan innan han stannade för att markera – hon jämförde med en av sina hundar som gjorde samma sak vid uppletandet. Eller som nån annan sa vid nåt tillfälle – kanske vill han inte hitta alltför snabbt, då just sökandet är roligast …

Git hade tänkt att vi skulle få testa doftdiskriminering i urvalsbanan, men då det inte riktigt gick som väntat, så avancerade vi istället till rumssök. Vi använde en liten ”skrubb” och det gick helt ok för samtliga – en del gick det bättre för än andra.

Glöm inte att ”GÅ MED” under sökarbetet – tänk på att INTE stanna där du vet gömman är …

Git höll med att liggmarkering kan vara bra för heta hundar som Rejs, men vänta med att ”kräva” markering nu vid intro av rumssök

Sävedalens belysta ”bygata”

Ang. urvalsbana Git trodde inte på mina tankar om att det ev. skulle varde lättare att känna doften vid användandet av små låga nw (plåt) burkar, än i stora djupa (glas)burkar ….

SÖKTRÄNING - härkeshultsvägen "röda huset"

Idag har vi verkligen varit STARKA TILLSAMMANS
Sicken avslutning på helgen det blev idag och jag som innan inte alls kände någon lust för att åka till sökträningen. Vaknade till en frostig, kall och krispig morgon och tog mig i kragen och gjorde iordning alla attiraljer – kläder, ombyte, näring och dricka till oss båda.

Platsen var Härkeshultsvägen, vid ”röda huset” vid den lilla tjärnen. Vi började stigen strax efter den lilla bron och jag tänkte att vi kanske var väl nära tjärnen. Jag är väldigt nojig när det gäller sjöar där isen börjar lägga sig ...

Drömde ALLTID mardrömmar som barn/ungdom, när jag kom till morfar&mormor på landet, särskilt vintertid, men även vår-och sommar. Tror det grundade sig i att när jag var tonåring och precis hade fått en labradorvalp, som vid händelsen var kanske ca 10 veckor. Valpen – Nalle – som sprang omkring på vår badplats, hade vid ett oöver-vakat ögonblick, halkat i vattnet ifrån en rundad klippa på ca2m. Jag minns att medan jag sprang omkring i panik och ropade och undrade vart han hade tagit vägen, helt plötsligt hörde ett lite svagt gnyande. Jag tittade ner från berget och där nere i vattnet låg han och försökte förgäves komma upp. Jag gled ner och ”fiskade” upp honom – vattnet var ganska grunt, inte mer än ca ½meter, men vad hjälper det när man är en liten valp. 

Det var ca 100-150 meter ner till kanten på tjärnen och även om jag, som sagt är nojig för svag is, så tänkte jag att Rejs springer ju ALDRIG i vattnet ens på sommaren utan att man kastar något, så varför skulle han göra det nu och höll därför min obehagskänsla (typ - tänk om han får syn på nåt/får för sig att …) för mig själv.

 Vi var 5 st till antalet (ett sent avhopp pga hundskada). Vi startade som 3:e ekipage, Jonna och Monika figgade, medan Aneta hade stigen och blev avlöst av Britt, när det blev dax för Aneta att hämta hund. Rutan var inte kuperad, men var rätt tungsprungen och stora delar av rutan bestod av frusen djup mossa.

När vi hade kört 4:a kanonbra skick, började jag tänka – hur många till ska hans lilla överhettade hjärna orka, men döm av min förvåning, när han pumpade på med samma iver och energi – bra tempo både ut och in, bra framslag och bra påvis.


Någonstans där i mitten – efter 5 skicket/slaget (Jonna) – tänkte jag, undrar om det kan vara så att Jonnas hantering med belöning i form av en kavli osttub och lugnande prat inkl. smek, är nyckeln till att han orkar mer än han annars brukar.
Jonna och jag var helt eniga om att slickande ju ÄR avstressande och att Rejs helt klart blev påverkad – han låg liksom där och återhämtade sig. Har ju använt mig av just osttub i alla möjliga sammanhang, med har aldrig fått denna effekten. Min egen teori är att det KANSKE var kombon slick och lugn röst inkl. smek som gjorde susen ...
Tänkte att jag kör några skick till och avslutar med Jonna och osttuben, så han minns att han faktiskt hade krafter och ork kvar när vi slutade passet. Men väl framme hos Jonna (7:e) märkte jag att han fortfarande hade såpass mkt sug, att jag beslutade mig för att skicka två skick till. Visst, det var en chanstagning - bör ju sluta när det går som bäst. Men det gick vägen och de sista skicken blev även dom jättebra och vi fick ett gött avslut hos Jonna med mys.

OJ, SÅ glada och nöjda vi var över varandra. Rejs hittills bästa sökpass i ”karriären” – tanken slår mig, undra hur långt det är till att börja med tomslag nu ? Men får väl köra några pass till, för att se att dagens pass inte var en engångsföreteelse …

 *

När sista ekipaget hade kört och vi hade sagt tack och hej, så skulle Jonna låta oss (även Monika o Sun-day) testa att köra kick-bike tillsammans. Rejs tyckte det var SÅÅÅÅ kul och riktigt tjöt av glädje … och stress ! Han var liksom som en glad och exalterad unge som står och stampar … 

Testade först med att Jonna sprang framför och lockade, men då upplevde jag att det blev för het-sigt och ryckigt. Vi ändrade till att Jonna höll i honom, för att efter en stund senare släppa helt och springa framför honom igen …
Har nu mina funderingar – köra och få varje hund säker var för sig, för att sen förhoppningsvis kunna samköra dom …

AGILITYKURS - handling - lina dahlman

Idag har Semla och jag varit på agilitykurs på förmiddagen (3tim.) för Lina Dahlman, som jag fick ett ryck och anmälde oss till för bara en vecka sedan. 4 deltagare – två S-hundar o en M o Semla i XL – riktigt trevligt gäng.

Jag fick riktigt bra verktyg, dels med tanke på Semlas lite dåliga tempo, men även för problemet med att hon blir lite låg/ledsen när det blir fel och vi gör om. Noterade särskilt detta vid trä-ningen i Härrydahallen förra lördagen.

Lina sa precis som Mia sa på handlingskursen i sensomras/höstas, att Semla är noga och inte vill göra fel – blir alltså lite låg och konfundersam när det blir fel.

Hon är också MYCKET lyhörd för vad jag säger, vilket jag fick erfara när hon vek undan från ett hinder och tog tunneln istället, efter att jag av misstag sagt ”tunneln” och hon vek också av från ett hinder och kom till mig, när jag av missatag sa ”här” …

TIPS:
 • Jag ska ignorera misstagen och istället FORTSÄTTA som om det skulle vara så … Ang. hennes tempo - JAG ska sakta ner mitt eget tempo o låta henne komma ikapp utan att hon fattar att jag inväntar henne – utnyttja i första hand TUNNLARNA, där hon ju inte ser/märker att jag stannar o väntar in henne. Precis när/där hon ser mig vid tunnelutgången, ”trycker” jag på tempot/får hon pepp och vi rusar vidare …
 • Jag ska FÖLJA MED henne runt i banan, springa NÄRA henne, NÄRA hindren och samtidigt peppa henne. JAG kommer få springa längre sträckor, vilket kommer ta på både ork och flås … phu … får hämta andan medan hon är i tunneln !

MERA TIPS :
• Variera starterna, men alltid tillsammans med henne – peppa henne tex m. bollen isam-band m. starten – starta i ”flygande fart” – fr. sittande innan starten osv
• Variera/överraska belöningarna – tex. att kasta bollen direkt efter första hindret, till efter några hinder i följd …
• Kasta aldrig belöningen när jag själv har saktat ner alt. stannat, utan ALLTID medan jag själv är i rörelse. Om jag fepplar m. bollen o inte får ur den ur fickan fortsätt spring lite till …
• Belöna om hon tar egna initiativ.

När vi sen kom hem bytte jag jag hund och Rejs och jag fick en stund i skogen för oss själva.