FÖDELSEDAG

Och så har denna lediga dag - Kristi himmelsfärdsdag/min bemärkelsedag - passerat. Regn hela dagen - gemensam utgång med dogsen (Rejs fick några närsök med minidummysar, Semla med tennisbollar) - fika - bio och såg Bohemian Rhapsody om Freddy Mercurys liv, som vi båda länge velat se - god korvstroganoff som födelsedagsmidag - glass, drink & ostbågar ... en bra födelsedag helt enkelt :-)

TRÄNINGSTÄVLING - ale bk

Var på träningstävling på Ale bk ikväll, som tyvärr enl. mitt tycke var mer en störningsträning än träningstävling – alldeles för stora störningar för Rejs och den berömda ”goa känslan” var helt obefintlig. Störningarna bestod av att själva lydn.planen var tajt och hindret, rutan och en hög med apportbockar liksom låg i vägen för momentens utförande. Var inte särskilt många närvarande – 5 st inkl. dom två som höll i själva träningen. Jag den enda som ville köra klass1, f.ö. var det 2 startkl. o en lägre + en elit .

Inledde med gruppmomenten – platsliggning utan skott, därefter med skott och sist sittande i grupp, där Rejs o jag deltog. Rejs som normalt sitter kolugnt, var nu stressad och var tittig och ljudade (troligen pga av nya hundar – nån som ljudade o var allmänt ”stimmig”). I slutet la han sig ner i 2 omgångar på kort tid.

Fritt följ – gick strax förbi apportbockshögen, sen vä.om direkt mot hindret. Precis bredvid hindret kommenderades jag halt och där stegförflyttningar. Rejs var nu alldeles ”snurrig” pga av alla störningar. Fortsatte med fritt följ – spång marsch.
Ställande u.g. – gick i riktning mot apportbockshögen, där ställandet skedde. Jag vände där jag själv tyckte var tillräckligt (blev kritiserad att jag vände för tidigt!!!)
Inkallning – inget att orda om
Läggande u.g. – ”tävl.led.” (jag också) glömde momentet …. Rutan – riktningen gick strax förbi hindret – Rejs klarade inte den störningen, utan sprang till rutan för att återvända till hindret för att undersöka det …
Apportering – strulade lite som vanligt
Fjärr – avstod jag ifrån
Hoppet – hör o häpna, han sprang runt utan att hoppa !!! Gör om gör rätt …
Konan – kanonbra – kändes jäkligt gött att det blev ett bra avslut. På min fråga – varför så svåra/mycket störningar, fick jag svaret att det ju är störningar vi ska träna!!!

Måste säga att jag inte alls höll/håller med – träningstävling är väl ändå att man ska träna så tävlingslikt som möjligt. Och DET är tillräcklig störning för min heta pojk. Såklart att det kan uppstå en massa störningssituationer, men skulle inte tro att ALLA dessa störningar skulle inträffa samtidigt på en tävling. Ska jag hädanefter vara med på Ales trän.tävling, vill jag försäkra mig om att det inte kommer bli nån störningstävling utan att det verkligen är träningstävling. Men samtidigt som jag var allmänt irriterad på Rejs och mitt misslyckade program och att det var svinkallt, blev kvällen ändå trevlig och känner att en som bidrog till det, var Elin som peppade mig och tyckte Rejs var duktig trots allt – att han var duktig på det han klarade och genomförde.
Innan vi åkte hem tog vi en lite promenad vid Dammekärr.

LIGHTLYDN:PASS - kviberg

Efter F&S blev det ett lightlydn.pass ... nu har vi varit duktiga mitt lille Rejs.

BRUKSKURS - uppletande

På dagens brukskurs med tema uppletande (på ”öppen mark”) var det verkligen en blandad dag vädermässigt. Hade iof redan tidigt befarat en regnig kursdag idag. Men inledningsvis var riktigt skönt, med en sol som försökte tränga igenom ett regntungt montäcke. MEN vi hann inte mer än börja med första hunden (Rejs), förrän det började dugga (blåste ”snålvind”) och blev riktigt kallt. 

Från början – vi vallade 3st 10-12m korridorer i klockan (kl.9, 12, 3)
Rejs inledde med …
kl. 9-korridoren – 2 föremål (1 på djupet o 1 nära i sidvind, som jag ”smög ut” när han var på djupet) – den på djupet inga några problem, medan den som hamnade nära blev lite svårare (den låg i tjockt högt gräs).
kl.12-korridoren – 2 föremål (1 på djupet o 1 nära i motvind) – han tog snabbt den nära först, blev minst sagt förvånad, då det var en stor plyschleksak – sen fick han svårt för den som låg längst ut (vilket alla fick) – vi misstänkte att det var vinden som var skum, då föremålet låg i nerförslut – vi bröt hans letande och gick över till 3-korridoren.
kl.3-korridoren – 1 föremål (på djupet i medvind) – inga större problem.

Efter vila i bilen, fick han två föremål på djupet i kl.12-korridoren – han tog den första efter en kort stunds letande, medan han hade stora svårigheter med den andra – jag manade ut honom allteftersom jag närmade mig föremålet – när vi var ca 20m ifrån hittade han föremålet.
Som sagt, alla hundarna hade samma problem – svårt att veta hur vinden tog sig över det lilla nedförslutet.

Innan avfärd hemåt tog vi oss en promenad i området och när vi kom tillbaka till bilen, var jag tvungen att kissa och upptäckte då ett litet liljekonvaljbestånd som jag inte kunde låta bli – blev en litet bukett utöver lupinerna jag hade plockat innan.

BRUKSSÖK - Härkeshultsvägen röda huset

En dag i sökskogen - ömsom vin ömsom vatten - ena hållet super, andra hållet mindre super. Fortsatte med att ”kräva” att han skulle springa ut på skicken. Aneta och Madde hjälpte till att ”syna” mitt handlande. Pga att det var en jäkligt svår ruta, bad jag stighållaren komprimera skicken, för att slippa köra bland klippblocken. Körde 8 skick, där det sista gick längst foten av berget.

 

De flesta skicken ”skjussade” jag bara på honom, utan att ta i honom. Dom gånger jag tog tag i honom, tyckte jag inte han reagerade nämnvärt – snarare tvärt om = han stod bara kvar, utan att ens göra en ansats till att springa ut.

Efteråt diskuterade vi kring filmsnuttarna som jag var omedveten om att Madde hade tagit – diskuterade om, om och men. Dom menade att Rejs inte hade reagerat nämnvärt de gånger jag hade visat mig arg och tagit tag i honom, han hade inte ”sänkt” svansen (förvisso, men hhummm!) Måste säga att jag inte riktigt känner mig bekväm med att bli ”arg”/ ta tag i honom och är tveksam om han verkligen fattar varför jag gör så, men samtidigt förstår jag ”risken” med att ”skjussa” på honom kan bli att det blir ett invant beteende, där han kommer stanna för att invänta på ”skjussen” …

Jaja, kände mig lite moloken när jag åkte hemåt, då jag kände mig klyven hur jag ska hantera honom för att få honom att tveklöst springa ut.

AGILITYKURS

Nu i skrivande stund kommer jag inte ihåg, mer än att vi körde en lite enklare bana och en MYCKET svårare bana, bl.a med två ”rundahinder" - om du bara visar mig rätt matte, så är det ju lätt plätt, sa Semla.

Måste ta igen sig mellan loppen ....

BRUKS/LYDNADSCIRKELN

Eftersom jag är så dålig på att skriva inläggen direkt efter respektive aktivitet, så har jag i skrivande stund inte en aning om hur denna kvällens träning gick. Och jag som brukar vara så duktig på att fotodokumentera, just för att komma ihåg, gjorde uppenbarligen inte det ens ...

LYDNADS/AGILITYTRÄN. angereds bk

Är ju angelägen att försöka få bukt med våra – iaf just för stunden – ”problemmoment”, fjärren (sättande fr. liggande) och ställandet (under gång inkl stadgan).
Tänker därför lägga krut på dessa moment nu en tid framöver och bad därför husse följa med till Angereds bk, för att vara stöd och hålla i kopplet vid fjärren.


Körde fotgående, ställande, fjärr och hopp.
• fotgående i bågar, med en och annan hö.sväng när det kändes läge – gick förvånansvärt bra.
• ställande u.g. – inledde uruselt (han la resp. satte sig eller fortsatte utan att stanna alls) Kom efter några försök på att om jag från början ställde honom (o gjorde ”tecknet”) och därefter gick iväg, funkade det hur bra som helst.
• fjärr från liggande till sittande – funkade jättebra – Tommy behövde inte anv. kopplet nån gång – körde 3-4 ggr.
• hopp – inga problem Semla fick träna kontaktfält på både gungan och balansbommen.

Summa summarum blev det en härlig träningskväll och fint gick det oxå, allt gick enl. plan - kvalitet ist. för kvantitet

BRUKSSÖK - björnås

Han började som vanligt bra de 3 första skicken (det 1:a i rasande tempo som vanligt, det 3:e ngt sämre sug än de 2 första skicken) – på 4:e började han ”krångla” … Jag sa ifrån (”skärp dig”) samtidigt som jag höll tag i nackpälsen strax ovanför halsbandet med bägge händerna – han sprang fram några meter o stannade igen – jag gjorde om, men nu lite skarpare o det var inte förrän då som det verkade som han tog åt sig och sprang ut – om det nu verkligen det som var oraken till att han sprang ut … På nästa skick, stannade han igen – jag efter – men nu ”puttade” jag ut honom (2 ggr tror jag) och han sprang ut … På sista (6:e) skicket – var han på väg att stanna igen, men jag sprang (så gott ja kunde) efter honom och ”sjussade” på honom på avstånd – han började springa ut innan jag hann fram till honom …

Sammanfattningsvis så tyckte Madde inte att han påverkades av min första tillsägelse, vilket jag håll med om. Men jag tyckte han köpte att jag puttade/sjussade på honom …
Efteråt snackade vi bl.a. om vilket som var bäst - att ”vara på honom” först när han stannat, istället för att som jag gjorde – ”vara på honom” INNAN han stannade (när jag såg att han började tveka och saktade in) … Madde förstod hur jag tänkte och vise versa. Sammantaget kändes det ganska bra trots allt och absolut rätt modell att jobba vidare med skulle jag tro …

LYDNADSKURS/AGILITYKURS

Idag blev det en instensiv dag, eller iaf kändes det så på kvällen då jag verkligen var jättetrött. På förmiddagen hade vi avslutn. på tävl.lydn.kursen, på eftermiddagen åkte jag till jobbet och åkte hem strax innan agilitykursen började.

Lydnadskursen
Diskuterade som vanligt om vad vi ville ta upp och få hjälp med vid bilarna, innan startordning bestämdes - Rejs och jag ut som 2:a, och jag valde att få hjälp med fjärren, läggande u.g. och fotgå. (hö.sväng.) efter Karin och Samba.

Startade med fjärren - från liggande till sittande – han låg kvar vid första försöket, då M. bara stod och avvaktade för att se hur han agerade – M. ingrep alltså inte. Han låg även kvar, vid både andra och tredjde försöket, MEN då hjälpte M. upp honom med kopplet. Därefter funkade det varje gång utan M.s hjälp.
 Fortsatte med fotgående (bågar/hö.svängar) – gick riktigt bra (*) – efter några mjuka bågar gjorde jag en 90gr. åt höger och den blev jättebra – gjorde ännu en efter ytterligare några bågar, som som också den blev kanonbra.
 * Vid den senaste träningen (Bergsjövall.) kom jag på, att jag av nån anledn. gå med vä.armen en bit ut ifrån min kropp och när jag fällde ihop armen INTILL kroppen gick han bra som helst.

Avslutade ”mina” moment, med ställande under gång – fick tips om att använda mitt ”handtecken” som ”aviseringssignal” – att inte gå så långt (bakom honom) på tillbakavägen

Sedan avslutade vi med platsliggning och budföring – jag valde att ha Rejs sittande, men utmanade honom tyvärr i tiden (nästan 3min.) så han tröttnade och la sig ner. Det går ju an och vara efterklok - såklart han var trött efter själva lydnadspasset också och skulle förstås inte låtit honom ligga mer än högst 2min.

Budföringen gick som vanligt strålande – Karin var mottagare och M. agerade domare. Hade en himla bra känsla och var taggad att verkligen nöta fjärren och ställandet – hhummm är ju tävlingssugen och M. tyckte absolut jag skulle anmäla till tävling – hepp ! *

Efter lydnadskursen åkte jag till jobbet och åkte hem strax innan kvällens agilitykurs.
Vi var mager samling ikväll, bara 6 st – 3 XL-hundar (Semla, Milo, Alessa) och 3 M/S-hundar (Elvis, Bonzo, (schapendoesen), Det var även magert i instruktörsstyrkan, där var det bara Elin som var närvarande.
Körde som vanligt två kombinationer – en där ett ”rundahinder” ingick – och vad jag minns, så skötte Semla sig som vanligt utmärkt. Det blev som vanligt en kul och trevlig kväll, även om det kändes lite avslaget – kanske var det att Jonathan inte var med och att vi var så få.

BRUKSKURS - hårda spår

Idag var det dags för brukskursens 6:e omgång – 3:e gången på tema spår. Då det var sagt att vi skulle få prova alla underlag (Rejs&jag har hittills gått 2 ängspår), fick vi idag prova hårda spår – grus, asfalt och markskiften/övergångar (från grus till asfalt, från gräs till asfalt).

• Inledde på grus – för att få upp intresset la vi smått, smått godis i en ruta på ca 1x1m – hundarna fick scanna av ytan och innan godiset var slut, innan hundarna tappade intresset (pga att godiset var slut) och när hunden fortfarande jobbade och hade nosen i backen, vi tog tillbaka hunden.
Rejs, var lite otålig (som vanligt) och ville iväg långt innan han hade hunnit så långt i ätandet, men jag höll imot och visade in honom i rutan igen. När vi gjorde ruta nr 2, gick det mycket bättre.

• Sen blev det markskifte i form av gräs till grus x 2 (små blodpuddingbitar)

• Efter det blev det markskifte i form av gräs till asfalt x 2 (pyttesmå blodpuddingbitar, som jag trampade/mosade ner i asfalten – belönade slutet med att ge honom godis) Märkte hur lättstörd han är, när jag skulle förstärka nosarbetet med att ge honom godis – han blev då störd och tappade helt fokus. Han jobbade så bra att han inte behövde nån förstärkning menade M.

• Avslutade med ett grässpår på en av fotbollsplanerna – ca 50-75m. med 3 vinklar. 

Sammanfattningsvis så måste jag säga att det här med hårda spår verkade passa Rejs ymperligt, han blev allt nogrannare allt eftersom och började koncentrera sig riktigt fint ju tröttare han blev. Det var verkligen roligt att sen honom arbeta så koncentrerat.

SÖKTRÄNING - björnås

Det blev idag en lång dag i sökskogen och det tog lång tid att tina upp efter den kalla och regniga dagen.
Idag var vi fullt gäng – i startordning Rejs, Magic, Tessla, Zoe, Zeb och Hydra – och platsen var Björnås. Inget regn när Rejs och jag körde, men sen regnade det resten av dagen.

Körde 4 skick, med Åsa och Lena som figgar och Madde på stigen.
Första och andra skicket kanonbra – full fart ut, inga tveksamheter, men på det tredje skicket stannade han var tredje meter – jag ”matade” ut honom tills vi var ca 20m från figgen.
Fjärde skicket rusade han ut till figgen – såg redan när vi var på väg in till stigen (efter 3:e påviset) att han hade figgen i vind.

Sammanfattning:
Det går som tåget i motvind när han får figgen i vind, men desto sämre i medvind – då undrar han vad det är för mening att springa ut, känner ju ingen figge. Hade en diskussion med träningskompisarna om hur vi ska gå vidare – nu har jag ju provat att mata ut, vilket inte funkar alls – ska prova med att sätta lite krav på honom nästa gång – han VET ju vad han ska göra. Men det jag känner är att jag måste ha en plan B, ifall det inte funkar ...

LYDNADSTRÄNING - bergsjövallen

Träffades vid Bergsjövallen för lydnadsträning idag. Planen var att fokusera på fritt följ, ställande u.g. och fjärren. Skulle inleda med några ingångar, men jag skippade ingångarna pga att det passerade en kille med en stor kamphund och jag inte orkade vänta till att dom skulle passera, så jag gick in på plan direkt.

Fritt följ – helt ok
Ställande u.g. – körde med omväxlade godis(fejk) framför/leksak efter jag kommit tillbaka o efter sitt.
Fjärr – utgick ifrån sittande – utförde i två omgångar (sitt-lämnade-ligg-sitt=belöning x2).

Fortsatte med rutan och runda, innan jag avslutade med ytterligare ett fritt följ.
Rutan – får nog börja ta tillbaka targetpl. närmare mitten – fungerar inte att låta Karin ta upp targetplattan – jag får plocka upp den själv
Runda – bra, men ngt för vid sväng – kanske börja att tajta till svängen med hjälp av pinnarna igen
Fritt följ – körde först mitt i mellan rutan och rundakonan – märkte att han var märkbart störd av dessa och släppte fokus. Jag flyttade oss en bit därifrån och då gick han SÅÅÅ bra – läääänge sen jag hade en sån bra och go känsla.

CIRKELN - BRUKS/LYDNAD

Trevlig samvaro och träning, även om det fanns mera att önska just när det gäller Rejs aktivitet ...
- Du var lite väl speedad idag, min lille gosse !
- VA, vem, jag ?
- Ja, just du !

Idag var det dags för bruks/lydnadscirkeln med Rejs, men eftersom Tommy inte var hemma (jobbade på annan ort) varjag tvungen att ge Semla lite tid innan jag åkte till klubben och blev därmed ½tim. försenad.
Trots att vi hade pratat om att vi skull hjälpas åt med att kedja/länka ett antal moment vid förra tillfället, så var det bara jag som hakade på detta.

Inledde med att kedja/länka – ingång på plan – fritt följ – inkalln. – fritt följ – apportering (Christinas ”lätta” app.bock) – konstaterade att han var väldigt ofokuserad i det inledande fria följet – inkalln. var inget att orda om – i andra fria följet gick han betydligt bättre – apportering gick inte så bra, han släppte, han småtuggade.

Sedan tränade alla var och en för sig.
- ställande u.g. – gick inte alls bra, då han var ofokuserad pga omgivningens ljudande belöningar
- fjärr – låste sig oftast
- fotgående – ofokuserad och tappade kontakten ofta
- avslutade med rutan, som verkligen gick strålande

Sammanfattningsvis kände jag att störningen av de högljudda belöningarna blev alldeles för svåra för Rejs. Ja ja, jag sticker inte under stolen att jag själv ibland belönar högljutt, men jag tänker att jag fortsättningsvis enbart ska träna på grejer som leder till lyckande, som tex. kontaktövn.

 

STRESSIG DAG - AVKOPPLANDE KVÄLL

Idag hade jag anmält Rejs och mig till träningstävling i Ale, men pga att jag kände att det blev alldeles för stressigt mellan jobbet och hundar (ingen avlastn. av Tommy då han jobbar borta) så valde jag att säga återbud till Ale. Hade ju inte blivit bra för Rejs med en superstressad matte.

Men det blev en bra dag ändå - om än lite stressig, som sagt - med bl.a. ett jobbbesök i Trädgårdsföreningen, för utvärdering av vårens lökplanteringar.

Kvällen blev solig och härligt krispig o kall efter eftermiddagens regnande. Avrundade kvällspromenaden med att besöka Jonsereds trädgårdar och döm av min förvåning, när jag hörde en dörr öppnad och någon ropa Maggaaaan! Och han som ropat och kickade ut var min f.d. kollega (trädgårdsmästare) som bjöd in mig för en stunds tjöta tillsammans med sina kollegor - himla trevligt.

VÅR FÖRSTA OFF. AGILITYTÄVLING

Idag var då dagen D, då vi skulle göra vår officiella tävlingsdebut i agility, Semla o jag. M/L/XL gick i första blocket med start på morgonen och såklart skulle det vara SVINKALLT med bara ett par +grader och Semla som är så frusen. Det hade både haglat och snöat kvällen innan, men även om planen var blöt så var det iallafall barmark på planen, vilket det tydligen inte hade varit på en annan agilitytävling i regionen – dom hade plogat planen och körde sin tävling trots allt.

”Rustad till tänderna”, med hage, filtar, täcke för Semla och lager på lager principen för min egen del - långkalsingar, termokjol, tröjor, kappa och kängor resp. ”springskor” – jag hatar att frysa och kände att jag hade förberett oss bra.

Efter mätning (domaren brydde sig inte ens om att mäta exakt, utan konstaterade bara att hon var +50 – inga tveksamheter här inte, sa hon med ett skratt (tror hon är ca …….. cm) blev det en stunds väntan och trevliga möten – både kursare, instr. och andra – innan det blev banvandring. Kände inte att det var några större konstigheter med banan, men hörde att många oroade sig för slalomet som var placerat precis parallellt med sekretariatet. Just DET bekymrade mig inte så mycket, utan det som jag trodde/visste skulle bli svårt, var ju förstås GUNGAN (vilket den också blev). Vad jag inte visste DÅ, var att hon blev starkt påverkad av tävlingsmiljön, med speaker, alla tält och folk/hundar runt banan.

OBS bilden är från hoppklassen o det är Cristina Beskow är i banan

Först ut var alltså Agilityklassen och vi hade startnummer 4:a.
Så här löpte loppet innan det tog slut pga disk ! När jag satte henne inför starten, såg jag att hon liksom satt och drömde sig bort, verkade vara i en annan värld. Men hon vaknade iaf när jag ropade på henne och vi körde igång. Började med ett hinder, fortsatte över balansen – yiiha sa Semla och sprang snabbt över och tog ett skutt över kontaktfältet (måste backa i träningen där) fortsatte fint över 3 (eller4:a) hinder innan en tunnel – sista hindret innan tunneln stod i hörnet av banan och strax utanför satt publik – öhhh … dom måste ju sitta där för min skull, så dom måste jag hälsa på, sa Semla, men jag lyckades hejda henne och fick henne igenom tunneln, över hindret efter tunneln och mot GUNGAN (ca 90gr. efter hindret) MEN i Semlas blickfång (rakt fram efter hindret) stod ju hennes älskade balansbom, som jag inte hann hejda henne att ta = disk – kallade tillbaka henne och tog gungan – hon hann springa ända upp och ut på ”brädan”, innan hon blev överrumplad av att den började vippa över, med påföljd att hon tog ett jättespång rätt ut i luften – oops – äh skit i det Semla – mot slalo-met som stod 90 gr. efter gungan och parallellt med sekretariatet – inga problem varken med ingången eller närheten till sekretariatet – och därefter bröt jag och hon fick sin belöning.
Vad jag inte visste då, var att vi hade fått köra vidare banan om jag velat det. Men vad jag retade mig mest på, var att jag efterklokt kom på att jag givetvis skulle tagit gungan en gång till – suck !

Medan vi väntade på Hoppklassen, blev det allt skönare väder t.o.m. solen visade sig imellanåt. Undertiden hade också husse kommit för att titta, vilket ju var jättekul. Kul var också att han efter att ha sett flera ekipage, konstaterade och faktiskt förstod, hur svårt det är dvs hur lätt det är, att hundarna tar fel hinder och därmed blir diskade.

Till slut, efter lång väntan inkl. kissepause, var det då dags för vår 2:a start, nu Hoppklass och med start-nummer 18. Under banvandringen var vi flera som hade konstaterat att vi tyckte banan var riktigt klurig, med flera mer eller mindre svårigheter. Märkte redan under uppvärmningen att hon var trött och såg sen när vi skulle starta att hon åter satt och drömde sig bort, men nu hade hon fokus på ”koppeltjejerna” och undrade vad dom höll på med. Men hur som helst körde vi igång – inte med den högsta farten, men hon betade av hinder efter hinder – ibland med trav i mellan hindrena, men hon var duktig och det flöt på. Den ”svårigheten” jag mest hade befarat gick riktigt bra, kanske tackvare hennes låga fart, vem vet – också slalomingången gick super – och till slut var vi i mål – och då felfria, men med ett litet sketet tidstillägg på mindre än 2 sek. Men what a heck, en 0:a på vår allra första tävling, det var jag supernöjd med.

Sammanfattningsvis förstår jag att hon (och jag) behöver tävlingsrutin i dessa stökiga miljöer som agilitytävlingarna innebär. Även om hon är en riktig cooling, så blev hon ju uppenbarligen jättepåverkad. Hon kommer aldrig komma upp i en BC’s fart, men kanske bli desto hindersäkrare.

Träna vidare med kontaktfälten och gungan – hur ska hon lära sig skillnaden på gungan och balansen – och allt det andra förstås ? Länge sen jag skrev så här långt inlägg, men är det premiär så är det. Det lär inte bli långa i framtiden …

AGILITYKURS - gång 2

Så var det dags för agilitykurs igen. Men denna kväll var det till skillnad mot förra tillfället då vi sprang i t-shirt, svinkallt. Startade med blåst och lite regndroppar som övergick i snö/hagel (lite svårt att definiera), för att efter en kort stund – som tur var – upphörde. Sedan slutade det blåsa och t.o.m. solen visade sig stundtals, även det fortfarande var svinkallt.

Två banor byggdes, som XL/L-hundarna (4st) resp. småhundarna (4st) körde var för sig. Vi fick först gå banan själva, för att sedan gå tillsammans med resp. instruktör, för att diskutera alternativa vägar/handling.

BANA 1 (Elin)
Det jag mest fokuserade på vid banvandringen var att jag misstänkte att hon skulle ha svårt för att suga/dra på hindren nr 5 o 6, när/om hon såg att jag stannade till (för att invänta henne, inför hindret (nr 7) på tillbakavägen) – och det stämde, för hon blev väldigt tveksam och stannade – det resulterade i att jag vid försök 3 (?) istället sprang på hö.sidan om tunneln och följde med ända upp.

En annan sak som uppenbarade sig var att efter språnget på hinder nr 3 o inför tunneln, slank hon förbi bakom mig – troligen pga hennes långa språng vid nedslaget. Ska tänka på Semlas utväxling och långa hopp efter hon har landat och tänka på VAR jag själv ska befinna mig när hon landar – vill minnas att Heidi Penttillä också sa detta på kvällskursen i vintras.

En ytterligare sak var att jag måste följa med inför slalomingången, när den är så svår. Vidare slinker hon lätt ur slalomet vid de sista två pinnarna så fort jag drar mig åt sidan. Elin föreslog att jag skulle använda bågarna just i slutet.


BANA 2 (Jonathan)
Här var det fokus på gungan (tävlingsgungan, som vi sällan tränar på – den vippar över lätt, tillskillnad mot den tunga skräniga ) och att springa runt 2:a hindret (frivilligt). Själv var jag lite tveksam om hur jag skulle köra, men blev påverkad av ungdomarna som sa: såklart ni ska testa det – det är ju NU du ska testa, det är ju NU vi ska lära oss – kloka tjejer det där !

Började med att låta Semla enbart ta gungan. Och som jag befarade, så trodde hon nog det var balansen, för hon praktiskt taget flög upp, för att sekunden efter också flyga av. Snacka om att hon blev överrumplad, men som TUR var verkade det inte bekomma henne nämnvärt, för när vi gjorde nästa försök så gick hon iof lite försiktigt, men dock. Sen tipsade Jonathan om tipset att lägga bollen precis nedanför gungans nedslag – snacka om att det fungerade bra. Gjorde en gång med enbart gungan, sen med tunneln före och sen hela banan (då utan bollen) – snacka om bra tips.

Det där att springa runt hindret, som jag hade varit tveksam om hon skulle klara, fixade hon hur lätt som helst. Men efter några lopp på denna banan märkte jag att hon var trött och började hon mattas, inte alls samma tempo som i början på kvällen. Och när vi skulle köra en sista gång efter en stunds pause, var hon SÅÅ trött att hon knappt hade styrfart – älskade lilla pluttan.

CIRKELN - BRUKS/LYDNAD

Efter en liten konversation i brukscirkelgruppen kom vi överrens att flytta fram tiden till 16.00 istället för 19.00. Flera var dock upptagna på annat håll och kunde inte komma, men vi som var där var i alla fall 4 st.

Hade planerat ett upplägg med att kedja några moment innan just apportering, där jag skulle belöna upp. Sagt och gjort, jag inledde med fotgående, fjärr och inkallning (alla tre mom. superbra), men hann inte nåt mera förrän en jaktvisselpipe-signal löd, med påföljd att Rejs stack iväg som en avlöning. Efter ett kort racande kom han tillbaka, men var då så uppskruvad att jag fick lägga honom vid sidan av planen för att han skulle lugna sig.

Fortsatte sedan, men då var han på helspänn och han hade svårt att fokusera. Men det som i alla fall gick bra var apporteringen. Fjärren sket sig – ställer mig efterklokt frågan, varför jag körde den igen – den första i inledningsskedet gick ju superbra. Fotgåendet gick inte heller nåt vidare av förståliga själ – han låg före i position och tappade fokus ibland. Avslutade med en budföring, med Carina som mottagare – gick skitBRA

Sammanfattningsvis var jag lite besviken på händelsen i början – så onödigt – vi hade ju pratat om detta efter första kurstillfällets incindent, då visselpipan också användes. Plus att jag var besviken på mig själv, när jag körde ännu en fjärr som blev skit. Visserligen lätt att vara efterklok, men MÅSTE lära mig att åtminstone avväga vilka moment jag kan upprepa eller ej ...

Bonus i kväll var det överraskande besöket av kompisen Lena o Blossa, som passivitetstränade. Lagom mängd med störning tyckte dom !