MÅN.- SÖN. 20 feb. - 26 feb.

Jobbade och tränade (F&S) och Tommy fortsatte sitt pensionärsliv. Denna veckan blev det mycket TV-sittande och koll på skid-VM. I övrigt blev det som vanligt umgänge och promenader med hundarna, oftast ensam, men en och annan gång tillsammans med Ola och plattnosarna.

I början (21/2) av veckan skänkte vi vårt älskade ÖZ en tanke, då han skulle fyllt 8 år, om inte den där jävla sjukdomen gjort slut på honom ... vårt älskade lille ÖZ, vi saknar dig så.

När veckan började lida mot sitt slut fick jag ett infall och hyrde hallen på Alfa för en stunds lydnadsträning. Rejs – fotg. (het o ljudade) – ställande u.g. (blir allt bättre) – runda konen (utställda stolar fick agera störn.- utmärkt) – apportering = trä + metall (bra, men han vänder runt innan han greppar, oavsett från vilket håll han kommer) Semla – fotgående (ok, men snusig i pauserna) – konskick (kanon) – ordförståelse = target/sitt, ligg, stå (ok, men lite svårt, sa hon)

Vid fredagsfrukosten fick jag en liten ”sätta i halsen-attack” med lite rinnande näsa - obs, ur ena näsborren - som följd, som vidareutvecklades till en rena rama förkylningstäppa. Men det som var så konstigt – men så skönt – var att snorandet var som bortblåst på lördagsmorgonen och därför kunde även jag åka till Fjärås för att få massage på förmiddagen. Rejs fick sig ett 10min. jaktfotspass i skogen bakom huset, medan Tommy fick sin behandling.
Efter fika och hejdå, åkte vi hem för att byta om och därefter dra till golfbanan för en runda, som inkluderade några linjetag för Rejs del. Gjorde det dock för svårt, får backa lite för att få tillbaka rakheten och säkerheten. Väl hemma igen, smakade det extra bra med fika och smulpaj med frysens sista blåbär.

Lördagens snöfall övergick på natten i regn, gôtt att vakna dagen efter och se att snön hade regnat bort. Trots att det var lite disigt o trist väder, upplevde man det inte, utan det blev en riktigt härlig promenad, med lite stoppsign./dirigeringsträn. för Rejs och några sökövningar för Semlas del.

MÅN.- SÖN. 13 feb. - 19 feb.

Hände inte så mycket i veckan, Tommy går hemma och smakar på pensionslivet och jag har åter kommit igång med min egen träning, vilket känns bra.

Mitten av veckan for hela lilla familjen till Alfa för ett träningspass. Verkligen roligt när Tommy följde med och extra roligt var när han själv körde med Semla - följsamhet och tasstarget. Gick jättebra. Trots att Rejs var något hetare än man kan önska, så gick det ganska bra ändå. Det som gick sämst var fotgåendet, där han trummade på lite väl frejdigt. Men både ställandet och krypandet gick riktigt bra – kanske var det tackvare att vi körde krypet det sista vi gjorde – då han hade börjat ”mattas” något – som gjorde att det gick så pass bra.
Sen kom helgen och vi (Rejs, Semla o jag) träffade Karin o Samba för en liten spårintro.- fFrån mig, som kanske inte är den vassaste i den ”grenen” … men Karin snappade nog upp nåt i alla fall … haha !
Delade upp Rejs träning (jaktträn.) i två etapper – i etapp I körde vi drygt 10 min. jaktfot och etapp II ägnade vi åt markeringar. Avslutade med att Semla fick ett spår som kanske (minns inte) hade legat kanske i nån timme eller så. Där i mellan hade Samba fått testa sina första spår, även hans pass delade vi upp i två omgångar.

Senare for vi in till stan för en bit mat på Vivaldi tillsammans med Peter o Gun, för att sen dra vidare till Lorensbergsteatern och Galenskaparna. Kan säga att det nog var det roligaste jag/vi sett på år och dar. Dom var verkligen i sitt esse – särskilt Knut Agnred, som var helt loss.

Avslutade veckan med en promenad i en disig men rofylld skog, med efterföljande app.trän. för Rejs o ett utmanande spår för Semla – dom var riktigt duktiga båda två.


Matte in action - bättre att förekomma än att förekommas ... bättre att springa ut o mota "Olle" (Rejs) i grind, innan han får nys på "Pelle" (främmande hund) som rör sig en bit ifrån oss ... ... men Rejs var så upptagen av sitt arbete att han inte hade märkt något, utan tog stoppet som en pause i övningen ...

MÅN.- SÖN. 6 feb. - 12 feb.

Veckan inleddes med datorbrott, att datorn slocknade och att jag inte fick jag igång eländet igen, den hade varnat att batteriet var slut trots sladden är inkopplad, troligen glappkontakt. Får kolla upp detta! Men det är tur att man har mobilen, för jag försöker förse Tommy med bilder och små filmsnuttar på Semla, som han i sin tur visar de Spanska vännerna. Tommy har tydligen fått nån form av idolstatus, med tanke på omhändertagandet av Semla för nu precis 2 år sedan.

Annars gick veckan sin gilla gång med lunch- och kvällspromenader och även om kvällarna nu håller på att bli allt ljusare trots att det t.o.m. var fullmåne med klar himmel några kvällar och att det i slutet av veckan till och med blev lite ljusare tackvare det lilla snöfallet, så konstaterade jag att jag var jäkligt trött på mörkerpromenaderna efter jobbet. Hur jag än planerade, hann jag inte ut med hundarna förrän det hade blivit mörkt.

På torsdagen skulle kompisarna komma på besök på kvällen och därför tog jag ut ännu en semesterdag, för att hinna med förberedelserna och för att hundarna skulle få sitt innan kompisarna kom. Utnyttjade den lediga dagen bl.a. med att ta en härlig tur på golfbanan, där jag passade på att testa mina nya icebugskängor, för det var lite fruset och hade kommit ett litet fjunigt täcke med snö – typ ett tjockt ”florsockertäcke” !

Passade som vanligt på att låta Semla vara lös när jag såg att hon INTE vädrade. Synd bara att hon är så jäkla brutal mot Rejs i samband med sina lekinviter – hon liksom kommer bakifrån och attackerar honom – ALLTID när han har uppmärksamheten åt annat håll – riktigt fula attacker !

Inför lördagen hade jag – den stora tidsoptimisten – tänkt att vi skulle få till lite spårträning tillsammans med Karin o Samba, som omväxling från både lydnad jaktapportering. MEN så kom jag på att jag inte skulle hinna, för jag skulle ju hämta golfresenären på Landvetter på eftermiddagen, så det fick bli en stunds lydnadsträning trots allt.
Så jäkla nöjd med lydnadsträningen, Rejs var verkligen superdukig. Var riktigt lycklig, då jag JUST DÅ kände att det fanns hopp. Skriver FANNS – då hoppet är en färskvara när det gäller min heta lille röding.
Hur som helst, det jag la fokus på var störning, med hjälp av Karin och Samba. Rejs sitta i bilen o ”ladda” (minns inte om jag körde ett kort pass med Rejs innan Semla) medan jag körde Semla (följsamhet, runda stolen o lite annat) och jag sen hjälpte Karin med Samba.
Sedan när jag tog ut Rejs, fick Karin o Samba stå passiva en bit ifrån oss medan vi gick fotgående (linför.). Gick alldeles utmärkt. Efter hand bad jag dom börja röra sig, medan jag fortsatte gå med Rejs. Gick också utmärkt. Sen slöt jag in bakom dom (ca4m., utan att Karin märkte det) och gick efter, tills dom gjorde helt om och vi vek av/gjorde vä. om.
Jaja … ni som inte har erfarenhet av en superhet störningskänslig hund, som fortfarande blir skogstokig vid hundmöten till vardags, kan nog inte förstå vilken bedrift och framgång detta är …

På söndagen fick Tommy byta den gröna spanska golfbanan till vår svenska golfbana som ännu ligger i vinterdvala.

Som avslutning på veckan kunde jag konstatera att Rejs sår såg fint ut och läka ihop riktigt bra. Han har varit duktig och har inte behövt någon tratt under hela tiden.

MÅN.- SÖN. 30 jan. - 5 feb.

Började veckan med att ta ledigt på måndagen pga Rejs sårskada. Ville ha lite koll på honom, ville se hur han skulle agera, om han skulle slicka frenetiskt eller ej, OM han skulle behöva ha tratt eller ej ! En sämre dag kunde man ju vara ledig på, som utnyttjades till en härlig dag på golfbanan. Började med promenad som blev abrupt avbruten (efter ca 1/2tim.) pga att vi hörde läskiga grova/mörka hundvrål eller snarare kanske en brölande/skällande råbock (var dock lite tveksam, för det lät inte riktigt som det brukar när det gäller rådjursskall) på andra sidan en kulle, avslutade istället med en stunds träning i skogen bakom bilen.
När jag avrundade dagen och planerade inför nästa dag (tis) hade jag fattat beslutet att testa att lämna Rejs UTAN tratt och var därför lite nervös inför vad jag skulle få se vid hemkomsten vid lunch – men det såg bra ut, även om han hade slickat lite.

Veckan fortsatte och lunchpromenaderna gick i varierande miljöer, bl.a. besökte vi klubben där inget längre är sig likt. Min gamla ridklubb där jag började min häst/ridkarriär i slutet av 60-talet, är helt jämnad med marken och ska tydligen bli bostäder nån gång i framtiden, som jag nog redan skrivit i ett tidigare inlägg. Men glädjande är dock att ridklubben växer och ska expandera.

På torsdagens lunchrast körde vi ett litet jaktapp.pass tänkte jag filma en snutt och just när jag var på väg tillbaka efter att 2:a markeringen var kastad (1:a låg ca 30m bakom Rejs) kommer det nån (en mamma m. barn o hund) borta på stigen och DÄR kunde man lätt tro att allt gick åt fanders, men efter lite fepplande med visselpipan o inkalln.signal, så vände han på en femöring och kom tillbaka. Därefter fortsatte vi träningen – märkväl – undertiden trion (tjej, barn o hund) stannade en bit bort medan barnet lekte (gungställning) Extra bonus var när tjejen med hunden (BC) senare sa att hon (OCKSÅ) tyckte Rejs var riktigt duktig som vände.

På fredagen tog jag åter ledigt, mest för att jag ville vaka lite extra över Rejs och hans slickande – inte för att han inte ”sköter sig”, för det gör han – utan mest för att det inte ska bli nåt bakslag, nu när det läker så bra. Tog en tur på golfbanan, där det mest blev koppel på (även för den lille röde) för det var väldans vad det vädrades o spårades ... mkt vilt i omgivningarna idag.

Helgen inleddes med hundträning tillsammans med Karin o Samba, som omväxlings skull blev det jaktträning (Landvetter). För Rejs del blev det en kombination av stadga, markeringar och ett par linjetag. Semla fick söka efter några tennisbollar + en mellandummy. Konstaterade att hon var helt ointresserad av dummyn (som hon hittade o gick över flera gånger), medan hon letade ivrigt och hittade alla (4) bollarna.

Helgen avslutades med en slapp söndag. Hundpromenaden gick ca 1tim. längst en grusväg, kände mig lite ”tråkig”, men hundarna som mest sprang i skogen längst vägen, tyckte : "äh, de kwittar la" och jag själv fick iaf lite miljöbyte.

Sökträningen kommer ligga nere i februari månad för Rejs och min del, mest för jag inte vill lämna Semla ensam i så många timmar, varken hemma eller i bilen. Vi kommer igen i mars, då ska vi försöka få lite kontinuitet i träningen.