VALPKURS I - ALE

På kvällen var det dags för 2:a tillfället på valpkursen för Monica. Förra gången blev det inget, då Monica tog hand om en tik som valpade. Kvällen var verkligen härlig, bättre väderlek kan man knappast ha – blå himmel, lagom temperatur o vindstilla !

Dagens övningar :

Balansövn./bakdelskontroll - först repetition av förra gångens övningar, innan vi gick vidare med lite nya grejer = tunnel och slalom.

Körde sen repetition på förra gångens ”lydn.övningar - gripa/kampa och fotgående/följa …

Började sen de första trevande stegen till att lära in läggandet (frambenspladask) 

FRIDAG (kennelträff)

Ingen kursdag för vår del idag. Tog det lite lugnt, medan de andra drog iväg på sina resp. kurser, städade vi ur stugan och tog sedan plats som åhörare, jag på nybörjarkursen med Eva Torén, medan Tommy kollade på Mats&Mixer (fortsättningskurs med Elsa Blomster), dit jag också efter en stund anslöt mig.

Efter lunchen och ett misslyckat försök till att få till ett familjeporträtt av Rejs familj, tog vi adjö av alla och började färden hemåt. Ännu en klanhelg var till enda.

REJS PÅ JAKTKURS (kennelträff)

Idag stod en heldags kursande (nybörj. grundläggande) med Elsa Blomster som instr. på schemat. Gôtt att vi höll till ett stenkast ifrån stugan vi bodde i, vilket gjorde att Tommy o Özet kunde komma och gå som det passade dom. Stugan hade vi fått byta till, efter att ha upptäckt en smärre myrinvasion i köket i den stugan vi först hade fått oss tilldelade.

Elsa är en mkt pedagogisk och inspirerande instr. (vet jag ju sen tidigare) som ger tips och lösningar på det mesta, hittar alltid positiva egenskaper hos varje ekipage. Det varvades mellan teori och praktik, allt på nybörjarnivå förstås. Vi var på lite olika nivå, 3 st av oss hade ju 5-5½mån-valpar (Rejs, Atchi o Ecco) medan de andra var ngt äldre.

 • gripa/"hålla fast"/ kampa

 • stadga med störning

 • jaktfot

 • dirigering/linjetag

Efter en lång dag var vi både trötta och frusna, men efter en varm dusch och lite vin och tjôta var man åter varm i både kropp och själ. Denna kvällen kändes det som herrarna i stugan ibland var lite frånvarande, då blickarna fastnade på TV’n där matchen mellan Brasilien/Chile pågick, som senare avgjordes efter straffar.

Efter ännu en trevlig middag, tillsammans med både gamla och nya bekantskaper (och straffläggning) blev vi för andra kvällen kvar, medan restaurangpersonalen började städa undan.

KENNELHELG

I morse packade vi bilen full med allt som kan tänkas behövas för en helg i hundens tecken. Denna helgen var det då dags för att åter vara med på kennel/klanhelgen som vi gjort uppbehåll från i ett par år, pga andra hundaktiviteter, men i år var vi åter på banan. Men nu i år skulle det bli lite annorlunda, då vi ju nu har Rejs också och därmed ett spännande möte med nya kullfamiljen.

Helgen är ett årligt stort event (ca 60 hundar/80 pers.), där tre kennlar (Tollarbo, Agrosofen o Lönnlövet) i samarbete (Özet fr. Tollarbo o Rejs fr. Agrosofen) ordnar en späckad helg med umgänge och div. kursverksamheter (främst jakt, men även lydnad, agility, freestyle). Platsen var Herrfallet (en fritidsanläggn./camping) som ligger ortroligt vackert längst ut på en ”udde” vid Hjälmaren, söder om Arboga.

Strax innan avfärd fick vi svar på Özets senaste prover. Njurvärdet hade ökat till samma nivå som innan han började sin behandling med medicin och specialfoder och som om det inte räckte hade han nu även blodbrist. Han blev bl.a. därför ordinerad kortison tills vårt återbesök om en vecka, för nya provtagningar.

På vägen passerade vi värsta ovädret, såg knappt vägen framför oss och efter nån/några mil i en hastighet på ca 60 km/h såg vi ljuset borta i horisonten.

Väl framme blev det kärt återseende av Özets kullfamiljs medlemmar, Susanne&Mats med Älvis&Mixer och Emelie med Zamba&Vinci(bc) som vi delade stuga med. Nu skulle det bli tjôta av, om inte hela dygnet, så iaf mellan kursandet och för att inte tala om på kvällen. Ännu ett kärt återseende var Rejs kennelmamma Annika, som välkomnade med öppenhjärtlig famn. Spännande var förstås också att träffa Rejs syskon med familjer, vilket vi gjorde efter hand.

Efter gemensam middag och trevliga möten återgick vi i vår lilla kullfamilj till stugan och hämtade hundarna, för en gemensam kvällspromenad och fortsatte därefter kvällen i stugan innan läggdax.

MÅNGA RESOR BLEV DET

Özet hämtar sig allt mer sen midsommarhelgen, då vi trodde att vi skulle förlora honom, eftersom han hade slutat äta och var trött och håglös och bara sov och sov. Men efter konsultation med vetten och ny tidsbokning, var det i eftermiddags dags för Blå Stjärnan och nya provtagningar igen. Träffade ”vår” veterinärs stand in, som är njurspecialst, som efter en grundlig undersökning och provtagningar (som vi får svar på i veckan) konstaterade att han är ett ”märkligt” fall !

Det är mycket OM och MEN … men hur som helst går utredningen vidare ... Nytt besök nästa vecka för vidare diskussioner om hur vi går vidare …
Det känns i dagsläget positivt att de båda veterinärerna har tagit Özet till sig och kommer samarbeta framöver, även om vi förstår intresset, då han är ett ”intressant” fall !

Blev helt slut efter eftermiddagens flängande (orsak, se nedan) mellan hemmet och Blå Stjärnan ... vilket resulterade i att jag slopade dagens IW-pass på F&S och istället njöt av en smarrig pizza vid hemkomsten från jobbet !

En liten resumé av orsaken till dagens flängande …
Svårt att skylla på nån annan en mig själv ... jag var stressad och hade glömt att jag hade plånboken i min tröja som jag lämnade hemma då det till skillnad mot i morse nu hade blivit varmt ... tänkte i bilen, att det ordnar sig, Tommy har ju sin plånbok med sig ... men ack nej … så där stod vi/jag utan nåt att betala med efter vet.besöket .... Dagens schema med start i morse .... ... från hemmet - till jobbet - hem för lunch o hundrastn.- åter till jobbet - hem för att hämta Özet - till Blå Stjärnan, så långt allt väl (men blå stjärn. kunde INTE vänta till morgondagen med att få betalt) - alltså blev det till att fara hemåt för att hämta den glömda plånboken, I VÄRSTA RUSNINGEN - tillbaka till Blå Stjärnan I SAMMA VÄRSTA RUSNING - åter till jobbet, efter 1tim. restid i rusning - hem efter kvällsarb. (tagit igen förlorad arb.tid) ...

I morgon bär det av till Arboga, där årets kennel/klan-träff går av stapeln. Ska bli så himla kul att träffa alla, men framför allt att träffa Özets och Rejs kullfamiljer, inkl. mammor och pappa, med mattar.

VÄXLANDE VÄDER + LERUMS BK drop-in

Özet tillstånd känns alltmer stabilt, t.o.m. så bra han lekte en stund med Rejs idag, vilket han inte gjort på ett tag eftersom han har varit så trött.

Dagens lunchis fick bli i koppel tills åskan hade dundrat förbi ... men tro det eller ej, vi klarade oss från regn !

På kvällens "valpträn./kurs" på Lerums BK, var det desto bättre väder - sol och blå himmel och lagom varmt. Blev lite trän. i skogsmiljö, med bl.a. några aktiveringövningar. I samband med den senare fikapausen inkl. teori, blev det aktiveringsövningar för oss mattar resp. hussar. Vi fick nämligen fleeceremsor att "fläta" en egen kampleksak av, typ samma utförande som en sån där snodd som man gjorde i sin ungdom av plastband ni vet ... iaf ni som är i min ålder !

INTE ROPA HEJ

Vågar inte ropa hej … men idag har Özet varit ganska pigg och magen har varit OK, riktigt bra faktiskt ! Men trots att dagens lunchpromenad gick vid Kåsjön kände inte Özet alls för att bada, vilket därimot lilleman gjorde.

DET GÅR UPP OCH NER

I morse, på morgonpromenaden var Özet hyfsad pigg, men hade fortfarande kraftig diarré ... att foderbytet är den främsta orsaken är väl högst troligt.

När jag senare vid lunchtid, åkte iväg med båda vovvarna för vår dagliga lunchpromenad, blev han efter en stund jättetrött och höll ett avstånd på 5m bakom mig. Jag avbröt den planerade rutten och genade för att snabbare komma tillbaka till bilen. Väl framme vid bilen orkade han inte hoppa in själv, utan jag fick lyfta in honom. Men iof är ju det rätt högt att hoppa … På väg hem föll tårarna, medan tankarna for runt i huvudet … så här kan han ju inte ha det, detta är ju ingen livskvalitet !

Vid hemkomsten – efter jobbet – hade han piggnat till och vi gick ut allihop tillsammans, denna gång ”ravin-rundan” i Paradiset. Nu var han ungefär som han hade varit på morgonen, vilket kändes som en enorm lättnad. Nu verkade det också som magen hade börjat stabiliserat sig och därmed kunde vi åter andas ut …

DAGEN EFTER

Eftersom Özet tackvare maten, nu verkar piggare och vi inbillade oss att det skulle göra honom gott att följa med husse på golfbanan, fick han göra det. Det var inte utan en viss vånda dom tidigt i morse åkte iväg … skulle Özet orka eller skulle Tommy behöva bryta ? Men det gick tydligen bra även om det inte var samma fart på Özet som vanligt, men det är ju inte så konstigt.

På eftermiddagen åkte jag o Rejs iväg till Kvibergs idrottsområde, för både miljöträning o en stunds ”lydn.”träning. Filade lite på läxan från valpkursen … blir säkert läxförhör i morron då vi har kurs igen. 

-Vad händer där ? (det spelas baseball)

Vi passerar en kisse på jakt !

Vi passerar en närgången kråka !

En liten pause !

- Vad är det som låter ? (syrsa/gräshoppa)

Gigantisk sandhög 

Har fyndat !

När det blev kväll tog jag med mig Özet upp till klubben och körde lite ”kuliga” grejer, allt utan några större krav ! Han gjorde verkligen så gott han kunde - viljan fanns - även om det inte var så högt tempo … Men vad gör väl det, när jag kände att han uppskattade att vi gjorde nåt roligt o aktivt tillsammans … MITT ÄLSKADE LILLE ÖZ !

ANDAS UT

I morse var tankarna många ...
Frågorna hopade sig …
Varför …
Famlade efter halmstrån …
Tänk om …

Men på eftermiddagen kunde vi andas ut lite efter konsultation med veterinären, då hon sa att det var särskilt viktigt i hans sjukdomstillstånd att få i sig mat och näring, vilket innebar att vi skulle börja ge honom sin vanliga mat igen, vilket vi ju inte hade vågat. Men som följd av foderbytet, har han nu har fått kraftig diarré, men i gengäld är han något piggare.

Nu får vi avvakta och hoppas han repar sig och blir starkare, i väntan på veterinärbesöket för bl.a. nya provtagningar på torsdag. Visserligen ny veterinär – men tydligen den bästa i ämnet (njursjukdomar) – som senare skulle konsultera ”vår” vet. som var satt på ”annan” tjänstgöring under hela veckan.

MIDSOMMARAFTON

Som jag skrev i gårdagens inlägg, så var det skönt att inte ha bestämt nåt idag, då det blev en dag fylld av oro och ångest. Özet har inte ätit något på flera dagar och har blivit allt mer orkeslös och svag. Hur gärna vi än ville så vågade vi inte ge honom nåt annat än sitt specialfoder - som han nu alltså ratar – eftersom vi är så rädda att det ska blir ännu värre …

Men han blir faktiskt lite piggare när vi är ute - medan han inomhus bara sover - så vi inledde dagen med en promenad tillsammans med hela lilla familjen, därefter vistades vi hemma och försökte göra det bästa av situationen.

- VA? Vart tog matte vägen ?

- Jaha, var du bara o kissade !

- OK - då är vi  igång igen då !

Hemma ! 

HÅGLÖS

De senaste dagarna har Tommy varit ledig och därmed varit hemma hos hundarna. Säg den ”lycka” som varar … för nu har tyvärr Özet de senaste dagarna återigen blivit hängig och inte mått bra.
Så fort han inte mår bra, kommer tanken om att det nu kanske vänder till det sämre … han har ju trots allt hittills varit pigg och glad, till skillnad mot vad han är nu - trött och håglös. Har ju fått truga i honom sitt specialfoder, men han har iaf ätit, men nu har han tappat aptiten helt.

I morgon är det midsommarafton och det känns så skönt att inte ha bestämt nåt, utan kan vara hemma i lugn och ro och hoppas att Özet repar sig, att vi inte ska behöva åka in akut ...

VALPKURS I - ALE

Även om det inte kändes riktigt bra att åka ifrån Özet i helgen, så fick jag en härlig vistelse på Österlen tillsammans med barndomsvännerna. Men det verkar som Özet har repat sig under helgen och nu mår bättre.

På kvällen åkte Rejs och jag till Ale (ej BK) för att börja vår valpkurs för Monika. Vilken lycka att ha kommit i kontakt med henne, allt känns så självklart och lättbegripligt. Sen att vistas i en härlig idyllisk miljö, gör det inte sämre. Vi körde lite balans och bakdelskontroll-övningar, sen föremålsintresse/gripa (kampa är inte riktigt Rejs grej – men därimot jaga) och avslutade med början på fotgående och position – inte så avancerat som det låter !

HÄNGIG

På morgonen märkte jag att Özet inte mådde bra och kräktes bl.a. ett par gånger och var allmänt hängig. På lunchen gick Özet o jag därför ut på egen hand. Vid hemkomsten när Özet skulle hoppa ur bilen, tryckte han in sitt huvud i magen på mig och vi stod där och gosade en lång stund innan han hoppade ut och vi gick in. När jag senare skulle åka tillbaka till jobbet, blev han alldeles förtvivlad – precis som han reagerade, när jag i våras började att lämna dom ensamma. Usch … hjärtat mitt brister när jag ser honom må så dåligt, både psykiskt och fysikskt !

På kvällen verkade han dock bättre, då vi tog en promenad tillsammans, vid Åstebo. För första gången fick Rejs följa med på HELA rundan runt ”mot Kåsjön, vildmarksleden tillbaka”, vilket nu tog ca 40 min. i sakta mak.

VALPTRÄN. lerum

I kväll var vi på valpkurs/träning på Lerums BK. Nyttiga övningar och trevliga deltagare – roligast var dock bekantskapen med tollarpojken Viktor, från Tollarbos (Özets kennel). Och stackars Özet, inte så kul att vara ”sällskapshund” när man inte får möjlighet att vara med. Pga knotten fick han nämligen tillbringa tiden i bilen.

MALIN&MARA

Hade ikväll bestämt med Malin, att vi skulle ses för en promenad med hundarna. Jag, den stora tidsoptimisten, var tvungen att messa Malin för att säga att jag var något försenad, eftersom jag först var tvungen att ge Rejs sitt – varje hund måste få sitt – men nu var det alltså Özet som skulle få sitt. Men först var jag tvungen att åka hem för att byta hund och tur att Rejs var nöjd och belåten … och trött när jag lämnade honom, för som vanligt blev det en trevlig promenad, men som vanligt var tempot inte det högsta, så promenaden varade nästan i 2 timmar … alltså en timme mer än jag hade räknat med !

ALE bk

I kväll åkte vi till Ale BK för att åter träffa Monica, som ville träffa oss för att se hur det hade gått sen sist, då vi fick några alldeles speciella tips för att försöka hitta Özets ”på-knapp” ! Och det må jag säga, alltid är det värt att träffa Monika – för nu fick vi en massa kompletterande ”verktyg”.

Jag tackade för oss och medan Monika gick in och mötte upp de andra kursdeltagarna (den andra gruppen som gått parallellt med vår) och förberedde deras avslutning, bytte jag hund och Rejs fick en stunds träning i ny miljö. Därefter stannade jag för att se och lära av de andra … och sist men INTE minst, även skratta med de andra …
Hade även under kvälls lopp anmält oss till Monicas valpkurs, som så perfekt skulle börja nästa måndag.

"HUNDGÄNGET"

Özet älskar sin husse, särskilt när husse drar fram golfbagen och Özet förstår att han får följa med … då är lyckan total, precis som i morse då han fick följa med. Efter timmarna på golfbanan och en stunds vila efter hemkomsten, for Özet, Rejs och jag iväg för att träffa ”hundgänget”, för några timmars hundträning.

Rejs fick ett litet (40-50m) viltspår. Gick sådär, han var tveksam och väldigt påverkad av den nya miljön, stördes av folks röster en bit ifrån + att han förstås stördes när Nelson svepte förbi i sitt spår, som jag – mitt klantarsle – hade korsat. Özet fick vattenmarkeringar från 2 olika ställen/områden, med lika många typer av igångar – en från berg och en med dolda nedslag och från ”skogsstrandkant”.

Tog sen en liten promenad med Rejs och lyckades även då korsa ett utlagt spår, denna gången Milans godisspår, som jag upptäckte pga/tackvare att Rejs norpade åt sig en godispilla.

LÅNG NÄSA

Idag sken åter solen, visserligen med växlande molnighet. Efter förmiddagens promenader och besök hos mamma, fick Rejs ett litet viltträningspass på kvällen. Han fick apportera kråka o knipa. La ut fåglarna (med synretn.) vid två tillfällen (olika områden) – han tvekade ngt innan han greppade knipan första gången (tror det var för den hade en blodfläck) – kråkan inga större probl.

Tror bestämt han börjar visa tendenser till att vilja äga viltet … för när jag stod där på huk, beredd med leverpastejburken, när Rejs kom i full kareta i mot mig … blev jag ståendes där med LÅNG NÄSTA, när han bara REJSADE rakt förbi mig med knipan i ett fast grepp …

NATIONALDAGEN

Idag skulle man visst fira Sveriges nationaldag … om man ville … men det ville man inte ! Men dom som ville, fick göra det i regn, för det regnade hela dan och som pricken över i:et drog ett åskoväder förbi samtidigt som regnet vräkte ner. Hann dock med en liten runda med hundarna + lite träning på appellplan (Rejs) på morgonen innan regnet tog vid och därefter blev det bara inomhusaktiviteter.

DELSJÖN

Den ovanligt tidiga våren har nu övergått till sommar och med den, vatten och bad. Och apropå bad, så har ”mycket vatten runnit under broarna” sen Rejs tog sina första – ibland ofrivilliga – dopp, där det har krävts simtag för att inte sjunka. Vi har sen dess kunnat konstatera att det inte är nåt fel på hans vattenpassion och att han inte kommer bli som sin mer försiktiga storebror Özet, om det inte händer nåt oförutsett förstås...

Förutom de vanliga vardagliga promenaderna, försöker vi byta platser/miljöer för att få in lite miljöträning. Som tex ikväll, då vi åkte till Delsjöns kanotklubb och deras flytbryggor och hade ”bryggträning”. Medan Özet & Tommy tog en runda, passade Rejs & jag på att bekanta oss med flytbryggorna, vilket vi iof redan gjort vid ett annat tillfälle. Vid det tillfället blåste rätt mkt, men trots att vågorna slog upp mellan brädorna, klev han ut på bryggan (testade då bara en brygga) visserligen med lite skräckblandad förtjusning, men med stor nyfikenhet. Men nu klev han ut på bryggorna, utan någon som helst ”respekt”.

Innan vi återvände till bilen, efter Özet & Tommys återkomst, kastade Tommy iväg en pinne i vattnet till Özet – mkt längre än vad jag hade räknat med – och Özet simmade glad i hågen ut efter pinnen. Då strandkanten var lite hög, kom Rejs lite på efterkälken. Men där stod både Tommy o jag med gapande munnar … SOM han simmade … snabbt, vägvinnande och målmedvetet. När Özet som simmar i betydligt lugnare tempo, hade nått fram till pinnen och var på väg att vända med pinnen i munnen, hade Rejs kommit ikapp och använde Özet som fartdämpare, vilket resulterade att Özet trycktes ner under vattnet och därför släppte pinnen, varvid Rejs tog över den …

Vi hade sett hur mörkt det var på andra sidan sjön och hur det närmade sig samtidigt som man hörde ett svagt muller. Och snacka om tur, för vi hann precis till bilen innan himlen öppnade sig.

TJI !

Tommy kom idag hem ganska tidigt, så jag slapp åka hem på lunchen. På kvällen åkte Özet & jag upp till klubben – brukscirkeln – i tron att det åtminstone skulle vara ett par stycke där. Men tji fick jag, planen låg helt öde och vi förblev helt ensamma. Till skillnad mot i måndags, fanns det idag rätt mkt knott, så det gällde att hålla sig i rörelse. Fördelen att vara ensam, är främst att kunna ta ut svängarna när det gäller belöningarna.

TRÄN. HOS MASKEN

I kväll åkte vi till Masken och tränade tills. med Lasse och Kicki. Özet först ut – testade Monica H.’s tips i fria följet. Första omgången funkade det inte så bra, medan det gick desto bättre när jag tog ut honom igen efter att Rejs fick sitt lilla pass. Var riktigt nöjd med både Özet och Rejs, även om kvällen förpestades något av dom där jävla knotten.

Rejs fortsätter att utvecklas (växer) med stormsteg och Tommy blir lika förvånad efter sin hemkomst, varje vecka. Till utvecklingen hör ju också det där med valptändernas vara eller icke vara och hur dom tänderna kan upplevas vet ju var enda valpägare. Dessa bissingar, som har så många namn … allt från pirayatänder till risgryn ! Rejs tappade i veckan äntligen sin första hörn/huggtand och har nu kommit in i andra andningen när det gäller att bitas, vilket med all säkerhet har med att dom andra hörntänderna oxå är på G.

KNOTT eller inte !

Tommy åkte tidigt i morse åter iväg på resjobb och kommer att vara borta hela veckan, eller iaf nästan hela – det är ju långhelg igen. Är lite körigt när han är borta, då det är svårt att få tiden att gå ihop. Tänker främst på att det är svårt att få tiden att räcka till min egen träning på F&S, som jag tyvärr har missat de senaste två veckorna. Men att lunchpromenaderna är härliga, kan man ju inte förneka !

På kvällen åkte jag och vovvarna upp till klubben för en stunds träning. Var lite sen, de flesta hade tränat färdigt och befann sig på p-platsen – eller kom efterhand. Men de flesta hade avbrutit träningen pga knotten. Tänkte att det kommer väl bli en kort visit, innan jag också bryter, men planen låg i skugga och det hade börjat vinda aningen och fanns inte tillstymmelse till knott. Fick också sällskap av Anna med Madame som trän. agility tillsammans med en kompis. Blev bra störning medan Rejs och jag körde vårt lilla pass, allt medan ”stackars” Özet fick sitta och titta på.

DET DÄR MED VILTSPÅR

I morse körde vi åter viltspår. Denna gången var liggtiden ca 16 timmar och i ny miljö - bl.a. med lingonris och pors och precis innan slutet över en väl upptrampad stig. Behövde inte tänka på snitslarna idag, då husse var med som uppsamlare. 

Spårningen gick ganska bra, men han tappade dock spåret vid en av vinkarna som gick ner i en liten ravin och även spårslutet (klöven) blev besvärligt, då han fortsatte förbi.

… det jag egentligen ville få sagt

… var att jag i går kväll ett viltspår lagt

… ett viltspår du fick

… ett viltspår du gick

… tappade bort dig nån gång

… men ravinen var ju så trång

resten hände i förrgår ...

… när vi närmande oss slutet

… använde du det sista krutet

… ute efter klöven med stor iver …

… men istället du min arm du river …

… men det du inte märker

… är att den faktiskt värker

… men vad gör väl de

… vill ju bara se dig ”le”

… att armen läker(t) 

… är nåt som är säkert


Eftermiddagen med Rejs ...

Himla bra träning blev det där i skogen, då vi mötte en dam med 4 st småhundar (2 papillon o 2st ? Stod och pratade en stund - blev ett riktigt positivt och lugnt möte, efter en lite skällig inledning ...