BRUKSSÖK - härskogsvägen/brunstorp

Vaknade 09.00 och rullade runt och tänkte - ska bara ligga en stund till ... vaknade sen med ett ryck kl. 10.00. Oohh skit ... nu gäller det att få fart på grejerna ...
När jag körde på motorvägen upptäckte jag, att jag t.o.m hade lite marginal. Väl där (Härskogens motionsanläggn.), på p-platsen visade det sig att vi bara skulle bli tre stycken (Britt, Titti och jag) efter ett återbud och åkte därför tillbaka till Brunstorp – där vi var i fredags – för att den rutan ligger nära bilarna.

Idag var det mildväder och regn, ca + 5 grader. Senaste tidens regnande hade nu tagit styggt (!) på snön, tjälen hade börjat släppa sitt grepp och grenarna på marken var svinhala. Terrängen och vegetationen hade inte ändrats sen i fredags - ha ha - och var fortfarande öppen granskog, svagt kuperad, med några enstaka stora stenar och en ”större bergsknalle”. Eventuella viltspår syntes nu, tillskillnad mot i fredags, då man tydl. såg dom i snön.
Extra spännande och KUL blev det idag, för det saknades stighållare (var ju bara tre stycken) och man var tvungen att förlita sig på sig själv.

Stigens sträckning ändrades något från fredagens och legorna blev ”utbytta”.
Sände på 5 skick, med Titti på första (vä)
Skickade om, på ett par av skicken, Särskilt strulande blev det vid 4:e (tror jag) skicket, då Britt trodde han gick efter hennes ”utgångs spår”.
Sista skicket (bakom en bergsknalle) sprang han ut kanonbra (efter omskick) MEN sprang tillbaka samma väg som han sprang ut, medan han på påviset sprang rätt över berget !!!

Efter hemkomsten började det ÖSREGNA och då var jag glad att vi klarat oss med det lilla regnandet som föll från och till !

BRUKSSÖK - härskogensväg/brunstorp

Eftersom onsdagens sökpass - där jag tänkt hoppa in som ”gästande” reserv - blev inställt, fick vi till ett ”extra insatt” sökpass idag istället, vid Brunstorp på vänstersidan. Dock en liten mager skara på fyra personer, i startorning : Git&Xantha (löp) Jag&Özet, Titti&Vilde, Malin&Mara.

I några minusgrader (-2-3gr) med blå himmel och i svag vind. Efter de senaste dagarnas mildväder och regnande var det nu inte längre så mycket snö kvar, men fortfarande tjäle och hyfsat hårt i backen. Ganska öppen granskog, svagt kuperad, med några enstaka stora stenar och en ”större bergsknalle”. En hel del viltspår av hare, rådjur och älg, som man nu tydligt såg i snön !.

Det som i somras gick som på räls .. där verkar det nu ha uppkommit ”solkurvor” på sina ställen … för Özet har de senaste gångerna börjat slarva och har varit allmänt splittrad. Tyckte ändå skicken gick hyfsat, om än inte alltid spikrakt. Testade att ha Gits löpande Xantha, som startnummer ett och därefter Özet. Måste ju testa och se hur – eller OM – han låter sig distraheras, vilket han inte gjorde nämnvärt – lyfte dock på benet vid två tillfällen.

Malin (vä.) o Titti (hö.) figgade, medan Git stigade ….

1:a (vä Malin)  under liten gran – kanon direkt
2:a (hö Titti)  bakom sten o gran i ”blötmarken” (nu fruset) jag försökte kalla in utan att lyckas - gjorde en STOR lov innan han fick upp vittring
3:e (vä Malin) bakom berg – kanon efter omskick
4:e (hö Titti)  under gran i starkt nerförslut - sådär efter omskick
5:e (vä Malin) OK tror jag
6:e (tomt) kanon efter omskick: Gjorde verkligen ett kanon framslag, MEN på väg in hittade han nåt han inte kunde slita sig ifrån (tappat godis???) Därefter blev han akut bajsnödig (tar på mig – ej tillräckl. rastad) !!! Gick fram och satte honom, för att sen kalla in till stigen …
7:e (vä Obs ! Titti) inte på fullt djup (hon hann inte springa) Jag klantade (lite otur när jag tänkte) mig efter tomslaget, när jag tog in Malin efter 5:e och sa att Titti skulle lägga sig på DEN sidan …
Ja, ja – shit happens !

SEMELDAX

Osså var det då ÅRETS ... eller snarare SÄSONGENS SEMELPREMIÄR ...

När jag steg in genom dörren efter tvåtimmarspromenaden tillsammans med Kia & Razzel, möttes jag av Tommy som frågade om jag var fikasugen ! OM jag är ... så bra då, säger han och håller upp en påse från Cederlöfs bageri innehållade SEMLOR ! Vad säger man då !!! Jo, man säger inte så mycket ... utan lägger upp värsta leendet - tur att öronen sitter där dom gör - annars hade leendet gått runt huvudet :-)

ISTÄLLET FÖR

Jag som igentligen hade tänkt att gästa onsdagsgruppens sökgrupp, bestämde istället (pga av stort manfall) träff med Kia & Razzel för en promenad ("Zerrasvängen"), som nästan tog nästan två timmar - dubbel så lång tid som vanligt - pga svårigheten att ta sig fram i blötsnö och halka.

JULAFTON

 Tommy och Ola ute med Özet och Elda vid Paradiset.

GOD JUL

DAN FÖRE DAN

Promenad tillsammans med Malin o Mara. 

Åkte därefter till mamma i Rävlanda tillsammans med bröderna mfl. för att önska god jul, med glögg och pepparkakor.

ÖZET EN VÅRDHUND

I förmiddags tog Özet & jag oss en runda vid Kåsjön – gläntan - för att, för ovanlighetens skull träna lite jaktapportering … och som det gick sen då !
På väg till gläntan spårade Özet som värsta blodhunden, så frenetiskt att jag faktiskt inte vågade låta honom gå lös.  Löptik ??? Vad vet jag !!!

Men själva träning gick som smort – kanonbra ! Körde först några enkla markeringar. Därefter linjetag i kombination med stoppsign. Gick så bra att jag inte fattade nåt !!! Har ju inte tränat på jättelänge … kanske har det nu verkligen fått skjunka in !!! Får väl se hur det funkar vid nästa trän.tillfälle.

Efter hemkomsten ”fiskade” vi upp Tommy, för att åka vidare till Rävlanda och mamma, där Özet fick agera ”vårdhund”.
Citat Vårdhundskolan
Effekter av vårdhund?
Idén är enkel: Äldre mår märkbart bättre i sällskap av en vårdhund. Den som mår bättre behöver mindre läkemedel. Vårdhunden ökar välbefinnande samt motiverar till social gemenskap, fysisk och kognitiv träning. Hunden blir en brygga mellan vårdtagare, anhöriga och personal.

HUSSEDATE

Tommy och Ola ute med Özet och Elda vid någonstans längst Härkeshultsvägen ...

LYDN.TRÄN. I LANDVETTER

Var ikväll och tränade lydnad – äntligen efter ett långt uppbehåll - i ännu ett ridhus - denna gången i Landvetter - tillsammans med Susanne, Stina och Britt.

Eftersom jag var lite sen bl.a. pga trafikstockning (trafikolycka) på motorvägen, värmde Özet & jag först upp med lite fotg./rutan/läggande u.g. – innan vi fortsatte med gemensamt sittande resp. liggande i grupp. Özet har fortf. svårt med att lägga hakan i DIREKT vid kommenderingen och vid sittandet hade han svårt att låta bli att lägga sig – fick sätta upp honom två ggr.

Vi körde sedan momenten - FF, inkalln., apport och budföring som avslutn. mest för att träna på att han inte ska krypa ur skinnet när nån ”främmande” klappar honom.

Stina kommenderade, medan Susanne filmade. Fan så bra det var – fick ju nu se MINA brister klart och tydligt (bl.a. mina minimalt pendlande armar), MEN DET BÄSTA av allt var att upptäcka att Özets svans gick/viftade glatt under bl.a. fotgåendet – det gladde mattehjärtat !

FF - frenetiskt snusande (dom andra hundarna också) på en fläck (ca 2x2m2) annars helt OK. Inkalln. - som vanligt med bra fart, men (som vanl.) med bekostnad på ingången.
Apporteringen – där tuggas det precis vid ingången … jobbar vidare på att försöka lösa det ! Budföringen – med Susanne som mottagare – som sagt, herrn har aningen svårt att håla sig i skinnet när det klappas på honom … jobbar på det !

Sammanfattningsvis var jag nöjd med att Özet numera tycker det är så kul med lydnaden, även om träningen inte blev den mest optimala.

BRUKSSÖK - härkeshultsv. härryda kom.skylt

Jaha, så var handbollsfinalen EM över, med Montenegro som segrare före Norge. Efter den oerhörda dramatiken (förlängning) kan jag nu återgå till bloggandet ..

Eftersom jag skrev så mkt om bloggandet på FB är väl förväntningarna jättehöga – ha ha – men redan här kan jag avslöja att det tyvärr inte blir roligare än de gamla vanliga inläggen !

Efter gårdagens ymniga snöfall som tyvärr efterhand övergick till regn, var nu snön i skogen blöt och tungsprungen. Knappt nån vind och ca 2-3 plusgrader. Rutan bestod av ganska gles blandskog – övervägande gran. På högersidan var det bitvis blött och sumpigt, medan vänster sida var lätt kuperad, med lite berg – bl.a. en stor sten, med en ”djup” smal skreva som lega.

Även denna gången var vi en mager liten samling på fyra stycken – i startordn. Titti&Vilde, Aneta&Zoe, Jag&Özet, Jenny&Lita.

Aneta var stighållare, medan Titti (vä. 1:a skicket) och Jenny (hö.) figgade. Vi körde 6 skick, varav det 3:e var i bergsskrevan och det 4:e var tomt. Tyvärr fortsätter Özet att "trassla" med de raka skicken, som han ju tidigare har varit så bra på, vilket gjorde att det blev en del inkallningar för återskick, som då gick mycket bättre. De tunga markförhållandena sög – för redan på 4:e skicket (tomslaget) hade han börjat mattas av, men höll ihop de två sista slagen. Påvisen var idag (till skilln. mot sist) inga problem och framslagen var OK.

Nöjd med Özets insats – även om jag önskat RAKA skick redan på det första skicket – körde Aneta och jag vidare för att ta en gemensam promenad. Måste säga att den blöta tunga snön inte bara sög musten ur hundarna, för det var märkligt vad vi båda kände av våra ben vid återkomsten till bilarna.

SÅ MENINGSLÖST ...

..... NÄR ÄNDÅ SNÖN REGNADE BORT PÅ EFTERMIDDAGEN !

BRUKSSÖK - första bommen vid floda trä

Hade haft lite ångest pga av de tidigare kyliga dagarna, med över –10 grader. Känns inge vidare att låta Özet ligga i en kall bil, speciellt EFTER sökarbetet. Men nu blev det inte så, tackvare att temperaturen hade stigit till ca –4 gr.

Rutan bestod av djup svårsprungen (extra tungt i snön) snårig vegetation, som efter ca 25-30 meter ut, övergick i tjock tät snöbeklädd granskog.

Dagens samling var en mager liten trupp, efter ett par avhopp - i startordn. Britt&Sambo, Jag&Özet, Git&Trotza, Jenny&Lita. Efter en stunds dividerande, fattade vi beslutet att strunta i den planerade rutan längst in på skogsvägen – pga rädslan att fastna med bilarna (kanske inte just min bil) i snön – och körde istället en ruta, strax innanför bommen (vid uppletanderutan)

Git var stighållare, medan Britt och Jenny figgade. Vi körde 6 skick, denna gången helt utan tomslag.
Rutan var verkligen rolig – men svår ! Özet kämpade och gjorde sitt yttersta (med ett undantag, då med inställn. ”ska bara”). Fick kalla tillbaka nästan vid varje skick – ibland flera gånger – för att han frångick den s.k. ”tratten”. Glädjande nog har han lätt för att bryta och komma tillbaka och gör det med ett ”glatt humör”.

Framslagen gick hyfsat – ibland riktigt bra – medan påvisen gick sämre – han liksom glömde av var figgen låg och verkade vara lite förvirrad ! DET trodde jag aldrig jag skulle få uppleva … att det skulle vara svårt med påvisen ! Mycket ska man lära ….

Som sagt, kände mig mycket glad och nöjd efter att ha sett Özet glatt kämpa – upplevde att han tyckte det var svårt, men KUL!

På hemvägen hade det börjat snöa så smått och blivit lite moddigt på vägen. Såg blåljus och köer framför mig, strax efter påfarten vid Hulanmotet, pga av att en bil hade kört av motorvägen. Tänk att folk (inkl. mig själv) måste se en olycka, förrän dom ska ta det lite lugnt och anpassa farten efter väglaget. Därefter sänktes nämligen hastigheten betydligt …

SENASTE MÅNADENS INLÄGG RETROAKTIVT

… här kommer nu den senaste månadens händelser ... med början " BRUKSSÖK – Härkeshultsvägen", 11:e november, om ni vill läsa i datumföljd ...

NÄR VINTERN ÄR SOM BÄST

Bilderna får tala från dagens härliga (ca -6-7gr.) promenad vid Åstebo/Råhultstugan.

 

DU & JAG - ELDA

Idag fick Elda & Özet träffas för en härlig promenad i kylan, tack vare deras hussar - vilket uppskattas starkt av både två- och fyrbenta !

Gissa om Özet blev överraskad när hans hjärta åter dök upp lite senare på kvällen ... trots att dom båda var rätt trötta efter den ansträngande promenaden, så hade dom svårt att hålla tassarna borta ifrån varandra ...

OJ OJ ...

Oj oj vad många inlägg som ligger efter ... men dom ligger och "ruvar" och är på G ! 

Ni som följer oss här, vet ju att jag ibland drabbas av skrivkramp, men de "saknade" inläggen brukar jag lägga in retroaktivt, så att säga ...


Bristen på inspiration denna gången kan bl.a. tänkas bero på att jag har varit lite ur lag, då mamma drabbades av en stroke för drygt en vecka sen och att det därefter har varit några intensiva dagar som följd ...

BRUKSSKÖK - råhultsvägen (vä. elskåpet)

Att dagen skulle bli ett kylslaget sök, förstod man när tittade till termometern, för den stod på  –10grader innan avfärd hemifrån, även om graderna steg allt eftersom timmarna gick och hamnade på ca –6-7 gr.

Vegetationen var öppen och gles blandskog, med en stor äng på vänstersidan (ca 10-15m i rutan), ganska lätt terräng – några kullar/höjder – men ändå med flera bra legor – bl.a. en bergsskreva och flera täta granar.

Området var välbesökt av både barnfamiljer, folk med hund, men framför allt folk med hästar och våran stig var en hästväg !!! Det passerade minst 9 st hästar medan vi höll på ….
I övigt verkade det vara ett vildsvinstätt område, med uppbökade markytor över allt. Och som om det inte räckte med vildsvinsdofterna, för en tok som Özet, så fann vi också resterna av ett rådjurskadaver som var upphängt i ett träd (varför ?). Men som Lena (trän.kompis och matte till Özet boxerkompis Elda) helt riktigt sa, som dock inte var med på träningen idag - nyttig träning, störningar behöver man också

Nästan full styrka – i startordn. Aneta&Zoe, Britt&Sambo, Jag&Özet, Annica&Cesar, Git&Xanta.

Annica var stighållare åt Özet&mig, medan Aneta och Git figgade – höger sida (Aneta) i skogen, på vänstersidan (Git) var figgen invirad i kamouflagenät en bit ut på ängen.
Vi körde 5 slag, varav det första åt höger (Aneta) i en bergskreva (som låg bakom en kulle) vilket gick utmärkt. Vid andra skicket, blev det stopp vid en plastpåse som han (vilket de andra hundarna också gjorde) var tvungen att undersöka. Därefter gjorde han en stor lov och jag blev ”rädd” att loven skulle inkludera det upphängda rådjurs slamset. Men det gick bra, han kom tillbaka och jag kunde skicka om. Tredje skicket var tomt, skickade om ett par ggr, innan det blev bra. Med ”god planering” lyckades jag få Özet att undvika rådjursslamset ... men istället lyckades att hitta nåt annat ätbart, då jag hade skickat på påviset efter fjärde skicket. Suck !

Sammanfattningsvis var denna sökdagen inte heller (likt trän. sist) den mest ultimata träningen.

ha ... IDAG BLEV DET JAKTAPP.TRÄNING

På dagens lunchrast stoppade jag en dummy i fickan och för till Kåsjön - ovanför granviken - vidare till den öppna "granytan" vid "gläntan.
Tränade mest markeringar (enkel) men även några linjetag, följt av några dir./stoppsign.övn. alá Jesper. Både terräng och vegetation var varierad. Terrängen var på sina stället starkt kuperad - brant upp o ner, på skrå upp o ner – och vegetationen gick i både tät löv-och granskog, till platt öppen granskog.

Özet tyckte det var skitkul och var kanonduktig, även om greppet var lite ojämt - ibland kanon, ibland lite slarv ! Men skit i det, bara han tycker det är KUL !

ÄNNUMERA LYDN.TRÄNING

Dagens lunchaktivitet ägnades enbart åt lydn.trän. och var som vanligt på PBK.
Inledde med engagemang med mjukbollen - FF - Hopp sitt (med/utan target) - Lägg. u.g. - Sättande fr. ligg (dir.) – Apportering - avslutade med  engagemang

Sammanfattn.vis var jag kanonnöjd - Özet KANONDUKTIG och pigg och otroligt engagerad

ETT LYDN.PASS I LIGHTMODELL

Innan dagens lunchpromenad stannade vi till vid PBK’s appellpl. för ett kort lydn.pass
Körde enbart lite FF och Hopp sitt (utan target) vilket gick utmärkt.
När vi sen gick lilla skogsrundan höll han på att dra (vädrade jättemkt) flera gånger, men hejdade sig kanonbra, vid mina "NEJ" – dock koppel på, korta stunder ...

BRUKSSÖK - bävsjöryd

Lerum, bortanför Lilla Stamsjön, Bävsjöryd.
Idag var det verkligen ett råkallt väder, mulet och lite vindigt, senare regn (precis när Özet o jag var klara) Åkte direkt hem efter Özets&mitt sök, pga av att jag skulle åka till mamma – som blev inlagd på Östras strokenhet efter gårdagens ambulansfärd i går.
Vi var full styrka i startordn. Lena (Tesla), Git (Lyra), Britt (Sambo), Aneta (Zoe), Jag (Özet), Annica (Cesar)

Johan och Britt figgade åt Özet. Körde 7 slag. Över lag bröt Özet ut från ”skicklinjen” och jag kallade tillbaka nästan vid varje skick. Särskilt vid första skicket, med Johan i en jordkällare (längst in, hitta övn.) på en äng, gjorde Özet stora vida svängar - men när han väl hittade, var det inga tveksamheter för honom att kliva in i jordkällarens mörker. Vid andra skicket/slaget låg Britt under en tät gran (strax brevid ett torp) och jag kallades in, för att åter skicka honom, även vid tredje slaget – som var tomt och gick längst en sten gärdsgård, brevid ängen – ”yvade” han ut och jag kallade in, för att skicka ut igen. Resterande av skicken gick ungefär i samma anda … kalla in och skicka ut igen …

EN OMTUMLANDE DAG

Efter lite velande fram och tillbaka, om jag skulle hasta ut med Özet, före hemfärden till mamma, som hastigt insjuknat under gårdagen (fred.), eller om jag skulle hinna ta en lite längre promenad. Men när Malin (m. Mara) sms’ade och frågade om vi skulle ta en tur, så beslutade jag mig för att sluta upp vid Kåsjön. Tänkte att det nog kunde vara bra med lite uttröttande röj för Özets del, eftersom jag inte visste hur lång tid det skulle ta hos/med mamma och Tommy skulle inte komma hem förrän lite senare under dagen.

Åkte sen hem till mamma, där Peter (en av mina två bröder) redan befann sig. För att göra en lång historia kort, så blev det ambulansfärd till Östra, för att där få konstaterat att mamma drabbats av en stroke !

GLÄDJANDE MÖTE

Åkte idag, upp till PBK, för att träna lite lydnad på lunchrasten och mötte glädjande nog både Susanne och Britt, som också var där. Özet & jag körde några moment innan vi gjorde ett gemensamt platsliggande med de andra.

RIDHUSTRÄNING IGEN

Ikväll träffades vi – Susanne, Britt o Maria - åter i ridhuset i Gråbo, för en stunds lydn.trän.
Inledde som sist, med platsliggande.
Vi körde först en stund var – en i sänder – undantaget Maria, som ville köra själv, efter att vi andra kört våra resp. övn./moment.

Jag och Özet tränade rutan (första gången i ridhus) gick väl sådär i början, men det tog sig allt eftersom. Forts. sen med att fokusera på ingångarna efter inkalln. Han har en tendens att slarva lite, så svängen blir lite väl vid, Tog hjälp av manegeväggen och flyttade ut allt mer … inget större fel på hans ingångar NU inte !!!
Alla avslutade med gemensam trän. - men var och en skötte sig själv.

Kvällens ridhusträn. blev tyvärr den sista, av orsaker jag inte går in på här …

AUF WIEDERSEHEN

Medan Özet & jag var på klubbmästerskapet, fick Tess & Tommy en stunds ”egentid”, innan det senare på kvällen, efter trädgårdsröj – och då menar jag, hundrace - blev dags för att ta avsked av Tess, för denna gången …. på återseende gumman !

KLUBBMÄSTERSKAP PBK

Årets Klubbmästerskap för Partille Brukshundsklubb har nu gått av stapeln. Erfaren från min tidigare hästaktiva tid i kalla ridhus och med en minnesbild från förra årets KM färskt i minnet, då det både stormade och regnade – vi trodde på fullt allvar att ridhustaket skulle lyfta – var jag nu fullt rustad. Påpaltad med lager på lager, i form av undertröja, 2 fleecetröjor och termobrallor var jag redo för en lång dags KLUBBMÄSTERSKAP i kallt ridhus.

Från att först inte alls tänkt delta, mest pga av att det förra året drog ut på tiden och blev en mycket seg och kall tillställning, fick jag nu höra att upplägget skulle bli ett helt annorlunda. Varje ekipage skulle bara genomföra fem moment i sin respektive klass och tanken var att dagen skulle bli kortare och mer publikvänlig. Därmed var vår anmälan till årets lightmodell i lydnad ett faktum.
Lydnadsmomenten var
Klass I : linförighet, läggande, inkallning, apportering, hopp, helhetsintryck
Klass II : fritt följ, läggande, inkallning, apportering, hopp sitt, helhetsintryck
Klass III : fritt följ, sättande?, inkallning ställ.(o lägg.?), apport hopp, apport metall helhetsintryck

ALLA lydnadsklassernas resultat (ingen koefficient) las ihop för att utse segrarna ...
Vidare var det ju inte enbart mästerskap i lydnad, utan även i agility. Måste säga att det var lite förargligt – tänker jag nu efterklokt – att jag inte anmälde oss till agilityn, särskilt när jag väl på plats upptäckte att den platta tunneln INTE var med (likt förra året).

Banbygge

Skulle den nu varit med, kunde jag ju bara ha strykt oss från start, eftersom Özet ännu inte har kommit över sin skräckupplevelse, då han vid ett tillfälle har snurrat in sig riktigt rejält i ”säcken”.

Hur gick det då för oss ? Alltså ingen agility, bara lydnad för vår del. Skulle bli premiär för klass II – momenten, mest nyfiken var jag främst på hopp sitt och apportering, där momenten inte är klara. Använder fortfarande target i hoppet och även om han tuggar allt mindre i apporteringen, så ligger den mesta svårigheten kvar precis i ingången innan avlämning.

Efter ett inledningsvis kanonbra fritt följ, med ett glatt och focuserat Öz, blev avslutningen inte vad jag väntat … kunde inte annat än skratta, när jag bara skulle sätta pricken över i’t. Mitt i den avslutande språng marsch’en, så fick herr’n för sig att lägga sig precis när jag vi växlade över till vanlig marsch … - VA ? Sa, du inte ”ligg” ?

= 8p  DK (ingen kommentar)

Momentet därefter var läggande. Utmärkt, tyckte jag själv och även publiken på läktaren, för därifrån hördes ett sus. Men tydligen gjorde jag nåt DK – men undrar vad  ? Sneglade väl troligen på honom vid kommenderingen ? 

= 8p  DK (ingen kommentar)

Nästa moment var inkallande, där han som vanligt kom med värsta speeden och just därför hade liiiite svårt att stoppa innan ingången.
= 8,5p  (ingen kommentar)

Efter inkallningen, precis när vi skulle börja ta oss tillbaka till utgångsläget, för att utföra apporteringen var han så glad, att han plockade fram sitt berömda flipperspel och sprallade till det och tog sig ett litet race .…

Momentet som följde var som sagt, apportering. Samma värsta tempo ut – så att sågspånen yrde - plockade upp apporten utan ”tjafts” och med ett bra grepp i full fart tillbaka, kom han in vid sidan med bra ingång. MEN i samband med ingången började han tugga.

= 8  ändrades till 7p  !!!  DK – lätt tugg 

(Jag vet att jag sa ”stanna” innan jag kastade apporten … får man det eller blir det DK då ? Det borde väl vara samma som ”stanna kvar” när man lämnar kvar hunden inför inkallningen ?)

Som avslutning var det fritt hopp. Tänkte : hur skulle detta gå nu då ? Men glatt överraskad såg jag Özet hoppa över (risken var stor att han skulle springa vid sidan om, vilket han gjort varje gång vi BÖRJAT utan target, på träning) och vända på vårt inövade avstånd (möjligen något bredvid ”mittlinjen”  och närmare hindret och än önskvärt)  – han hoppade tillbaka och gjorde en fin ingång.

= 9p   (ingen kommentar)

Helhet = 8p 
Överlag, måste jag säga att jag saknade kommentarer efter ALLA momenten - vore ju bra/kul/nyttigt att veta motivationen till poängsättningen ...

Delar av publiken (våra trän.kompisar) väntar på prisurdelningen !

RESULTAT

1:a  Britt & Leon (klass II)

2:a  Britt & Rassel (klass III)

3:a  JAG & Özet (klass II)

Årets nybörjare Carina Bergek & Nasti

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att nämna en man på klubben, som alltid ställer upp som tävlingsledare (och en massa andra sysslor på klubben) på bekostnad av sitt eget tävlande … 
TACK LASSE, ÄNNU EN GÅNG !


Fotografen …. 
har försökt att fånga bilden jag ville ha av oss
fast bilderna är många har ingen av dom lyckats nej
bilderna saknar ju skärpa … MEN dock ej STIL ...

JAKTHUNDEN & VI

Dagens ”huvudpromenad” gick via den av mig uppkallade ”Kiasvängen” i Paradiset (uppkallad efter kompisen Kias – hon med grabbarna Guld – ”upptäckt” av rundan) tillsammans med Tommy.

Med Tess i spårlina – vem vågar ha lånad jakthund lös – fick vi en härlig 2 timmars runda. Tess är en uppmärksam och följsam liten dam, som inte fick upp nåt spår på hela rundan …  he he trodde vi … i slutet av rundan visade hon sitt ”rätta” jag – visade hur en jakthund med ”riktig” näsa agerar ! Såg att hon borrade ner nosen, läpparna började fladdra, samtidigt som det uppstod ett ljudade i form av ett litet frustande läte. Hon som tidigare varit så lyhörd, blev nu HELT okontaktbar/lomhörd, trots att jag stod alldeles bredvid. Fick bokstavligen DRA henne med mig innan hon väcktes ur sin djupa trans.

MINILYDN.PASS + MINIBESÖK

På dagens lunchrast körde vi ett litet lydnadspass i form av ff, hopp sitt och framför allt apportering. Tänkte på Susannes tips – att ”egga” med bollen, för att få honom att fokusera på bollen och därmed glömma att tugga. Och se det funkade … han tuggade inte alls !
Spännande och se hur det kommer att funka på söndagens KM.


På kvällen fick vi storfrämmande i litet format – nämligen lilla gullhjärtat Tess, som skulle tillbringa helgen hos oss. Hon gjorde sig snabbt hemmastadd och tog plats i soffan, som om det var den mest självklaraste sak i världen.

LUNCHAKTIVITET + KVÄLLS-RIDHUSTRÄNING

Lunchrasten ägnades idag åt skogspromenad i kombination med app.trän. i markerna kring sjön Maderna vid Åstebo/PBK.

På kvällen åkte vi till Gråbo för att träna lydnad i ridhus, tillsammans med Susanne, Britt och Maria. Vi inledde med platsliggande och fortsatte därefter med att träna en del av II:ans moment (ff, läggande, inkalln. app.) Ett litet ”genrep” inför helgens klubbmästerskap så att säga. Tyckte allt gick riktigt bra, förutom app. där han tuggade på tillbakavägen. Fick bra tips av Susanne …

BRUKSSÖK - härkeshultsvägen

Ups and downs … igår, sur som ättika pga dålig hundträning … idag, glad som en lärka tack vare BRA hundträning …

Då har vi tillbringat ännu en söndag i sökskogen, även denna gång längst Härkeshultsvägen – bortanför den större p-platsen. Ännu en dag med full styrka – (i startordn.) Git&Lyra, Britt&Sambo, Aneta&Zoe, Maggan&Özet, Annica&Cesar och Jennie&Lola.

Vegetationen, både gles och tät granskog. Högersidan övergick i ängsyta, med stora stenar och en del omkullvälta träd med stora rotvältor. Terrängen lätt.

Svag vind och ett regnande nästan hela tiden, ca 6-7grader – det blev jävligt kallt med stela fingrar i slutet. Nån promenad efter sökarbetet var idag inte att tänka på eftersom jag var helt genomblöt och frusen. Bättre regnkläder måste införskaffas mao.

Britt var stighållare åt Özet&mig, medan Jennie och Git figgade. Vi körde 7 skick, varav det 4:e tomt, där jag kallade tillbaka, då han slog ngt framåt. Sen sprang han spikrakt och gjorde perfekt framslag. Fick rådet att kräma på med berömmet (änumera!!!) vid framkomsten efter framslaget, eftersom hunden ofta tar det tomma skicket som ett ”misslyckande” eftersom dom inte hittat nån figge …

KASS DAG

Dagens hundträn. har inte precis varit den bästa man kan tänka sig. Özet har varit oerhört splittrad och befunnit sig mest hela tiden i dofternas värld …

I väntan på att husse skulle komma hem från morgonens golfrunda, för att sen följa med ut i skogen för en stunds jaktapportering, tänkte jag att det kunde vara bra att köra ett litet lydn.pass i trädgården - engagemang, rutan, kryp och apportering - vilket jag i efterhand ångrade, då ALLT gick uruselt …

När husse senare anlänt och vi äntligen kom ut i skogen för att träna apportering längst promenaden, gick det inte heller nu särskilt bra. Vi körde först markeringar och senare även linjetag. Han var väldigt okoncentrerad och vädrade OTROLIGT mycket – hade honom t.o.m. kopplad bitvis under promenaden.

Bara att hoppas på en mer lyckad dag i morgon !

BESÖK 2 hos anders kjernholm

Idag har jag haft en riktig lyxig semesterdag, först sovmorgon med efterföljande mysig frukost framför TV’n, innan Özet och jag tog oss en liten promenad vid Blacktjärns motionsspår. Efter ytterligare en stunds slappa och ugnsbakning av en laddning av blodpuddinggodis, kom Susanne och vi susade vidare ner till Varberg och Anders Kjernholm, för ett par timmars kursande.

Vi satte fokus på Özets engagemang genomgående – först som uppvärmning och fotgående, men sen även i både framförgåendet och krypet. Även om jag imellanåt känner mig lite trög när han förklarar, så klarnar det helt när han visar med sin kelpie, Mårten.

Under krypet visade Özet att han har ett JÄVLA BRA TRYCK  i sitt engagemang och det är DET som vi ska ta fram i alla de övriga momenten …

Avslutningsvis blev jag glad när Anders sa att jag inte alls har nån dålig tajming i mitt belönande, vilket jag själv är övertygad om att jag har … eller snarare tidigare har trott !
Känner mig nu så himla taggad inför framtida träning och vart det leder får framtiden visa ...

BRUKSSÖK - härkelshultsvägen

Har idag haft en riktigt härlig dag i sökskogen. Vi höll till utmed Härkeshultsvägen, alldeles vid Härryda kommun-skylten, och var full styrka – i startordn. Jag&Özet, Britt&Sambo, Aneta&Zoe, Jennie&Lola, Malin&Nessi, Gabbi&Nixon (nya bekantskaper för mig – Nixon = Austr. Cattledog)

Vädret var mulet, med inslag av lite solglimtar i mellanåt, nästan vindstilla ca 6-7 grader. Vegetationen, gles granskog, blött med mkt mossa som bottenskikt. Terrängen ganska nätt/lätt kuperad.

Aneta var stighållare åt Özet&mig, medan Malin och Gabbi figgade. Özet duktig, även om jag fick skicka om ett par ggr .. bl.a. på tomslaget, då han på ena skicket slog bakåt och det andra framåt. Vi körde 8 slag, varav det 6:e tomt. MEN som vi diskuterade, det är ju rätt bra när det inte alltid går som på räls, utan att det ibland uppstår ”saker” som efter "tillrättavisn." leder till att hunden lär sig vad man vill.

ÖZET - ETT NATURBARN

Som jag skrev i FB, är Özet övertygad att han var HYENA i ett tidigare liv. Han menar nämligen att han utgör en viktig del av näringskedjan, när han tar hand om resterna av upphittade djurkadaver av olika slag. Just IDAG var det resterna efter en skjuten/fäld älg – i.a.f  vad jag tror, jag såg honom inte, medan jag därimot kände doften vid återkomsten.

Men visst, det är väl bra att han tänker på biologisk mångfald och naturens kretslopp och allt det där … MEN att hans mage sedan reagerar, så han kräks upp hela skiten … DET tänker han inte på ! Som någon (Molly) på FB skrev - den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket !

INGET BRUKSSÖK

Sökskogen blev idag utbytt mot en heldag med först ett roligt och riktigt bra lydnadspass på Kviberg, tillsammans med Britt och Susanne och sedan tog Susanne och jag oss vidare till Paradiset för en skogspromenad.

Som kuriosa kan jag berätta att en kråka norpade åt sig vår targetplatta och försvann ... ajöss med den ;-)

Özet och jag tränade på :
 Dirigering - sättande fr. liggande
 Läggande u.g. - mest för MIN skull - för att jag inte skulle veta när läggandet skulle ske ...
 Rutan - med lånad target !

EN KRISPIG HÄRLIG KÄNSLA

 Idag, en krispig morgon/förmiddag, efter en natt med flera minusgrader, träffade vi Malin & Mara för en långpromenad till Östra Långvattnet. En härlig tur med, flera möten – bl.a. två vandrande (med ryggsäckar o dyl) trevliga danska gossar och i slutet en arbetskamrat, som jag varnade för att klappa Özet pga hans nerkladdade stinkande päls. Han hade nämligen – en stund innan - starkt målmedveten smitit iväg (omöjligt att bryta) för att han känt doften av bajs – MÄNNISKOBAJS ! När han kom tillbaka, stank han värre än … ja, ni kan väl själva föreställa er ! Jag tog mig an första bästa mossbeklädda sten, rev av mossan (förlåt !!!) och torkade av det värsta från Özet. När vi kommit till mer ”befolkade” trakter – där jag brukar koppla honom – fick han nu gå utan koppel ända tillbaka bilen … för vem vill äckla ner ett jaktkoppel ?

Väl hemma blev det (förstås) en grundlig shamponering och sen sjönk vi ner för en pause med fika, innan ett besök och matlagning hos mamma.

skrivarkramp ...

Inte för att det INTE har hänt nåt sen sist … för det HAR det … men återigen har blogglusten inte velat infinna sig …

Men NU har det "rasslat" till och en sammanfattning om både små och stora ting, finns att läsa för den som är nyfiken ... scrolla ner till inlägget "EFTER REGN KOMMER SOLSKEN"  4 oktober, om ni vill läsa i datumföljd ...

LYDN.TRÄN. (lunch) MED STÖRNING

Tänkte först att färden skulle gå till Paradiset för en skogspromenad, men på väg dit …

Denna gamla borgruin - som bara är en kuliss - kan man se högt uppe på berget i området Paradiset. Den byggdes runt sekelskiftet 1900. Den skulle trösta den tyskfödda hustrun till en industripamp, då hon led av svår hemlängtan och skulle kunna sitta där uppe och titta ut över ”Rhendalen” (Sävedalen)

.. ändrade jag mig och satte kurs mot PBK's appellplan för en stunds lydnadsträn. istället.






Precis när jag satt upp rutan, kom det en liten bilkaravan (4st) körandes på grusvägen, förbi app.planen, varav den sista med släp. Efter att Özet o jag ”glott oss mätta” på ”karavanen” och just skulle börja med rutan, upptäckte jag ett litet ÖZ, som satt med sträckt hals och böjde huvudet bakåt tills nack-kotorna inte tillät mer, samtidigt som han vädrade … Jaha ja, på släpet fanns troligen en älg, tänkte jag och sa samtidigt till Özet att skärpa sig.

De första gångerna, plockade han upp targetplattan och överlämnade glatt till mig, så jag skippade den och fortsatte, med blandat resultat. Han var VÄÄÄÄÄLDIGT okoncentrerad pga älgdoften. Vid ett tillfälle när han fått bollen som belöning, släppte han den och fortsatte i full kareta i riktning efter bilarna. Jag gormade – lite i panik – eftersom jag var rädd att han skulle sätta fart efter ”älgbilen” och till slut springa ut på STORA vägen … Lite väl överdriven oro kanske, men man tänker ju inte så "rationellt" alltid ! Men som tur var, stannade han efter en liten bit … med nosen DJUPT nerborrad i marken på nån fläck …

Efter andhämtning, var vi tillbaka på plan och fortsatte med både hopp och fritt följ. Det fria följet var precis lika bra som i måndags, då det ju gick strålande.

LYDNADSTRÄNING

Idag var vi det bara Carina och jag själv (+ kursen) ... igen ... men träningen gick i stort sätt kanonbra ... SÄRSKILT det fria följet !

Özet och jag tränade …
 FF – det bästa han gjort … full fokus och med en glädje jag sällan skådat !
 Lägg. u.g. + bakåt övn. kanon lägganden
 Position – testade bl.a.  sidoförflyttning – gick riktigt bra – tog 1-2 steg – men måste be om hjälp hur vi ska träna på rätt sättv….
 Inkallning – av nån anledn. hade han något sämre fart än vanligt !!!
 Tanke och engagemang - jobbade vidare
 Dirigering – sättande från liggande – känner att jag har ”fastnat” och vet inte riktigt hur jag ska gå vidare …

BRUKSSÖK - lerums bk

Ännu en träff i skogen vid Lerums BK – fortf. pga älgjakten. Vi var idag fullt gäng – i startordn. Lena (Elda), Maggan, Git, Malin, Aneta, Lena (Tesla)
Sträckning – ”drog” stigen längst en gärdsgård. Vegetationen blandskog, med både gran och lövskog. Perfekt sökväder – mulet med en temp. på ca 10gr.

Jag figgade åt Malin (&Nessa) och Aneta (&Zoe), medan Malin och Lena (Tesla) figgade för Özet.  Aneta tog stigen, och fick senare assistans av Lena (Elda).
Fortsätter nu med skick helt utan dykupper och ”klämde” in ett tomslag i mitten av de 6 slagen.

Özets sökutveckling fortskrider, konstaterar jag efter dagen. Har nu kommit till "fas" IV i Özets sökkarriär.
Vi började från början - fas I - nöta raka slag – vilket vi förstås fortf./alltid gör ...
I fas II började nötningen av framslagen på allvar – pågår också fortf. såklart ...
I fas III  började vi ta bort dykupperna, en efter en och tillslut alla ...
Och nu är vi alltså framme vid fas IV och våra första tomslag har inletts ...

Sicken dag ... timmarna i sökskogen, avrundades med en härlig tur över äng och skog tillsammans med älsklingen Elda och hennes "småsyskon" mopsarna  ...  Myggan, Kexset och  Unni.

Foto : Lena Eklund

PS ! 

Måste tillägga att Kexet (den svarta) löpte och Özet brydde sig inte ett dugg ... han den mest doftbenägna hunden som finns på denna sidan av landet ...

VALP ELLER INTE ?

Ikväll fick vi en helt oväntad "nätt” liten förfrågan från Annika - Agrosofens – som gällde om vi ville ha en valp (ca 4v.) efter Älvis, pga ett sent återbud ! Första reaktionen var ju förstås att erbjudandet var hur lockande som helst – särskilt med tanke på att det var/är Özets kullbror Älvis valpar – MEN detta var ju inte direkt nåt vi planerat in just nu. Dels skulle det bli svårt att få till valpledighet eftersom ingen semester återstår, men efter många tankar och diskussioner och en natt med dålig sömn, växte medvetenheten fram om att den främsta orsaken till att vi senare (fred.) avböjde var att jag vill lägga ALLT fokus på ÖZET ännu ett tag framöver !