Fullt ÖZ


VÄLKOMMEN ATT FÖLJA MED PÅ REJS & SEMLAS ÖDEN OCH ÄVENTYR


söndag 31 juli 2011

BRUKSSÖK I BOLLEBYGD

Att platsen för dagens bruksssök var Bollebygds skogar, var jag lite skeptisk inför. Behöva åka ända dit, var väl ändå ganska onödigt. Men förstod ju ändå, att eftersom en av tjejerna i gruppen bor i trakterna och alltid är den som får åka, så vore det väl på sin plats, att vi nu kom till henne istället.

Så efter ca en 1/2 timmes färd - längre tog det inte - stod jag där tillsammans med, Jennie, Britt och Lena i en underbar skog - typ "John Bauer".

Özet och jag ut som 3:a. Britt och Lena låg figgar. Özet kanonduktig, sånär som han ett par ggr, agerade lite "ska bara" ... innan han målmedvetet satte fart. Sände honom 6 gånger, på inrådan av Lena, som tyckte jag absolut skulle "utmana" honom på fler slag än de tidigare 4 och sist 5 slagen. Gick hur bra som helst !

torsdag 28 juli 2011

YNKLIGT ÖZ HAR BLIVIT MODIGT ÖZ

Lunchprom. - Åstebo/Maderna
Vattenapp. - stod på sankmark - ca 10-15m från vattenbrynet - kastade ut dummyn i ett hav av näckrosor - dummyn landande direkt, utan varken "studs" eller plask - såg att det skvätte lite mörkt "dyvatten" ! Ojdå, tänkte "sjåpiga" jag - HUR dyigt är det där då ? Vågar jag verkligen skicka Özet - tänk om han går ner sig - men efter lite övervägande så skickade jag honom och döm av min förvåning .... från att ha varit en ynklig liten stackare, är han nu desto modigare ... nu var det istället JAG som stod där och hävde mig upp på tå med lång svanhals spanandes ut över havet av näckrosor ... hhummm ... kommer han klara detta ?
Ha - det var ju en baggis - han plumsade i och forserade både dy och näckrosor greppade dummyn kom ända in till mig för avlämning INNAN skakning ! MITT lille ÖZ ! Att jag tjoade och lät uppmuntrande är ett annat kapitel !!!

Sedan blev det apportering i öppnare vatten, mest för att få honom ren och slippa doften av dy.

onsdag 27 juli 2011

AGILITY MED INCIDENT !

I kväll agility på Lerum - lite för svårt för Özet !

Blev under kvällen lite "skakad" av en incident där en kamphund var inblandad - Özet dock ej drabbad som tur var ! Därimot en annan tollare, men lyckligtvis uppstod inget blodvite, även om den höll oss alla på halster tills den blev infångad efter MYCKET om och men ....

söndag 24 juli 2011

SEMESTERSABOTÖREN ...

... en lydnadstävling (I-elit) i dagarna 2 på Kungsbacka BK.

Igår ville jag lägga ner allt vad lydnad heter ... idag är känslan bättre, även om jag tänker ... om inte OM hade varit ... detta eviga "problem" med platsliggandet ...

LÖRDAGMed startnr 8 – fick Özet ligga som 1:a hund i 2:a gruppen på platsliggandet – perfekt ! "Grannhunden" var en "känd", trygg goldenhane. Oddsen var på vår sida. Vi la hundarna och lämnade dom – det var hundar som skällde en bit bort – inga problem – det var nån förare som HÖGLJUTT kommenderade sin hund på kl. III-planen bredvid – inga problem. Gôtt detta kommer att gå vägen, tänkte jag … och preciiiis i slutsekunden, FLÖG Özet upp (nåt stack/bet honom i rumpan) – han satte sig ner – jag tecknade att han skulle lägga sig, vilket han gjorde – precis när han hade lagt sig blev vi kommenderade att gå tillbaka till hundarna.
Resultatet blev förstås en stor fet 0:a !

När det sedan äntligen blev vår tur (lång väntan, då domare + funktionärer hade rast mitt i) hade jag kämpat med att få kontakt med Özet, utan att lyckas. Han var som TOKIG i alla dofter längst vägen, där folk både rastade och värmde upp sina hundar. Han gick fram som en … inte dammsugare … utan som värsta SLAMSUGEN …
Svårigheten med både koncentration och kontakt höll sen i sig resten av programmet, så resultatet blev ju förstås därefter.

Platsliggande .... 0 … reser sig
Tandvisn. ........ 10
Linförighet ...... 6,5 … DK, ryck i koppel, LS, TRV, VP
Läggande ......... 5 … kraftigt DK, DFT, nosar
Inkalln. ............ 9 … VS
Ställande ......... 7 … kraftigt DK
Apportering ...... 6 … tugg
Hopp ............. 10
Helhet ........... 6,5 … okoncentrerad, svårt med kontakt.
Summa .......... 126,5

Kan säga att jag var så besviken – på oss båda – att JAG inte lyckades få någon kontakt med honom och att HAN är så förbannat snus(k)ig. Jag kände att det här med lydnad nog inte är vår grej trots allt och ville lägga ner allt vad lydnad heter. Hade ingen lust alls att återvända dagen därpå, för ännu en start .

Men när jag lite senare studerade kritiken och hade lugnat ner mig, började jag av någon anledning !!!! så smått fundera på hur jag skulle kunna förbereda mig/oss på bästa sett, inför morgondagens start. MÅSTE hitta ett bättre upplägg som "passar" HONOM ! Kanske att låta honom sitta i bilen HELA tiden – förutom en kort rastning – och ta ut honom så sent som möjligt innan start, så han inte får någon möjlighet till snus och sniff. Japp, så får det bli ... SÅ ska jag göra ... DET upplägget ska jag följa !

SÖNDAG
Vaknade och kände mig hur cool som helst, till skillnad från igår. Tänkte på vad jag hade kommit överens med mig själv om igår ... håll dig nu till planen Maggan !
Med startnr 12 (sist) – fick Özet ligga som sista hund i 2:a gruppen vid platsliggandet – inte helt fel ! Gårdagens vinnare (schäfertik) som "grannhund", kändes bra. Observera - det kändes bra - MEN vad som sedan hände, är en helt ANNAN historia ... som kommer här ...

Vi alla 6 ekipage, stod uppradade - kopplade loss - DÅ for en rottistik (låg på andra sidan om schäfern) iväg som en projektil + en hund till ! Özet blev ju förstås påverkad och började "klippa" med öronen. Kan nämna att den där rottisen blev diskad under gårdagen då den stack från appellplan. Nu fick hon ytterligare en chans tackvare (för henne) / pga (för oss andra) att momentet inte hade påbörjats ännu. Ställde upp igen - la hundarna - rottisen stack iväg igen - alla utom jag och schäfermatten stod kvar och väntade på att rottismatten skulle få tag på sin hund - först DÅ gick vi iväg. När jag vände mig om, fick jag se en SITTANDE Özet !

FAN, tänkte jag ... men kanske är säkrast han får sitta där, ifall vi blir 0:ade om jag tecknar att han ska lägga sig. Han satt och tittade på mig och jag tyckte han satt där tryggt och lugnt, tills han helt plötsligt reste sig och vandrade de 2m till buskbrynet bakom hela ledet, för att .... ja, börja snusa förstås ! Jaha, tänkte jag, hur länge nöjer han sig med att gå där och snusa ... så jag "tecknade" till domaren om jag skulle gå och hämta honom - nej, låt honom vara, sa domaren ! Jaha, tänkte jag igen - "smart" - och i samma ögonblick var han framme vid schäfern
- NU kan du gå fram, sa domaren. Schäfern låg ända tills jag gick fram till Özet, som då vandrade bort till en borderhane, som började gruffa och Özet "svarade" genast med hög svansföring. Men jag hann fram INNAN det hann utvecklas till något ... puh !
- NI TVÅ - med tollar'n och border'n kan utgå, sa domaren.
- VA ? JAG, sa hon med border'n ! Men domaren menade att border'n hade rest sig när Özet var hos schäfern, och att det därför han "drog" till sig Özet .... :-/
Jag själv, hann inte riktigt uppfatta vad som igenligen hände ....

Och VAD lärde jag mig nu av detta ? Jo, att Özet INTE är särskilt "osäker" längre - vad det verkade nu iallafall !

Sedan blev vi åter inkallade inför tandvisningen. Jag såg den ena hunden efter den andra få 8:or och 9:or, tills det bara var vi kvar ! Domaren som är låååång, stegade fram från sidan och böjde sig över hunden och klappade/gnuggade hundarnas hals/nacke och tittade därefter på tänderna. En del av hundarna ryggade tillbaka, medan andra blev glada och började hoppa. När det blev vår tur tänkte jag - spännande och se hur Özet fixar detta ? Vi stegade fram - Özet satte sig - domaren gick fram och böjde sig och klappade/gnuggade både halsen och nacken och kollade tänderna - Özet viftade på svansen medan han satt kvar, som han aldrig hade gjort annat !
- BRA, blir en 10:a ! Stolt över den enda 10:an i gruppen, gick jag till bilen och och tänkte ... men herregud, ska han verkligen sitta i bilen ända tills det är vår tur ! JA, Maggan håll dig nu till planen ! JA, Maggan, det ska jag göra !

När näst sista hunden gick ut på plan, passade jag på att rasta Özet, för att direkt efter kissning, sätta honom i bilen igen. Kollade sen när sista ekipaget gick in på plan och gick till bilen och tog ut Özet, när dom var färdiga med linförigheten. Släppte ut Özet och med hans kamptrasa i handen, småsprang jag bort till starten, samtidigt som vi körde lite kontaktövningar och bus. Precis innan ingång, släppte jag trasan bakom ryggen på mig själv och gick in till startpunkten. Sedan gick det mesta riktigt bra, även om det fanns mer att önska förstås ! Efter lite eftersnack med domaren – om Özet och mitt lovande samspel, mm (ha ha) – sprang vi glada och nöjda tillbaka till kamptrasan. Behövde verkligen detta, efter gårdagens djupdykning och depp !

Platsliggande .... 0 … kan ej mom.
Tandvisn. ....... 10 … bra
Linförighet ....... 8 … ngt ojämn pos. o halter
Läggande ........ 8 … avstannande förare
Inkalln. ........... 9 … fint intresse, slarv. avsl.
Ställande ........ 8,5 … DK
Apportering ...... 8 … DK, tugg
Hopp .............. 9 … bra
Helhet ............ 8,5 … lovande samspel
Summa ........... 145

EN DAG PÅ STYRSÖ

ONSDAG 20 JULI

Efter att ha beslutat mig för att skippa agilityträn. på Lerums BK, för att få en heldag på Styrsö istället, kom Kia&Razzel inrullandes på gatan kl. 08.15 för avhämtning. Ut ur bilen och in genom grinden skuttar Razzel och över yttertrappan hoppar Özet ... och när dom hälsat färdigt stod jag vid grinden, redo att sätta på Özet kopplet - med "vesslan" Majkie fortfarande kvar i tankarna, som oftast försökte sticka så fort grinden öppnades - men kom samtidigt på att Özet ju faktiskt inte ÄR Majkie ! Därmed inget kopplande - öppnar grinden och Özet tränger sig fram till bilen … och hoppar upp före Razzel.

Vi stiger i land på Styrsö, ca 2 timmar senare och tittar oss omkring och utbrister nästan samtidigt : VA - har hon inte kommit än !!! Men Kia upptäcker strax Lotta, som kommer cyklande - Nämen se där kommer hon ju ...
Var var var, undrar jag, som kisar för fullt och låååångt därborta ser även jag (med min dåliga syn) så småningom nåt bekant som närmar sig. HEEEEJ Lotta - hojtar båda i kör !

Och efter att vi lastat våra ryggor på cykeln, börjar vi röra oss över ön i riktning mot "Bobergska hemmet", undvikandes att bli påkörda av öns flakmoppar. Under promenaden pekar och berättar Lotta vad som har hänt sen förra sommaren, och på vägen inhandlar vi färskt bröd och div. matvaror inför fika och kvällens grillning.

Väl framme kopplas ynglingen Özet och gentlemannen Razzel loss och intar den stora gräsmattan, medan vi gör ordning fika. och förbereder redan nu kvällens grillning. Vi passar även på att förbereda inför kvällens grillning - bl.a. den goda potatissalladen. Så snart kaffet är uppdrucket och sista tuggan är svald, bär det av till Halsvik (tror jag!) som är samma vik där vi var förra året. Hundarna kastade sig i med stor iver och medan vi vadade över till andra sidan. I bland när Özet blir lite väl exalterad - blir övermodig och "slår över" - går leken över till gurgel och morr ... men Razzel, som är en trygg och stabil kille, ställer sig då bara still, så unge herr'n lugnar ner sig ... eller när det behövs - lyfter på läppen och mullrar lite ... och Özet "viker ner" sig omedelbart ... Efter ett par timmars sol, bad och klipputforskning (hundsysselsättn.), vände vi tillbaka över viken mot det "Bobergska hemmet". När vi kommit halvvägs, skrek jag plötsligt till i högan sky och hoppade till ... för att i nästa sekund, utbrista i ännu ett skräckblandat tjut och gjorde nu ett par rejäla "snygga" sidoförflyttnngar .... Kia : Ha ha ... var det en krabba under foten kanske ? Jag : näääää ... hhuuu ... nä ingen liten sketen krabba ... nåt STÖRRE ... snarare en "gigantisk" plattfisk (sandskädda?) skulle jag tro. Mitt i denna ”uppståndelsen” upptäckte vi att det nu faktiskt hade blivit ebb - märkligt - även om det inte var mycket, så var det klart grundare vatten.

2 som spanar efter Lotta som går hem i förväg ... Väl "hemma" serverades det nybakt jordgubbspaj (Lotta hade gått i förväg från badet) med en syrlig kräm (gräddfil) med smak av lime. Så jäkla GOTT ! Plötsligt bröts friden av att jag for upp och likt en gasell (ha ha) galopperade jag över gräsmattan till andra sidan för att hindra Özets framfart ... han som nyss rullade sig - vilket alla DÅ trodde bara var "vanligt gräsmatterull" - men som nu stod smaskandes på något ! Och efter en stund funderande kom vi på att det var bajs från grannens frigående höns, som spatserar fram och tillbaka genom häcken. Kia : Åhhhhhh fyyyyyyyy vad han stinker ......
Lotta : Åhhhhhh fyyyyyyyy vad han stinker ......
Jag : Näääääää inte min lilla prins ...... åhhhhhh fyyyyyyyy vad han stinker ......

Det blev en anledning till att bryta upp. Nu blev det dax för dagens utforskande av öns nyanlagda - utökade - naturstigar. Målet blev efter promenadens gång att ta oss till öns högsta utsiktspunkt (södra skärgårdens högsta punkt) - Stora Rös, ett gravrös från bronsåldern - där man hade en vidunderlig utsikt åt alla väderstrecken.
Efter att vi sett oss mätta på utsikten – även om jag hade svårt att slita mig - var vi åter på väg och styrde kosan mot ”hemmet”, där det vankades grillning. Efter diverse bestyr med mat och annat, som tex. att få fyr på grillen, satt vi alla till slut till bords och lät oss väl smaka av allt det goda. Hundarna satt inte ... Efter en stunds trevlig samvaro med Lottas bror och svägerska, som hade anlänt precis när vi hade ätit, var vi efter en händelserik dag (det hände ytterligare en sak som jag kanske kommer att avslöja till vissa utvalda, vid nåt annat tillfälle) på väg till färjan för att åka hem. Med god tidsmarginal tog vi en annan väg, än den vi gick när vi kom och fick ytterligare en sightseeing. När vi gick där och drog benen efter oss och tittade än hit och än dit, kutar det förbi ett par med barnvagn ... vi tittade frågande på paret som hastade förbi och tittade samtidigt på klockan … OJ … kl. är 20.45 och båten går 20.50 … helt plötsligt blev det bråttom bråttom ! När vi, med andan i halsen närmade oss kajen, ser vi färjan komma - inte gå, som tur var.

Tack och hej – vi ses efter semestrarna ! Till skillnad mot morgonens båtfärd, var nu färjan full av folk och i brist på sittplatser tog vi plats vid bagageutrymmet, där vi - hela patrasket - sjönk ihop av trötthet. ”Sjön suger” !

söndag 17 juli 2011

BRUKSÖKTRÄNING

Idag var vi ett litet gäng - men naggande gott - som träffades vid St. Långetjärnet ? i härskogen. Vi som trotsade regnet var, Karin, Annica, Titti och jag.

Özet var skötte sig utmärkt - det var bara vid 1:a skicket som jag ficka kalla tillbaka honom ett par gånger, då han inte alls sett dykuppen, vilket jag trodde. Men sen gick det desto bättre. Skickade ut honom 5 gånger/slag, mot tidigare 4.

Det jag märkte var att han var väldigt fixerad vid Titti ... konstigt ... hon brukar ju inte var med i dessa sammanhangen, verkade han tycka !

onsdag 13 juli 2011

AGILITY MED VÄNDNINGAR

I kväll agility på Lerums BK. Sommarkurs/träning, även denna gång för Nina.
"Vändningar" stod på schemat ... eftersom det numera är många banor där hunden ska kunna vända tvärt (till skilln. mot när jag var aktiv), för att ta ny riktning på ett nytt hinder.
En av övn. var tex. "staketet" (nu med en hinderbredd i mellan) där hunden skulle springa imellan hindrena, för att hoppa alla hinder från samma sida.

Avslutn. = U-bana. Özet överlag, jätteduktig :-)

Kvällens tips !
Tänk på att visa med armen närmast Özet.
Håll armen still i samma läge/höjd HELA tiden - inte för högt inte för lågt ... lagom !

måndag 11 juli 2011

CELEBERT BESÖK

Missade igår att skriva om söndagens sökträning. Men iaf ... så träffades Git, Britt, Lena, Karin, Annica och jag, i Härskogen. Özet iförd i NYA sökattiraljer - halsband med fastrulle och tjänsteskynke/täcke !


Idag hade vårt apporteringsträningsgäng "celebert" besök av Kia & Razzel (den ena halvan av grabbarna GULD) Träningen bestod av både vattenarbete och landmarkeringar.


Inlägget (och även andra) verkar kanske vara lite osammanhängande - men skriver som "minnesanteckn.", för att - förhoppningsvis - fullföja inlägget/-en senare.

onsdag 6 juli 2011

AGILITY BLANDAT MED STOJ

Laddad med mina avdankade gamla golfskor (softspikes) på fötterna, riktade vi ikväll - Özet & jag - stegen mot agilityplanen på Lerums BK. Jag hade redan förra veckan bestämt mig för att byta grupp - från nybörjargr. till fortsättn.gr.- då jag tyckte det var väl stor skillnad på vad Özet kunde, i jämnförelse med de andra i nybörjargruppen.

Vi som hittills, enbart tränat enstaka hinder, utan några som helst kombinationer, sånär som vid nåt enstaka tillfälle förra sommaren och nu senast på klanhelgen, skulle nu få testa att köra vår första bana. Alltså - banpremiär, med 13 hinder (nr) inkl. slalom (8:a pinnar), A:et, gungan + långa tunneln. Slalomet tog vi 2 ggr - både på vänster och höger sida. Han sökte sig själv till rätt ingång - matte var mäkta imponerad. Vidare måste han lära sig skilja på balansen och gungan - ofta springar han upp på gungan och blir överrumplad när den tippar. Blir då lite osäker inför nästa gång. Men han lär sig nog såsmåningom !

När vi kört banan 2 omgångar - den första med nogranna kontaktfält, den andra med lite mera tolerans på kontaktfälten, mest för att hundarna skulle få ett hyfsat flyt - körde vi ett varv åt andra hållet. När det gick som bäst och han precis skulle in i tunneln, fick han syn på en söt finsk lapphund som rymt från sitt platsliggande borta vid "lydnadshörnet". Lapphunden hade blivit sugen på att utforska vad den där röda snygga killen, på andra sidan planen höll på med. När hon kom ångande mot Özet, kunde han inte motså - utan mötte henne och därefter racade dom runt HELA planen - hade skitkul - med 2 mattar (iaf 1 = jag) som ropade, busvisslade och sprang och gömde mig ... INGET hjälpte ! MEN - när jag hörde Britts (lydn.instr. o sökkompis) stämma, såg jag ett ÖZ som helt plötsligt STANNADE ... - men usch, vad var du för surkärring nu då ... han kollade efter mig ... - VAR ÄR HON, VAR ÄR HON ... DÄÄÄÄÄÄÄÄR ... också kom han äntligen tillbaka !

Därefter avslutade vi i vanlig ordning med en rundbana - enbart hopp (5 språng) + långa tunneln. Gick strålande !

Sammanfattningsvis måste jag tänka på att hålla "visaarmen" i ett läge - inte ta åt mig den intill kroppen, som jag av nån anledn.(???) tydligen gör ibland. Vidare ska jag tänka på att säga hindernamnet/kommandot precis innan han tar i backen/nedslaget på hindret innan. Särskilt i slalomen, eftersom han söker sig till ingången själv.

Med ömmande rygg (min massör har varit/är sjukskriven en längre tid), ont knä och ett trött ÖZ, gick vi nöjda till bilen. Jag var verkligt stolt över Özet - tyckte han klarat sin premiär i fortsättn.gruppen med glans.

måndag 4 juli 2011

DET KLIAR ....

Sitter här och kliar och kliar och kliar ... samtidigt som jag blickar tillbaka och minns en av årets hundhöjdpunkter - nämligen KLANHELGEN - som i år genomfördes i en tryckande, klibbig och varm väderlek ... med mycket mygg. Men med lite myggsprej och med idel glada tollare, med lika glada mattar och hussar, så tolererar man det mesta. Men kan konstatera att jag nog inte haft så här mycket myggbett sen barndomen.

Detta får bli de första raderna om årets kennel/klanträff på Säbyholms naturbruksgymn. För er som inte vet ... som ligger i Bro (mellan Sthlm och Enköping) En helg som planeras och rattas av de tre uppfödarna Tollarbo (Özets), Agrosofen och Lönnlövet.

Här kommer resten ...
... alltså ...
FREDAG 1 juli
Eftersom vi i år inte hade nån lunchtid att passa vid framkomsten, åkte vi hemifrån vid 08-tiden – rena sovmorgonen – och kom fram lagom till samlingen inför apporteringstestet. Det var verkligen roligt att återse nästan hela familjen i "kull11", förutom mamma Enya och broder Älvis, som vi inte träffade förrän på lördag.

När vi en stund senare var på plats vid apporteringstestområdet, satte sig Tommy med Özet ett stycke ifrån "åskådarhundarnas" skällande och skränande (påverkade av skotten) på inrådan av Mariette (pappa Twists matte).

Jag gick för att titta på när Malin & Yuni (Özets kullsyster) genomförde sitt test. Dom kämpade på duktigt i värmen och fick till slut sitt godkännande. Grattis !

Efter den gemensamma middagen, var det samling inför helgens klankamp – etapp I. Indelning i lag – 6pers./lag. + hundar.
Första grenen - en samarbetsövn. – svårt att förklara – men alla lagmedl. stod i en ring och höll i änden på ett rep. Alla repen var ihoptvinnade i mitten och med hjälp av varandra, skulle man försöka få ett vedträ att fastna i en krok, som sen skulle svingas ut ur ringen. Özet var en av de 2 hundarna som skulle vara med = övn. stadga !Som andra gren spelade vi 21, med spelkort som var fästa på ett antal dummys, som låg utplacerade. Hundarna skickades.

Detta är Özet, om nån nu skulle tro nåt annat !!! ha ha

Vi avrundade kvällen tillsammans med ”ungdomsvännerna” - bl.a. delar av kullfamiljen

LÖRDAG 2 juli
När jag sov som bäst – kl.07 – var det dags att gå upp. Gå upp NU ? Jag har ju precis somnat ! Jag hade nämligen inte sovit pga kära sambons snarkningar och hade vid 04 tröttnat på att ligga och vrida mig och ”tjata” på honom, så jag och Özet tog oss en tiiiiiiiiiiiidig morgonpromenad. Rätt härligt ändå – när man väl kom ut – om det inte vore för dom där jävla MYGGEN !

Efter frukosten samlades alla för instruktioner inför resp. kursblock.
Jag hade valt "Jaktlydnad och Stadga" – instruktör Boel Persson.
Extra kul var att kullsystrarna, Zamba och Lykke hade valt samma kursblock.

Vi samlades på p-platsen vid stallet, för presentation och info. om förmiddagens övningar. Vi vandrade därefter ut på ett av de närliggande fälten och Tommy fick agera kastare, vilket var jättebra – tyckte han själv oxå, skulle det visa sig - då han ju fick se vilka svårigheter som dyker upp, kunde "studera" både hundar och förare och fick därmed ännu mer förståelse av vilken betydelse all träning har.

Özet hade huvudbry och la stora veck i pannan, då han undrade varför HUSSE stod där och kastade dummys.
Övn. 1 = Stadga med skott - alla stod på rad och skickade våra hundar i tur och ordning.
Özet kanonbra ut, men på invägen slarvade han och "lattjade", hållandes i flärpen, som han ju så ofta gör. Ett och annat pip hördes tyvärr också, under tiden de andra arbetade.

Övn. 2 = Jaktfot med störning – med dummykast som störning – de flesta fick kritik att vi gick "lydn.fot" - hundarna tittar på föraren istället för att focusera framåt. Fick oxå tips att man kunde låta hunden stå istället för att sitta vid halten, för att hunden då lättare kan hålla reda på när kasten sker.

Övn. 3 = Apportering med störning / Stadga (stoppsign.) - 2 hundar arb. samtidigt (Özet och Lykke) - en dummy kastades - den ena hunden skulle hämta, medan den andra skulle sitta kvar, efter att gjort en stoppsign.övn.
Alla skötte sig utmärkt - Boel förvånad att det gick så bra !
Lykke apporterar och Özet sitter
Övn. 4 = Inkallning med störning – en dummy kastades som retning – medan vi vände helt om i jaktfot, plockades den upp och vi vände åter helt om för att ställa upp för skick – när hunden sprungit fram och letat en liten stund – kallade vi in .… och INGEN hund kom vid första inkalln. …. inte heller vid andra …. och inte heller vid tredje …. ALLA jobbade och slet, innan polletten slutligen trillade ner !

Övn. 5 = Jaktfot med markering - 2 ekipage jaktfot parallellt (Özet och Gnista)
Tips - tänk på Özets fotposition - acceptera inte att han går framför el. sätter sig sent - var tuffare mot honom - han tål ! Gå avslappnat.




Efter lunchen for vi på eftermiddagen ut i skogen, på kursblocket ”Signaler”, instr. Titti Eriksson. Efter presentation och lite info. om att det hade blivit nån missuppfattning om kursdagen. Titti hade trott att hon skulle ha samma kursdelt. båda blocken, vilket innebar att hon fick improvisera övningarna för oss - inte det mest optimala upplägget kanske.

Övn. 1 = Stoppsign. / Inkalln. / Stoppsign. – började med jaktfot, blåste sen stoppsign. – lämnade hunden stående/sittande (vilket man föredrog) för att göra inkallning. Därefter fejkade vi ett kast med boll/leksak, som hunden skulle rusa efter och när hunden kommit ut en bit, blåste vi stoppsignal, därefter kom bollen/leksaken som belöning. Özet duktig, sånär som på inkallningen …. VA ? Vad betyder den signalen … den har jag aaaaaldrig hört förut !!!

Övn. 2 = Markering och linjetag i kombination – linjetaget i/på samma nerslag som markeringen. Vid markeringen distraherades Özet helt och hållet och blev helt blockerad av nån doft, så övn. avslutades med stark retning. Linjetaget var väl ok, men inte mer ! Ska kanske tillägga att Özet var jättetrött ….

Övn. 3 = Dirigering och linjetag i kombination - längst en grusväg (som inte var rak!!!!) Satte hunden – gick och placerade 2 dummys efter varandra – gick tillbaka till hunden – vände 90 gr. – gick ifrån hunden och dirigerade åt höger. Efter avlämning, skickades hunden ut på linjetag. Själv tänkte jag först avstå från denna övningen, då jag trodde Özet var för trött, men ändrade mig. Det gick helt OK, även om greppet som vanligt var slarvigt.

Övn. 4 = Närsök - i en torkad hög med granris. Ingen synretning - körde från alla håll/vinklar – framför / höger / vänster !!! Kände verkligen att jag borde ha stått över, då Özet mest yrade omkring och var allmänt ofokuserad, även om han hittade vad han skulle.

När vi alla sen satt och inväntade en avrundning – som brukligt är - av eftermiddagen, blev vi något förvirrade och satt där som skjutbanor i ansiktet, när Titti sa tack och hej, medan hon lät sina nykissade hundar (curly coated) hoppa in i bilen. Något fnissiga och snopna började vi samla ihop våra pinaler, då vi förstod att det inte skulle bli nåt ”eftersnack” som avrundning.

Efter kvällens middag, blev det dags för klankampen - del II. Ny lagindelning.
Grenarna var stövelkast – en stafett, som gick ut på att kasta en gummistövel så långt som möjligt - bakåt, mellan sina ben.
Den andra grenen var att ta sig igenom en hinderbana med en liten boll på badmintonracket.

Efter lekarna blev den för andra (även på fred.) gången prisutdelning – med ett som vanligt, överdådigt prisbord.

Söndag
Inför söndagens agility – som vi hade valt som sista block för helgen – dök även brorsan Älvis upp. Himla kul ! Instruktör var Titti Karlström.

Rundbana – inledde med en enkel rundbana, med enbart hinder.

Slalom – fick tips om hur man kunde anv. shaping för inlärning av slalom – få hunden att tänka själv och inte gå efter en tex. godishand.

Säcken/platten – Özet är fortf. MYCKET osäker efter ”skräckupplevelsen” förra sommaren, då han tyvärr trasslade in sig rejält. Men med hjälp, lyckades vi komma så långt att Özet iaf vågade känna säcken på ryggen medan han sprang, men inte att behöva lyfta/trycka upp säcken själv.

Provade sen några olika småkombinationer. Bl.a en ”egen” liten komb. med bakombyte. Körde däcket för sig

Avslutade med ännu en rundbana.

Strax innan lunch och hemfärd, ställde familjen upp för familjeporträtt. Synd att det blev lite oordning ute på vänstra flanken …