VARMT

En sån ljuvlig morgon, hade sovmorgon (har jag för det mesta) och låg i sängen o kände doften från honungsrosen genom det öppna fönstret …

Efter den härliga morgonen, steg temperaturen i rasande fart o det blev riktigt varmt, då är det skönt att vistas i en hyfsad sval skog under hundpromenaden …

Senare på kvällen, vid läggdax, tog Semla plats på balkongen, där det var riktigt skönt ...

Magstatusen: nu har jag avhållit mig från att dricka alkohol överhuvudtaget i en vecka och magvärken  lättade och försvann såsmåningom helt - får väl se om det håller i sig ...

Testade ikväll att att dricka liiite öl till grillen = ok

HEMMA IGEN

Idag har vi varit på resande fot och då menar jag hemåt ... med några pauser och fika längst vägen.

Hemma igen - lite oroliga för hur all växtlighet klarat sig i värmen - men det har gått helt ok … o rosorna har börjat blomma.

HUVUDMÅLET

Idag var vi då framme vid resans ”huvudmål”, nämligen Dalhalla och denna gången för att uppleva ZZ Top. Sist vi var här (2år sen) var vi för sent ute då det var slutsålt – det blev Tommy Körberg istället, vilket iof blev superbra.

Men innan kvällens begivenhet, åkte vi iväg Springkällan/Dalhallaleden, där vi varit förrut, vilket kändes som ett säkert kort. Det blev många hinder på/längs vägen – både på vägen fram till ”p-platsen” och sedan även längst promenaden pga massor av vindfällda träd. Vi gick som vanligt t&r och på väg tillbaka lyckades vi gå fel och hade hunnit nån km innan vi förstod att vi hade gått fel – det blev sammanlagt en sträcka på ca 7km – tur att det var ok temperatur för hundarnas skull!

Hem till stugan för lite vila och käk, innan vi gick bort till ”specialsöksområdet” för ännu ett litet pass. Men till skillnad från igår var Semla idag jättetrött och hade inte den bästa motivationen, medan Rejs var pigg och var jätteduktig, med sina mått.

Sedan var det dax för kvällens stora begivenhet ZZ Top och Dalhalla och dit var det fler som skulle, för under dagens lopp hade det flyttat in folk i alla stugorna och det spelades ZZ Top från alla håll.

Och det var nog en av de häftigaste musikupplevelser vi – iaf jag – upplevt. Inte för vi är några hårdrockare, men såååå coola gubbar, tunggung med humor och glimten i ögat – så BRA. Ljudet var så tajmat – högt – utan att ”göra ont” (jag har för visso alltid musiköronproppar sen många år) men det kändes kraftigt – ”gött” – i bröstet och senare när det var slut och vi började prata, var vi alldeles hesa – men det hade gått över vid hemkomsten och hundarna kände igen oss – haha :-)

NYA ÄVENTYR

Idag är en annan dag och vi får väl se om vi lyckades bättre med att hitta idag, sa vi när vi åke iväg ...

Inledde dagen med en tur till Nittsjö keramik, hade hört att det därifrån skulle utgå en del märkta vandringsleder. Men först ett besök i butiken och visst blev jag glad när jag kände igen krukorna (design. Signe Persson-Melin) som specialtillverkades till GBG’s Lustgårdar 2018 (som jag f.ö. var involverad i).

När det efter butiksbesöket var dax för promenad, stötte vi på patrull med än gång – jaha … och vart ska vi gå nu då? Skyltar? Vi hade tänkt att gå runt sjön Källoken, MEN hur skulle vi hitta den? Bara två ”gatuskyltar” och en gammal nött och utsliten träskylt ”Amtjärnsbrottet”, som vi i efterhand läst oss till kunde kanske vara spännande (om vi hittat)! Men efter lite suck o stön så gav vi upp sjön och valde att följa en stig rakt in i skogen. Men en bit in, visade sig ett flertal stigar åt olika håll, vilken skulle vi ta? Vi följde en som vi förstod var ett skidspår (korsade ”Siljanleden”+ ngr "plats"-skyltar) då det var belysning längst sträckan, vi gick ca 2,5 km innan vi vände. Träffade en ”power-walkande” man längst vägen som sa att spåret slutade efter ca 5 km, inget ”rundspår” alltså, så vi kände att vi gjorde rätt som vände.

Sammanfattningsvis så avslutade vi med en gofika och det var överlag en ok promenad, sånär från dom där jävla blinningarna.

Efter att ha stannat till vid tunnbrödsbagerit, landade hemma i stugan en stund, innan vi gick bort till en innergård där campingen hade sitt förråd, bl.a. förvarade dom där campingens lekplatsutrustning och det lämpade sig ju superbra till specialsök. Jag hade rekat innan och frågat om det var ok att vi körde ett sökpass där. Hundarna jobbade superbra, var och en efter sina förutsättningar.

Nu var hundarna trötta och nöjda och vi kunde med gott samvete lämna dom i stugan, medan vi gick ner ”på byn” för att käka. Efter maten gick vi en sväng ut på ”Långbryggan” (628m).