Fullt ÖZ


VÄLKOMMEN ATT FÖLJA MED PÅ REJS & SEMLAS ÖDEN OCH ÄVENTYR


söndag 30 april 2017

MÅN.- SÖN. 24 - 30 april

Veckan (mån.) inleddes med lydnadskurs (starklass) på Ale och apportering stod på schemat.
Och tänk va ... efter kvällen var jag lika glad o lycklig, som jag var ledsen o uppgiven för 14 dgr sen ! Rejs var verkligen toppenduktig. Han greppar bra, men springer runt innan han greppar. Testade med att lägga app.bocken på sidan, vilket blev lite bättre. Mest körde vi ingångar (beslutade mig – där o då – för att gå ifrån IPO-ingångarna), vilka har blivit bättre även om det är en bit kvar. Han skötte sig över lag utmärkt, särskilt med tanke på att det fanns hundar i omgivningen.

I mitten (ons.) av veckan var det åter dax för Semlas agilitykurs. Jag var full av förväntan efter förra veckans prestation. På schemat stod det introduktion av slalomet och fortsättning av hinder stående i följd.
Men det gick inte så bra som väntat, för även om hon oftast är en cooling, så är hon i vissa situationer en försiktig liten ”general” - en kvinnlig sådan. Tex. råkade hon riva ett hinder och vågade sen inte hoppa, utan bröt ut och rundade hindret varje gång, även efter att vi hade sänkt hindrena. När det var dax att testa slalomet (tre sektioner, om 4:a pinnar/sektion) för allra första gången – MED hjälpbågar – reagerade hon precis som väntat – hon blev rädd för bågarna. Men efter mycket lirkande och lockande med godis så betade hon så sakterligen sig igenom utan att backa eller bryta ut och hoppa över bågarna. 

Därefter fick hon vila på sin filt en lång stund, medan matte fikade. Efter att först tänkt att inte köra henne mer, kom jag sen på andra tankar och testade slalomet i vår ensamhet igen och efter lite tragglande var det som polletten trillade ner och hon verkade tycka det var lite kul trots allt. Bäst att ”smida medan järnet var varmt” tänkte jag och körde en hinderkombination med hinder, tunnel och hinder igen. Körde först tunneln – som hon tycker är jättekul – ett par gånger, innan jag sen lät henne ta hindret för att se om tunneln kunde bli en dragning. Smart drag Maggan – det gick ju jättebra – därefter bröt jag för att inte sänka hennes nyfunna självförtroende, ifall hon hade rivit hindret.


På torsdagskvällen var det Rejs tur att kursa, eller kanske snarare VI tillsammans. Deltagarantalet blev ikväll lite skralt, då bara blev tre ekipage. Monica fick radera sitt planerade upplägg och improvisera lite, vilket utmynnade i två stationer (ett ekipage/stn) varav den ena jobbade vi själva, medan Monica var med i den andra, där Rejs & jag körde fotgående och apportering som ”huvudtema”.
F_n att jag är så dålig på att skriva ner direkt efter kursandet – jag minns ju f_n inte så långt efter. Hur som helst så minns jag i alla fall att den lille röde var SUUUUUPERDUKTIG och att jag kände mig väldigt förhoppningsfull efter kvällen ... just då !

På lördagen hade jag anmält Rejs och mig till ring-och hanteringsträning på Ale och inte kunde jag väl ana att dessa två timmar skulle bli så innehållsrika och att jag lärde mig så mycket – handfasta och ”enkla” tips.

Vid hemkomsten kunde hundarna njuta av vårens första riktiga altanhäng.

Söndagen bjöd på ett underbart väder. Det blev en riktigt härlig, underbar vårdag i sökskogen och att Rejs presterade bra ännu ett träningspass. Kändes riktigt bra, då vi för ca tre veckor sen hade en period då allt kändes hopplöst pga att Rejs var helt lost, eller rättare sagt JAG var helt lost pga Rejs beteende. Han var helt speedad (värre än vanligt) och helt okontaktbar.
Körde 5 slag, även om han hade orkat mer, ville sluta när det gick som bäst. Han skötte sig över lag kanon, sånär som en utsvävning i samband med ett påvis, men bröt och fortsatte till figgen efter att jag sagt till.

söndag 23 april 2017

MÅN.- SÖN. 17 - 23 april

En vecka som senare skulle visa sig bli intensiv, inleddes med en skön ledig måndag = annandag påsk. Snön låg kvar på sina ställen efter söndagseftermiddagen/kvällens snöfall, när vi gemensamt tog en promenix (inkl. några närsöksövningar) i Råhult. Vid hemkomsten blev det gofika med säsongens första rabarberkaka.

I mitten av veckan startade äntligen agilitykursen som jag faktiskt hade längtat till. Hoppas ju på och är så nyfiken om detta kan vara nåt för Semla. Rätt många deltagare – 10 st – men Semla är ju cool och låter sig inte påverkas nämnvärt av de andra. Startade med teori och fick lite info. om hoppteknik och belöningar och sen gick vi ut och körde praktiska övningar på just hopphinder och tunnel. 
Övningarna bestod av några stationer med bl.a. hinder och tunnel. – 3 hinder på rad/– hopp, tunnel, hopp Sammanfattningsvis gick det inte att ta miste på att Semla tyckte det var jättekul - sicken tjej. Hade mina funderingar i bilen hem - kanske är det just agility som är hennes grej, för hon tyckte uppenbarligen det var lika kul som jag själv och var sååå duktig.

På torsdagen åkte Tommy till Hemsedal och jag tog med dogsen till Angereds bk för en stunds träning. Det pågick nåt instruktörsmöte i klubbhuset, vilket kändes rätt bra, då det kan kännas lite läskigt att vistas där på kvällen helt ensam. Även om Rejs gick ganska bra, så har han fortfarande en bit kvar till sitt "rätta gamla" jag. Vi körde bl.a. fotgående, ingångar och några inkallningar. Semla fick köra lite blandade övningar- bl.a. körde vi hopp o det från alla möjliga vinklar - Semla älskar att hoppa.

På fredagen tog jag ledigt från jobbet och vad kan då vara härligare än att tillbringa ett par timmar (inte kravlöst, men helt utan träning) i skogen med sina fyrfota vänner. Kvällsrunda på favoritstället Jonsereds Herrgård/Trädgårdar

På lördagen träffades Karin och jag för en stunds hundträning och för ovanlighetens skull blev det spårträning. La en sträcka mellan 400 – 500 m. enl. Runnkeeper 460 meter, med en 90 graders vinkel. Liggtiden för Rejs del blev ca 1 timme, medan för Semla (fick gå samma som Rejs) blev det drygt 2 timmar. Rejs arbetade grymt bra i spåret, vilket jag a l d r i g hade trott, efter minst ett år (tror jag) sen sist. Extra svårt var det (eller borde vara) pga det blåste riktigt rejält. Rejs fick 5 snusdosor med färskfoder som ”apporter”. Semla därimot gick inte fullt lika bra som vanligt, inte för att hon var ofokuserad, vet inte riktigt varför – kanske liggtiden, eller den kraftiga vinden !? Problemet var i början - tror det blåste mest där - men hon tog sig allt eftersom och spårade duktigt som vanligt andra hälften av spåret. Semla fick 4 små snusdosor (hälften så liten som en vanlig) som apporter oclså med färskfoder. Kände mig riktigt glad och nöjd med bägge hundarna, men särskilt med Rejs som överraskade mig med att vara så duktig.

Ibland – vissa dagar – blir jag så trött på de gamla invanda promenadrundorna och idag – söndag – var just en sån dag. Hade flera alternativ i huvudet när jag satte mig i bilen och under färden bestämde jag mig för Härskogen, som skulle visa sig inte vara den mest ”brighta” idéen.
Vad som började med en lugn och behaglig tur, blev efter en stund lite stökigare i samband med vårt första hundmöte. Men det löste sig tackvare att vi vek in på en sidostig, i förhållande till den utmärkta stigen där vi gick och mötet kom.
Sen blev jag kissenödig !!! och medan jag satt där o kissade, uppstod ett jäkla liv ca 100m bakom ryggen på oss (lät som hundslagsmål) – Rejs o Semla fick låååånga halsar och stela kroppar – jag lyckades avleda dom med varsin boll – phu ! När tumultet bakom ryggen hade lagt sig fortsatte vi, för att efter ca en halvtimme vända och gå tillbaka mot bilen.

Under färden tillbaka fick vi ett flertal hundmöten, som gick riktigt bra efter att jag kom på att jag ju fått tips om att ge honom en ”uppgift” – sagt och gjort – jag la honom ner och lät honom fokusera på bollen. Ska väl kanske tillägga att vi vid varje möte avvek från stigen och höll oss på ca 10 meter. När vi kom tillbaka till bilen körde Rejs o jag ett kort litet lydnadspass (fotgående o ingångar) på grusplanen strax intill där jag ställt bilen.

söndag 16 april 2017

MÅN.- SÖN. 10 - 16 april

Veckan inleddes med andra kurstillfället (Startkl.) på Ale bk. Rejs var hopplöst ofokuserad och splittrad rakt igenom. Han har varit JÄTTEJOBBIG (värre än vanligt) den senaste tiden, möjligen kan det vara ett nyväckt intresse för löptikar, för att det nu är löptider är helt klart.
Men fick iaf ett par saker bekräftade, dels att han nu inte längre kunde ”sittande under marsch” och inte heller funkade några ingångar utan handtecken, vilket iof inte var helt överraskande , för det visste jag ju. Körde också ingångar på plan, därefter lite fotgående, som inte heller det gick bra - han ”släppte” nästan hela tiden och låg för långt fram i position …
Jag kände mig helt knäckt under bilfärden hem och många tankar cirkulerade i huvudet medan tårarna rann. Jag hann tänka många saker innan vi var hemma – jag orkar inte mer, jag skiter i allt, han får bli en ”promenadhund”, blir vi aldrig mogna till att börja tävla, kan jag ju lika gärna låta kastrera honom osv osv …

I mitten av veckan gjorde jag slag i saken och tog tag i nåt som jag har tänkt göra läääänge, nämligen nåt så simpelt som att frisera Rejs öron, som nu hade hunnit bli alldeles vildvuxna. Frågar mig varför jag inte gör detta oftare, för det blir alltid en riktig go mysstund.

På torsdagen var det dags för kurs igen, nu tävlingslydnad för Monica H. och platsen var Partille. Gick dit med förhoppning att få hjälp och råd kring min ”ångest” kring Rejs beteende, vilket jag också fick. Men innan vi träffade de andra, tog vi en tur på ca 45 min. vid Kåsjön och körde några närsök.
Inledde med teori där repetition av tidigare genomgångar stod på agendan. Bra repetition med frågor och svar, vilket innebar att vi – hör och häpna - var tvungna att tänka själva, som skulle visa sig inte vara det lättaste … haha ! Kvällens övningar handlade om div. hjälpmedelövn. Fem stationer = tasstarget (la in i hoppet), vänstertramp (ingångar), bollbyte (befästa belön.sign.), passivitet (lugn/nervarvn.), fritt följ (variation ger ökad motivation – övn. hämtade fr. rallyn – byt sida/snurr), runda. Förutom stationerna, skulle vi såklart tänka på transportsträckorna i mellan. Gjorde platsliggande efter varje stationsvarv.

Rejs var het, hetare, hetast, men vi lyckades ändå genomföra stationerna, på vilket sätt lämnar jag därhän. Monica studerade honom och hade sina teorier om hans beteende och kom fram till vissa slutsatser. Hon la bl.a. märke till att han gick upp i varv i samband med de sociala övningarna där pressen ökar, medan han var betydligt ”lugnare” och coolare i avståndsövningarna.

Väl stärkt av Monicas iakttagelser och teori, hennes råd och tips åkte jag hem, med ännu fler tankar i huvudet, men av de lite mer positiva slaget.

Påsken inleddes med att Karin och jag träffades (långfred.) på Kviberg, för en stunds lydnadsträning. Körde två etapper, uppvärmning innan Karin o Samba hunnit komma och sen fick han sitta i bilen tills Karin kört färdigt Samba och då fick han åter köra ett pass. Det blev fotgående/följsamhet, ”inte klänga på mig efter belöningsordet”, sitt under marsch och till sist lite kryp.
Sammanfattningsvis tyckte jag allt att träningen gick förhållandevis bra, han verkade vara i sitt vanliga jag, med allt vad det iof innebär. Blev några störningar i form av förbipasserade hundar, några närmare oss än andra och några mer aktiva än andra. Såklart Rejs gick igång, men samlade ihop sig ganska fort trots allt.

Osså blev det påskafton. Innan bröderna Håkansson kom hem på en bit lunch, tog vi (T. o jag) en gemensam promenad och några sökövningar (upplet) i skogen. Senare kom brorsorna (svägerskorna uteblev, av olika anledn.) och vi skålade och skrattade gott åt minnena av mamma och pappa.

På påskdagen blev det en lååång, men kul o trevlig dag i sökskogen. Vi var full styrka, 6 pers. m.a.o.
Rutan var svagt kuperad, med mycket djup mossa och blött bitvis. Rejs var först ut, fick 6 slag, jag själv hade nog inte orkat mer – tusan vad jobbigt det var att ta sig fram i den blöta, djupa mossan. Kan väl säga att han har presterat bättre. Rejs själv, menade att han har det lite "rörigt i hjärnan" just nu och har lite svårt att hålla fokus, särskilt vid påvisen, men även vid skicken, där han ”förlorade sig” i dofter ibland … lyfte på benet osv. Fick mana på påvisen och kalla tillbaka för omskick vid flera av skicken. När han kom tillbaka till stigen, släppte han ibland rullen för att sniffa o kissa på nån fläck. Men det som var BRA, var att han har börjat slå framåt efter nästan varje markering.
Efter träningen blev det lite afterwork – vi gick på en liten upptäcksfärd och ”hittade” en sjö, där Rejs plaskade omkring lite och då menar jag lite – han tyckte nog det var lite kallt.

söndag 9 april 2017

MÅN.- SÖN. 3 - 9 april

Inledde veckan med andra kurstillfället på ”Startklass-kursen”. Rejs kämpade verkligen med sig själv, då alla ekipage var ute på plan samtidigt. Uppdelning i 2 grupper, den ena körde inkallningar (vissa stadga, vissa fart och andra enbart ingångar) medan den andra gruppen körde tävlingsmässiga ingångar in på plan.
Vi siktade in oss på enbart ingångar, för springa kan han och stadga/sitta kvar kan han. Dags att fasa ut hjälperna. Kanske t hjälp av tasstarget. Checkade också av omvänt lockande som fokuseringsövning – som vi iof redan använder oss av – för att få honom att fokusera o därmed lugna sig. Bytte sen grupp till de tävlingsmässiga ingångarna. Rejs var speedad, hade många släpp, men jobbade verkligen med sig själv. Sammanfattningsvis kändes det långt ifrån tävlingsstart efter kvällen, men han höll ihop hyfsat bra trots allt, även om det kändes väldigt rörigt o uppvarvat i mellanåt ... min älskade lille Speedy Gonzales.

I mitten av veckan var vi på säsongens sista inomhusträning, det blev det ett par timmars träning i Surtehallen, tillsammans med AC o hennes två golden + en annan tjej med tre papillons. Blev bra social träning, då alla tränade samtidigt – dom rally och Rejs o lydnad, Semla lite av varje. Kändes lite ”hafsigt”, men himla nyttigt och jag tyckte att Rejs från att varit väldigt speedad i början lugnade sig allt efter som. Semla var ju lika cool som vanligt.

På torsdagskvällen var det för ovanlighetens skull JAG och inte Tommy som tog hundarna på en tur i skogen. Passade väldigt bra, då kunde jag reka lite inför söndagens sök, eftersom det var min tur att välja ruta. Passade på att träna lite uppletande – använde mina handskar, vilket numera inte är några problem. Minns i höstas då han för första gången fick testa nåt annat (handske) än dummy, han blev väldigt konfundersam innan han fattade vad som gällde. Uppletandet gick också nu utmärkt och även Semla tyckte det var utmärkt … fortsätt ni, så jag kan äta de goda hjorttryfflarna.

På fredagskvällen inleddes helgen, med en stunds trädgårdshäng (Rejs o jag på stillbilder från en misslyckad filmning på vårat kryp) innan grannens kungspudel (hane) kommer ångande o ville mucka genom häcken och Rejs var iof inte ”sämre” han – hade gärna mätt sig mot Tage, som pudeln heter … MEN tackolov, så bröt Rejs sin framfart och valde bort Tage tackvare bollen.

På lördagen blev det gemensamt trädgårdsarbete, medan hundarna röjde runt i trädgården. Därefter tog vi en gemensam promenad i kombination med apporteringsträning (närsök + några markeringar, där jag förflyttade mig efter markeringen) och väl hemma igen blev det gofika med våfflor (igen).
Avrundade helgen och veckan med ett sökpass för Rejs del, medan Semla fick följa med husse på golfbanan. Vid första skicket, hade Rejs – som vanligt – bra fokus ut, MEN efter markeringen då jag ropade från stigen, kom det ingen Rejs … jag ropade ett flertal gånger utan att det kom nån hund. Fick då besked från Lena (figgen) att han inte ville lämna henne, men tillslut kom han trots allt och jag kunde skicka honom på påvis.

Förstod att orsaken till att han inte ville lämna Lena (o sen även Johan som var figge på andra sidan) var att deras tik som precis hade slutat löpa, dels hade kört passet innan Rejs och att dom (figgarna) själva doftade av henne.

Ville spänna bågen lite för att testa hans uthållighet och körde ett sista skick när han igentligen var ganska trött. Och till min stora glädje blev det kanonbra – kunde inte avsluta bättre – han hade kommit springande, sugit tag i rullen i farten och fortsatt framåt, direkt in till stigen. Jag skickade på påvis och han sprang direkt ut, utan att vänta in mig, utan några tveksamheter. KUL att det blev så lyckat avslut.

När vi sen gick tillbaka till bilen, stod nästa hund (ekipage) och väntade på sin tur. Rejs höll på att vrida nacken av sig, slet o drog, uppvarvad till max … orsak = tiken höglöpte !