LITET BIDRAG TILL IDIOTKONTOT

Bild från häromdagen ...

Och slalomträningen fortsätter – idag gång nr. 6 – men nu på kvällen, då jag idag inte behövde åka hem på lunchen. Även om vi inte riktigt har avancerat i den takt jag hade hoppats på, så tror jag det kommer att hända grejer nu när jag tror mig hittat bästa belöningssättet – godisskål (m. lock). Gick riktigt bra, inget tempo att tala om, men vi är på G !

Nä Rejs, det blir inget med det !

Rejs fick sig ett litet lydnadspass, som inte gick nåt vidare. Orsaken var att grannen, som har Rejs ”hatobjektet” till hund, var hemma och så fort dom (människorna) rör sig kring huset, så tror Rejs att hunden (kungspudel) ska komma farande. Men nu höll dom BARA på att packa bilen, bl.a. monterade dom cyklar på biltaket. Hur som helst så körde vi frittfölj, ingångar och försökte oss på lite kryp, vilket ju var ett idiotdrag med tanke på hur han var … insättning på idiotkontot !

SLALOMTRÄNING IGEN

Idag fortsatte vi med slalomträningen på lunchrasten - gång nr. 5 - som väl gick sådär.
Testar mig fortfarande fram till vilken belöningsform som funkar bäst. Vi testade lite av varje bl.a. frisbee – inte så värst kul (som belöning) – men det som funkade var godisskål vid slalomets slut – ska köra med lock på för att undvika självbelöning.
Ska tilläggas att hon är värmekänslig och orkar inte så mycket, hon som inte ens i vanliga fall orkar koncentrera sig så långa stunder.

Men hur som helst, så testade vi senare på kvällen då det hade blivit svalt och skönt, då gick det riktigt bra.

Tommy kom hem från veckans resjobb och medan han klippte gräset, åkte jag och hundarna iväg för en kvällspromenad i Härkeshult (på höjden) och därefter kom brorsan T. på besök.

VARDAGSLIV

Dagens slalompass - gång nr 4 -  (lunchrasten) gick inte fullt lika bra som de två senaste, fick flytta isär pinnarna lite eftersom hon ”bröt ut” inledningsvis. Då gick det genast bättre och jag kunde tajta till dom igen och vi kunde fortsätta där vi slutade sist.

Jag har på känn att hon kommer avancera i tempo och fart, medan det kommer ta sin lilla tid att få henne att ”hitta” ingångarna själv. Funderar på nåt bättre än bollarna som belöning, då hon gärna gör lite väl långa lovar och inte alltid har lust att komma tillbaka med dom. Kanske frisbee kan vara nåt, hon är ju TYVÄRR inte mycket för dragkamp.

Kvällspromenaden efter jobbet gick i skogen längst Härskogsvägen. Semla vädrade som värsta … hade nosen i ett läge hela tiden, även Rejs fick korn på nåt i mellanåt, såg bl.a. färska älgspår i leran på ett ställe. Sammanfattningsvis var det en härlig kväll, även om promenaden inte var så avslappad som den kunde varit utan vilt i närheten ...

ÄNTLIGEN GÔTT VÄDER IGEN

Idag har det verkligen varit underbart väder – sol, nästan vindstilla, lagom temperatur (20-23gr.) – till skillnad mot de senaste dagarnas regn, kyla och blåst.

På lunchrasten blev det en liten stunds träning i trädgården och lite lek och röj förstås.
Semla fick fila lite på slalomen - gång nr 3 - gick riktigt bra, så bra att jag tajtade till pinnarna. Ställde dom nu i rätt linje, men något lutande – perfekt – hon sprang rätt igenom, samtidigt som hon hade koll var hon satte tassarna.
Rejs fick träna på ”saktagående”. Hade varit lite ”orolig” att jag förstört det vi byggt upp efter de två slalompassen, som jag upplevt lite stressande för honom. Men det gick jättebra, frånsätt att han drog aningen snett – mot där jag brukar sätta upp targetpinnen.

Efter jobbet tog vi en skogsrunda (Semla "fastnade" inte på bild idag) innan det blev lydnadsträning på Kviberg tillsammans med Karin och Samba.
Rejs – ff, ställande u.g., saktagående, kryp och ingångar – nöjd med det mesta, men särskilt med saktagåendet, där jag nu längde sträckan till ca 25 m + att jag testade att en enstaka gång starta direkt bakom honom.
Semla – värmde upp med slalom mellan benen, fortsatte sen med de två hopphindrena som jag hade tagit med mig. Hon hade världens hindersug, men det som gladde mig mest var att hon efter att ha rammat ett hinderinte blev det minsta rädd, utan var ”på” igen, helt obekymrad och DET mina vänner betyder att hennes självförtroende verkar ha fått en bra sjuss framåt.

LITE SLALOM o NYA SKOGSMARKER

Dagens lunchrast utnyttjades till en stunds slalomträning – pass 2 – båda hundarna avancerar, men Rejs stressar upp sig så pass mycket att jag nu fattat beslutet – oj, vad allvarigt det lät – att lägga ner den träningen – punkt ! När det gäller Semla – fortsättning följer …
På kvällen for vi iväg till Floda för att kolla runt lite efter nya marker och hittade ett ställe – skriver inte exakt var, vill inte att folk ska börja vallfärda (skratt) – som var jättefint, häftig miljö med mossa och många stora mossbeklädda stenblock.

BRUKSSÖK o SLALOM i trg

Efter de senaste dagarnas skiftande väderprognoser, blev det tillslut en dag med regn och rusk, till och med hagel. Tommy som hade ställt klockan för en tidig golfrunda, vände på kudden och somnade om.

Så inför dagens sökpass var det bara att dra på det helt vattentäta regnstället = ”vuxengalon”, goretex tål liksom inte att kräla omkring på marken med. Min tur att välja ruta och valde den utmed Härkeshultsvägen på hö. sida efter kalhygget.

Startordning – Johan&Tessla, Britt&Sambo, Jag&Rejs och Madde&Hydra (som var i slutet av sitt löp). Maddes Kirin (som var i början på sitt löp) gick med under vallningen (jag sa ok, efter att ha fått frågan) och Rejs lät sig inte påverkas, sånär som vid ett enstaka skick, men efter en tillsägelse/banning från mig sprang han sen som aldrig förr. I övrigt gjorde Rejs ALLT klockrent – skicken, framslagen, påvisen, tillbakagången till stigen – allt enl. skolboken, Gits skolbok – haha !

Senare på eftermiddagen ställde jag upp de nya slalompinnarna, som nu ska få stå uppe tills det är dags för gräsklippning. Få se om jag kan lyckas få in pass/dag för Semlas del fram till höstens kursomgång.

Regnandet hade fortsatt från och till under hela dagen och även nu, men försökte passa på mellan skurarna och vid första uppbehållet gick Semla och jag ut och körde. Märks att hon inte är van vid alla 12 pinnarna – hon bröt ibland ut vid ca 8:a pinnar, ungefär vid samma ställe varje gång. Men nu ska jag i alla fall fortsätta denna modellen – ”allémodellen” – och fokusera på (som jag skrev igår) ingångar och självständighet.

Även Rejs fick testa samma modell. Ska bli roligt att se hur fort dom utvecklas och om dom utvecklas i samma takt, OM jag överhuvudtaget ska fortsätta med Rejs. Måste hålla koll på hans stressnivå liksom …

PS Alla bilderna i just detta inlägget är från google

HÄRLIG MIDSOMMARDAG

Nu efter midsommar börjar en ny era i bloggandet, eller kanske snarare att jag kommer göra inlägg på ett nygammalt sätt. Blev sugen efter att jag blickat tillbaka ett antal år (från vårt lille ÖZ’s tid) och upptäckte att det var väldigt trevligt att få en liten nostalgitripp genom att scrolla tillbaka och läsa gamla inlägg – glada som ledsamma. Orsaken till denna återblick var att jag fick en förfrågan från en tidskrift om jag ville skriva ett inlägg från en episod ur Özets liv.

Idag, på midsommardagen vaknade vi pigga och fräscha, till skillnad mot många andra, särskilt dom som skrålade högljutt hela natten lång, något/några kvarter nedanför oss – jag var tvungen att stänga fönstret. – Om det blev varmt ? Ja ?  Och inte nog med det, så hann jag inte mer en tänka tanken innan det smälldes av värsta fyrverkeriet x 2 ! – Om Semla blev rädd ? Ja !

Jaja, nog om detta …

*

Dagens aktiviteter blev – först, en tur till Råhult där vi först tog en liten promenad, längst grusvägen och vidare in i ”tomteboskogen” innan vi återvände till bilen.Planen var att träna lite vattenapportering med Rejs, vilket jag nästan inte har gjort överhuvudtaget, då han ju har haft svårt med stadgan i all övrig apportering ...

Inledde med landmarkering = mark. – släpp, vänd om – ny mark. (mot vattnet) – släpp, vänd om – skick på nr.1 – vänd om, skick på nr.2 – gick strålande.  

Fortsattte med ”komb.” land/vatten = mark. – släpp, vänd om – Tommy kastade en sten i vattnet (plupp) släpp, vänd om (medan vi vände, smög T. ut en dummy i vattnet) – skick på nr.1 – vänd om, skick på nr.2 – gick ok, sånär som att Rejs inte riktigt hade uppfattat att dummyn låg i vattnet …

Gjorde sen om samma, men nu med en dummy direkt i vattnet (utan stenplupp före). Men nu blev retningen för stor och han kunde inte hålla sig, utan drog iväg. Gör om, gör rätt, men nu med en koppelögla runt sig och då gick det strålande.

Därefter ville jag testa en markering (ca 35-40m) på andra sidan tjärnen, för att se om jag skulle lyckas få honom att vända tillbaka. Vid första försöket hade han lite svårt att fatta att dummyn låg så långt ut – så nära ”strandkanten” och när han väl kom fram, så var det grunt (han bottnade) och han ville ju upp till husse, men efter lite ropande från min sida vände han och kom tillbaka. Nästa försök blev klockren – jag blev riktigt stolt över honom.

Tränade samtidigt på att ”inte skaka” innan avlämning – jag kutade iväg precis när han var på väg upp ur vattnet och han kutade efter och levererade … i hand … bara en sån sak J

Senare på eftermiddagen – när det hade klarnat upp igen efter regnskurarna – ville jag testa agilityslalomet som vi införskaffade igår. Sagt och gjort. Först ut Semla – hade satt ett hopphinder efter (eller före, hur man nu väljer att se på det - haha) slalomet och det var inte den brightaste idén, då hon ju hade sånt sug på hindret – tog alltså bort det.

Efter att ha testat slalomet (8pinnar) några gånger utan att det kändes riktigt bra, så tänkte jag om – vill verkligen göra detta grundligt nu. Testade att vinkla alla (varannan) utåt så hon kunde springa i rakt igenom, vilket hon också gjorde, vilket förvånade mig lite.
Men ska googla lite om denna varianten, för jag vill fokusera på ingångar och självständighet.

Lät även Rejs testa, men hur lätt är det med en liten röding som är hetare än hetast? Testade på lite olika sätt – bl.a. samma som med Semla, men det gick så där, får nog backa helt – ännu mera än vad jag gjorde med Semla – och göra en ”allé” från scratch.

MÅN.- SÖN. 12 juni - 18 juni

Inledde veckan med att åter besöka den allmänna träningen med Semla. Inte heller denna gången var det nån rusning. Jonatan som var planvärd var väldigt tillmötesgående och hjälpte Semla och mig bl.a. med den lätta (nu lågt inställd) gungan. I övrigt tyckte jag Semla var trött och inte alls bjöd till, kanske var hon påverkad av värmen och var trött efter Tommys skogspromenad tidigare under dagen.

Annars har veckan har mest bestått av div. trädgårdsaktiviteter – både trädgårdsröj och träningar – förutom fotgående, så bl.a. lite framförgående/sakta och kryp. Det blev också nån enstaka luchpromenad när Tommy inte kunde åka hem.
 
Helgen (lörd.) inleddes med att jag och Karin på förmiddagen anslöt oss till ”hundgänget” (Sune, Helene, Monika, Masken mfl. ) på Nääs.
Karin och jag körde enbart lydnad och vi inledde med att vi (Karin o jag) körde våra hundar samtidigt, därefter fick Semla ett pass medan Rejs o Samba vilade i bilarna. Körde lite rally med Semla, hon blev ganska snabbt trött i värmen och när jag märkte att hon inte orkade mer fick Rejs ett nytt pass (där imellan hade vi tjötat lite med dom andra).

Där var otroligt mycket störning, dels av ”hundgänget”, men även från en ”dansgrupp” som tränade – troligen inför midsommar – typ små grodorna. Som tur var höll dom till inomhus, men det var många som kom och gick – en del gick kors och tvärs över gräsplanen där vi höll till – ett par cyklande småbarn, ett flertal hundar som passerade, flera fikande små grupper som satt runt omkring.

Jag hade halsbandet på Rejs och kände mig därmed trygg och ganska avslappnad. Rejs som hade hållit sig i skinnet trots att en hel del främmande hundar passerat, kunde till slut inte längre hålla sig när den 5:e ? hunden i ordningen passerade ca 15-20 meter bakom ryggen på oss. Han gjorde en helomvändning, för att rusa fram till hunden (cocker) och jag lyckades tajma NEJ och med efterföljande tryck perfekt – yesss …

Därefter gick han som en klocka (hade han iof snudd på gjort innan också). Jag körde bl.a. framförgående/sakta, som han utförde så himla bra. Krypet gick inte fullt lika bra, då han hade sina grodhopp med bakdelen …

Osså blev det lite kvällsträn. som gick ut på att stärka Semlas självförtroende (som förhoppningsvis leder till att hon ska våga ta gungan i agilityn så småningom) - det tar sig sakta men säkert ... Rejs fick oxå prova, men hans självförtroende kan man inte klaga på.
Veckan avslutades som oftast på söndagarna med ett besök i sökskogen. Av vad som från början var full styrka (6st) blev efter sjukdom och skada efter omkullspungen av hund bara 4 st, MEN tack vare extrafiggen gick det smidigt mellan skiftena.

Platsen var vid ”röda huset” längst Härkshultsvägen, det var varmt, men tack vare att det vindade lite blev det uthärligt ändå, även om det blev flåsigt och svettigt (haha … blir det ju iof alltid för mig).

Rejs gjorde helt ok ifrån sig, frånsätt från 1:a skicket (berg o flera liggande trädstammar) då han hade svårt. Men hans största brist för dagen var i samband med påvisen, där han vid varje skick väntade in mig, hur jag än bar mig åt – kommer du matte, kommer du ? Sämre plats kan man ju ha medan man väntar på att sista hunden ska köra färdigt.

MÅN.- SÖN. 5 juni - 11 juni

Inledde veckan, med att på måndagskvällen delta på den allmänna träningen med Semla.
Inte så många deltagare, men ”känningar” som jag träffade var Chistina och Jeanette. Även ett par obekantingar – ett par med en hoffetik (som Semla helt plötsligt stegade fram till för att hälsa på) och en tjej med en tollarhane (som jag varken minns namnet på eller från vilken kennel den kom)

Körde lite balanshinder – balansbommen och A-hindret, men även lite ”våga trampa på gungan” utan att den rör på sig, testade även däcket och slalom (8:a) som också det gick utmärkt. Varvade agilityn med lite rally och konan.

På tisdagen, på nationaldagen blev det ett lydnadspass med den röde lille spellevinken, tillsammans med Karin och Samba på klubben. Kanske inte den bästa trän. kvalitétsmässigt, men himla nöjd ändå. Så glad at jag fick användning för det nyinförskaffade halsbandet, då han drog iväg mot ett gäng småhundar som passerade appellplan på grusvägen. Därefter gick det riktigt bra tills en tjej med en BC kom in på plan som skulle köra lite agility/slalom, då Rejs blev lite VÄL tittig - MEN han höll sig i skinnet och höll sig vid min sida.

Efter lydnaden, blev det ett besök på handelsträdgården och därefter trädgårdsarbete. Men OJ – phu - tänk att jag blev så trött ... - Äh du är inte van att jobba med kroppen, sa Tommy

 På onsdagskvällen var det avslutning på agilitykursen och måste säga att vi hade en jäkla tur med vädret – det kom några småskurar i mellanåt, men mestadeles var det uppehåll. Mellan banloppen gjordes allt för att undkomma dessa jäkla knott som alltid besvärar så här års. Banan var låååång, med mååååånga tunnelgenomgångar – kanske lite väl svår, men tyckte Semla var duktig ändå. Hon har verkligen utvecklats och har fått allt bättre självförtroende, vilket känns så himla bra.

Helgen (lörd.) inleddes med himla bra träning på Angereds bk idag tillsammans med Karin o Samba.
Rejs – fokus på ingångar (in på plan/in i fotposition) fritt följ och ställande u.g. men även annat lite pyssel.
Semla – eftersom det inte fanns några hinder, blev det fokus på balanshindrena , balansbommen o gungan – gällande gungan fortsatte vi med den s.k. ”bangleken” eftersom hon är så rädd för gungan. Om det är själva bang’et eller rörelsen, som hon är mest rädd för vet jag inte riktigt …

Veckan avslutades med sökträning, vid Fiskejön.
- Oj vad svåra skicken på kalhygget var, sa Rejs.
- Jaja Rejs, men resterande fixade du ju galant.
Summa summarum - dagens ruta i sökskogen var utmanande, jobbig (kuperad), svettig (jobbigt) o blöt (regnade) men rolig.

I helgen gick "Inspirationshelen" (kennelhelgen Agrosofen o Tollarbo-hundar) i Arboga av stapeln. Följde helgen genom FB och åhh vad roligt dom verkar ha haft där borta i på Herrfallet, skulle ju gärna ha velat vara med, särskilt som mitt o kompisarnas gemensamma 60-års firande nu ändå avbokades och inte blev av !

MÅN.- SÖN. 29 maj - 4 juni

Efter den gångna långhelgen (för vissa, jag jobbade ju fredagen) åkte vi på måndagen iväg till Österlen och Brösarp - Brösarps Gästgiveri & SPA - för att fira min födelsedag.

Vid framkomster och incheckning åkte vi omkring och letade efter en liten slinga (Tockabjär) som hade varit lagom, om vi bara hade hittat. Det blev istället en liten tur i Brösarps södra backar istället, innan vi åkte vidare till Ravlunda skjutfält, som tyvärr var stängt mer eller mindre under hela maj månad för militära verksamheter.

Men vi körde ut till Haväng och vandrade en liten runda längst kusten i stället. Ja, promenaderna blev ju inga långpromenader direkt, men destomer ”äventyrliga” med nya miljöer för hundarna, som var nöjda och trötta när vi senare lämnade dom på hotellrummet medan vi SPA’ade och senare åt middag.
Efter frukost (tisdag) hade vi en plan – först Hallamölla (vattenfall och kvarn fr. 1800-t. ) och sen Christinehofs slott och Andarums Alunsbruk (fr. 1700-t. - ett av Sveriges största industrier) Området kring kvarnen vid Hallamölla var fin, men vi letade efter det dramatiska vattenfallet på 23 m. som skulle vara (är) Skånes högsta vattenfall, men vad vi inte fattade DÅ var att det var räknat med en sammanlagd fallhöjd på ca 23 m.

Körde vidare till Christinehofs slott där vi ställde bilen och tog en härlig promenad genom bokskog och förbi Alunbruket och genom hagen med de rödfärgade slagghögarna som är en rest från brukets forna dagar, då den svarta alunskiffern förvandlades, med eldens hjälp, till alun (som användes framförallt som garvämne), och de röda slagghögarna växte sig höga. Läste också att de sista anställda lämnade bruket runt 1925, men då sysselsatta med att tillverka rödfärg och kanske det också bidragit till den röda färgen på kullarna, inte vet jag.

Varsegoa, där var lite Skånsk/Svensk historia ;-)

När vi passerade en av brukets arbetarbostäder, som idag tydligen är Skånes äldsta kaffestuga, men som inte just nu var öppen. Men där fanns därimot två hundar som hade ett och annat och säga oss. Som tur var, var det ett staket i mellan oss, för Rejs hade också ett och annat att säga dom … Färden gick sen vidare och tillslut var vi framme vid Verkasjön, som var vårt mål, där hundarna förstås fick bada. Efter en stunds pause medan hundarna badade, gick vi tillbaka och som väl var, var hundarna vid kaffestugan inte kvar – iaf inte ute.
Väl tillbaka vid slottet satte vi oss och åt vår medhavda picknick (färskpotatis och nåt kött, vad det nu var, liknade kassler med ändå inte + kaffe och en ”tårtbit”), som hotellet hade packat åt oss.

På väg tillbaka till Hotellet åkte vi upp till Brösarps Norra backar för att reka lite, inför morgondagen. När vi kom tillbaka till Hotellet installerade vi hundarna på rummet medan vi SPA’ade en stund, för att sen åter hämta hundarna innan vi slog oss ner i trädgården drack lite bubbel, innan middagen. 
Efter frukost och utchekning på onsdagen, for vi åter till Brösarps Norra backar, för att gå en runda. Men eftersom det blåste så himla mycket – kunde knappt stå upprätt och regnet hängde i luften – så blev det en kort visit. Vi gick över några stegar och tittade på de fantastiska vyerna, innan vi vände och gick tillbaka till bilen och började färden hemmåt.

På kvällen var det agilitylkurs som gällde, vilket jag aaaaldrig trodde att Semla skulle orka efter de senaste dagarna ... men ack så fel jag hade, hon var riktigt duktig. Temat var små hinderkombinationer (två) inkl. tunnlar och vi hade Jeanette som stand in för Malin. Riktigt trevligt återseende. Roligt när vägarna korsas och rollerna blir ombytta, hon gick ett par agilitykurser i början på 2000 (tror jag) då jag själv var hjälpinstr.

Som avslutning körde vi en typ ”rundbana”, men som var utformad som ett U = 2 hopp + tunnel + 2 hopp. Semla var som sagt duktig och jag blir särskilt varm i hjärtat när hon övervinner sina rädslor, som kan vara olika från gång till gång, vilket gör det lite "klurigt". Nu tar hon både A-hindret och balansbommen, om än ibland med viss tveksamhet. 

Helgen inleddes med en date med Monika & Sunday i spårskogen. Rejs spår blev långt, det längst han gått – drygt 600m - , liggtid ca 40min. Gick väl så där, eller rättare sagt inte alls särskilt bra. Han var HET, drog som en vettvilling. Försökte verkligen dämpa honom, utan att riktigt lyckas. Det var inte förrän sista hälften som han verkligen började spåra och inte vädra. Men tror han kände hundarna som sprungit i skogen tidigare precis där spåret gick + att han var överladdad då han inte hade fått nån promenad innan. Semla fick gå Rejs spår och gick jättebra, särskilt i början, men på tillbakavägen gick hon i Rejs spår – en bit ifrån spårkärnan !

Veckan avslutades med en skön dag i sökskogen – vi hade tur som slapp det utlovade regnet (kom senare). Rejs var duktig, även om det blev lite bekymmersamt just i samband med skicket utan dykupp, men efter några omskick hittade han till slut.