HÄRLIG MIDSOMMARDAG

Nu efter midsommar börjar en ny era i bloggandet, eller kanske snarare att jag kommer göra inlägg på ett nygammalt sätt. Blev sugen efter att jag blickat tillbaka ett antal år (från vårt lille ÖZ’s tid) och upptäckte att det var väldigt trevligt att få en liten nostalgitripp genom att scrolla tillbaka och läsa gamla inlägg – glada som ledsamma. Orsaken till denna återblick var att jag fick en förfrågan från en tidskrift om jag ville skriva ett inlägg från en episod ur Özets liv.

Idag, på midsommardagen vaknade vi pigga och fräscha, till skillnad mot många andra, särskilt dom som skrålade högljutt hela natten lång, något/några kvarter nedanför oss – jag var tvungen att stänga fönstret. – Om det blev varmt ? Ja ?  Och inte nog med det, så hann jag inte mer en tänka tanken innan det smälldes av värsta fyrverkeriet x 2 ! – Om Semla blev rädd ? Ja !

Jaja, nog om detta …

*

Dagens aktiviteter blev – först, en tur till Råhult där vi först tog en liten promenad, längst grusvägen och vidare in i ”tomteboskogen” innan vi återvände till bilen.Planen var att träna lite vattenapportering med Rejs, vilket jag nästan inte har gjort överhuvudtaget, då han ju har haft svårt med stadgan i all övrig apportering ...

Inledde med landmarkering = mark. – släpp, vänd om – ny mark. (mot vattnet) – släpp, vänd om – skick på nr.1 – vänd om, skick på nr.2 – gick strålande.  

Fortsattte med ”komb.” land/vatten = mark. – släpp, vänd om – Tommy kastade en sten i vattnet (plupp) släpp, vänd om (medan vi vände, smög T. ut en dummy i vattnet) – skick på nr.1 – vänd om, skick på nr.2 – gick ok, sånär som att Rejs inte riktigt hade uppfattat att dummyn låg i vattnet …

Gjorde sen om samma, men nu med en dummy direkt i vattnet (utan stenplupp före). Men nu blev retningen för stor och han kunde inte hålla sig, utan drog iväg. Gör om, gör rätt, men nu med en koppelögla runt sig och då gick det strålande.

Därefter ville jag testa en markering (ca 35-40m) på andra sidan tjärnen, för att se om jag skulle lyckas få honom att vända tillbaka. Vid första försöket hade han lite svårt att fatta att dummyn låg så långt ut – så nära ”strandkanten” och när han väl kom fram, så var det grunt (han bottnade) och han ville ju upp till husse, men efter lite ropande från min sida vände han och kom tillbaka. Nästa försök blev klockren – jag blev riktigt stolt över honom.

Tränade samtidigt på att ”inte skaka” innan avlämning – jag kutade iväg precis när han var på väg upp ur vattnet och han kutade efter och levererade … i hand … bara en sån sak J

Senare på eftermiddagen – när det hade klarnat upp igen efter regnskurarna – ville jag testa agilityslalomet som vi införskaffade igår. Sagt och gjort. Först ut Semla – hade satt ett hopphinder efter (eller före, hur man nu väljer att se på det - haha) slalomet och det var inte den brightaste idén, då hon ju hade sånt sug på hindret – tog alltså bort det.

Efter att ha testat slalomet (8pinnar) några gånger utan att det kändes riktigt bra, så tänkte jag om – vill verkligen göra detta grundligt nu. Testade att vinkla alla (varannan) utåt så hon kunde springa i rakt igenom, vilket hon också gjorde, vilket förvånade mig lite.
Men ska googla lite om denna varianten, för jag vill fokusera på ingångar och självständighet.

Lät även Rejs testa, men hur lätt är det med en liten röding som är hetare än hetast? Testade på lite olika sätt – bl.a. samma som med Semla, men det gick så där, får nog backa helt – ännu mera än vad jag gjorde med Semla – och göra en ”allé” från scratch.