MÅN.- SÖN. 12 juni - 18 juni

Inledde veckan med att åter besöka den allmänna träningen med Semla. Inte heller denna gången var det nån rusning. Jonatan som var planvärd var väldigt tillmötesgående och hjälpte Semla och mig bl.a. med den lätta (nu lågt inställd) gungan. I övrigt tyckte jag Semla var trött och inte alls bjöd till, kanske var hon påverkad av värmen och var trött efter Tommys skogspromenad tidigare under dagen.

Annars har veckan har mest bestått av div. trädgårdsaktiviteter – både trädgårdsröj och träningar – förutom fotgående, så bl.a. lite framförgående/sakta och kryp. Det blev också nån enstaka luchpromenad när Tommy inte kunde åka hem.
 
Helgen (lörd.) inleddes med att jag och Karin på förmiddagen anslöt oss till ”hundgänget” (Sune, Helene, Monika, Masken mfl. ) på Nääs.
Karin och jag körde enbart lydnad och vi inledde med att vi (Karin o jag) körde våra hundar samtidigt, därefter fick Semla ett pass medan Rejs o Samba vilade i bilarna. Körde lite rally med Semla, hon blev ganska snabbt trött i värmen och när jag märkte att hon inte orkade mer fick Rejs ett nytt pass (där imellan hade vi tjötat lite med dom andra).

Där var otroligt mycket störning, dels av ”hundgänget”, men även från en ”dansgrupp” som tränade – troligen inför midsommar – typ små grodorna. Som tur var höll dom till inomhus, men det var många som kom och gick – en del gick kors och tvärs över gräsplanen där vi höll till – ett par cyklande småbarn, ett flertal hundar som passerade, flera fikande små grupper som satt runt omkring.

Jag hade halsbandet på Rejs och kände mig därmed trygg och ganska avslappnad. Rejs som hade hållit sig i skinnet trots att en hel del främmande hundar passerat, kunde till slut inte längre hålla sig när den 5:e ? hunden i ordningen passerade ca 15-20 meter bakom ryggen på oss. Han gjorde en helomvändning, för att rusa fram till hunden (cocker) och jag lyckades tajma NEJ och med efterföljande tryck perfekt – yesss …

Därefter gick han som en klocka (hade han iof snudd på gjort innan också). Jag körde bl.a. framförgående/sakta, som han utförde så himla bra. Krypet gick inte fullt lika bra, då han hade sina grodhopp med bakdelen …

Osså blev det lite kvällsträn. som gick ut på att stärka Semlas självförtroende (som förhoppningsvis leder till att hon ska våga ta gungan i agilityn så småningom) - det tar sig sakta men säkert ... Rejs fick oxå prova, men hans självförtroende kan man inte klaga på.
Veckan avslutades som oftast på söndagarna med ett besök i sökskogen. Av vad som från början var full styrka (6st) blev efter sjukdom och skada efter omkullspungen av hund bara 4 st, MEN tack vare extrafiggen gick det smidigt mellan skiftena.

Platsen var vid ”röda huset” längst Härkshultsvägen, det var varmt, men tack vare att det vindade lite blev det uthärligt ändå, även om det blev flåsigt och svettigt (haha … blir det ju iof alltid för mig).

Rejs gjorde helt ok ifrån sig, frånsätt från 1:a skicket (berg o flera liggande trädstammar) då han hade svårt. Men hans största brist för dagen var i samband med påvisen, där han vid varje skick väntade in mig, hur jag än bar mig åt – kommer du matte, kommer du ? Sämre plats kan man ju ha medan man väntar på att sista hunden ska köra färdigt.