KURS TÄVLINGSLYDNAD - 4:E

Åter hemma efter en veckas härlig skidåkning i Italienska alperna, närmare bestämt Arabba, som ligger i hjärtat av - Dolomiti Superski - världens största !!! skidområde, enl. vissa – medan andra påstår att det är Les Portes du Soleil (Frankrike/Schweiz), vilket jag mer tror på … men det räcker till, vilket som …





Medan vi fick vårt lystmäte, fick Özet sitt lystmäte tillsammans med sin unga vän Tess. Till skillnad mot förra året, kändes det denna gången underbart tryggt att lämna özet till kusin Lasse och Elisabeth. Özet trivdes som en prins … och som den prins han är, fick vi honom hemlevererad vid vår hemkomst. Lyx att slippa åka genom hela stan, ut till Långedrag, som iof går relativt fort när det inte är nån trafik.


Efter en ”ledig och slapparsöndag” var det på måndagen åter vardag. Och att det var måndag ojämn vecka, betydde att det var kurskväll - tävlingslydn. för Git på Alfa Hundcenter.

Özet och jag ut som sista ekipage – körde "fotgående" med kommendering (som alla andra f.ö.) – fick många tips (som vanl.)  som tex. att jag ska sluta att ”peppa” för att få upp tempot och att ALDRIG forsätta om han tappar kontakten, utan ”gör om” istället …
Testade med några ”lägg dig ner” (ej kommando) och lämnade honom, för att sen lösgöra honom och ta in honom vid min sida och därefter direkt starta/fortsätta med fotgåendet. Allt för att han skulle tycka det var tråkigt att ligga ensam, men att det var desto roligare att komma till mig för att jobba ... gick ganska bra !

Andra momentet vi tog upp var inlärning av ”krypet”. Jag sittandes på knä (aj aj) i 90 gr. mot Özets kropp och med klicker och godis,  försökte jag få honom att röra bakbenen framåt UNDER sin kropp. Rätt svårt sa Özet, som vägde över på vänsterskinkan hela tiden …

Avslutade med "platsliggning" - eftersom vi hade lite extra tid körde vi 2 st plats - hundarna bytte plats mellan varje plats och vi bytte även plats i hallen. Özet nosade lite på mattan (som var/är skitig och hårig) i början, men efter tillsägelse låg han med hakan i, i 3 resp. 5 min.

ÖZET LILLE ...

 Özet lille - inte va ledsen nu ...

Tess längtar ju efter dig ...

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

KURS TÄVLINGSLYDNAD - 3:E

Inför kvällens träff hade jag efter lite beslutsångest, Kommit fram till att "rutan" och "fotgåendet", skulle få bli momenten som få sig en genomkörare. Att fotgåendet inte skulle "hinnas" med dag, visste jag inte då !

Redan i trappan märkte jag att Özet började sniffa och vädra med sitt lilla nylle. Och när vi slagit oss ner – innan vi beslutat oss för i vilken hall vi skulle vara – började han med höjt huvud/nos vädra värre än värst. – Öhh .. hon löper litegrann, informerade matten till den svartbruna aussin. – OK, då vet jag, ifall det blir strul, svarade jag tacksamt ! Senare fick jag reda på att hon inte löpte litegrann, utan höglöpte !!! Och som om det inte varit nog – ytterligare en av tikarna (grönisen) löpte …

Özet&jag första paret ut – "RUTAN" !
Jag förklarade hur vi tränat och var vi stod, innan vi visade hur det såg ut. Placerade ut targeten och sände – kanonbra ! Upprepade några gånger och varierade avståndet – blev lika bra. Efter lite snack, med råd och tips – som tex. kör några ggr med targeten, ta sen bort den utan att han ser och se hur det funkar … funkar det inte – backa ! Sagt och gjort – vi testade – första gången funkade det, men inte andra. La tillbaka targeten och successivt puttade Git in targeten under mattan – längre in för varje gång och till slut syntes den inte … kanon ! Där efter vilade vi medan de andra körde sina utvalda moment.

När det sedan var vår tur igen och vi fortsatte med "rutan", påpekade Git hur JAG själv agerade – jag liksom ”hjälpte” Özet framåt med min överkropp … du måste STÅ STILL så han inte går på din kroppsrörelse ! Titta RAKT fram mot målet/rutan – titta INTE på Özet och skicka honom när HAN tittar mot målet. När Özet TITTAR på målet !!! Jaha, hur ska det gå till då … han som limmar mig med blicken vid stillaståendet … Git försökte med all möjlig störning … men Özet kunde inte slita ögonen ifrån mig !!! Men vi ”kämpade” och lyckades till slut … t.o.m flera gånger …

Men sen när vi, som sista övning ställde upp rutan i ett annat hörn – var Özet så trött att han – vid upprepade kommenderingar - la sig med ”haka i” istället för att springa in i rutan ! Säkert en kombination av trötthet och löpdistraktion.

BRUKSSÖK - RÅHULT

Råhult – sol och ca 5 +grader – underbart vårväder - terrängen var bra – gles granskog – rutan låg till höger om pyttetjärnens vindskydd.

5 st - Britt, Lena, Jennie, Aneta och jag. Roligt att Lena och Elda var tillbaka, efter sin frånvaro pga Eldas envetna handlovsskada.

Jag figge åt Sambo och Lola, som gick sist. Özet gick ut som 2:a och Aneta och Jennie låg figgar, likt förra söndagen. Vi körde 7 slag. Det mesta gick hur bra som helst, sånär som ett par skick – det ena i mitten, då jag skickade trots han INTE hade sett dykuppen – efterklok som jag är (ha ha) tänkte jag på att han faktiskt hade kollat åt det hållet han sprang ut åt – nämligen framåt i rutan – kallade tillbaka och skickade på nytt – då gick det perfekt.  Det andra skicket där Özet fick lite huvudbry – obs, här fick han (medvetet) INGEN dykupp - var det sista (7:e) där miljön var ganska öppen - typ en bred korridor – och Özet vek bakåt in i skogen istället. Men han sökte sig ganska snart tillbaka och fann Jennie. Duktigt, även om det inte var klockrent … han gav inte upp, utan jobbade på hela tiden.
Påvisen inga som helst problem och även ingångarna/återgången (till stigen) var för det mesta bra, då jag mötte honom.

När alla hade kört färdigt, avslutade vi, en liten kvartett, bestående av Lena & Unni (mops) och jag & Özet, med en skogspromenad i det underbart härliga vädret, medan Özets älskling Elda fick vila sitt ben innan hon fick gå sin runda utan att bli upphetsad av Özet !

VIDAREUTBILDN. OCH VÅRKÄNNING

Tommy & Özet tog en förmiddagspromenad, innan vi åkte till Långedrag och kusin Lasse & Elisabeth för Özets vidareutbildning i "hantering av separationsångest". Vill ju att vistelsen ska bli så bra som möjligt, vilket den med all säkerhet säkert kommer att bli. Det blev ett kärt återseende för oss alla – men särskilt för Tess & Özet förstås. En stund senare, efter lite snack och efter att hundarna varvat ner, sa vi  (Tommy&jag) hej då och lämnade huset. Vi åkte ut till Saltholmen och vandrade ut på bryggorna för att fördriva tiden. Efter drygt en kvart återvände vi till det Tess’ska hemmet, där det bjöds på fika. Özet hade varit lugn, bara tittat lite efter oss – vilket kändes så jäkla skönt ... inte att han hade tittat lite efter oss, utan att han hade varit lugn alltså - he he !

Efter hemkomsten, gjorde Tommy sig i ordning för en bowlingkväll med grabbarna och därefter skjutsade jag in honom till stan. När jag åter kom hem åt jag en bit mat, för att sen ta med mig Özet för en kvällspromenad, för att uppleva den första RIKTIGA vårkänningen.

TRÄNINGSTÄVLING I LYDNAD

Ikväll åkte vi till Hundstället Hjärtat för att delta på en av deras träninglydnadstävlingar, med Mette Klavenes som domare. Att vi aldrig varit där tidigare, visade sig vara en prövning som heter duga – det mesta gick nämligen i snusandets tecken …

 Platsliggande - Özet låg duktigt som 3:a, bredvid en flamsig och orolig flathane, som fick ett ”flipperspel” likt Özets, i sina tidiga år …
 Tandvisning – Mette gick fram – helt OK
 Linförighet – Özet oerhört snusig och tittig - kollade bakåt för att ha koll på vad som hände bakom/vid sidan, där publiken bestående av förare och gläfsande hundar befann sig – MYCKET störning alltså.
 Läggande u.g. – blev tvungen att ge ett (kraftigt) DK i form av en halvhalt - ville inte resa sig vid ”sitt upp” – fick putta med foten på honom, för han var upptagen med att SNUSA på nåt i mattan …
 Inkallning – helt OK
 Ställande u.g. – ännu kraftigare DK än lägg. u.g – fick kommendera två ggr – precis när jag skulle gå tillbaka, började han gå några steg åt sidan för att snusa på något bredvid där han stod -  tog tillbaka honom och lämnade honom igen (en liten bit)
 Apportering – en liten storlek - luktade på den först – rullande den lite i munnen – ville sen inte släppa den !!! har ALDRIG hänt förr …
 Hopp – sprang bredvid -  gjorde om – helt OK

Sammanfattningen kan göras mycket enkel - ”Mister Snusmumrik” everywhere …

SEMLAN ÖZET 3 ÅR

En kärleksförklaring .........

Bullen - med sin underbara (kardemumma)smak/doft ... som Özet 

Mandelmassan - sådär lagom mjuk ... som Özet

Grädden - fluffig och ÄKTA ... som Özet 

GRATTIS MITT/VÅRT HJÄRTA, MITT/VÅRT ALLT !

LYDNADSTRÄNING - GRÅBO - 7:E

I kväll var vi åter - för oss 5:e gången - i ridhuset i Gråbo för en stunds lydnadsträning och vi var en samling på 7 st, inkl. oss själva.

Uppvärmning med framtag (fotgående några steg), med snörbollsbelöning och vidare med lite position och ingångar.
 Fotgående/linförighet – i början rätt hyfsat – men sen blev Özet låg och gick ner sig totalt, pga av att det slängdes ner plastdunkar från läktaren för en av deltagarna skulle använda dom vid sin skyddsträning !!! Fick verkligen jobba för att få igång Özet igen …
 Läggande u.g. – både från fotgående och i backaövn. – gick rätt OK
 Inkallning med ingångar - med hjälp av sargväggen – med blandat resultat - kanske pga Özets ”låghet” !
 Platsliggning  - med bara fyra hundar - reste/flyttade huvudet vid ett tillfälle ibörjan - sen jättebra

Sen gick jag ut en stund för att rasta Özet och mig själv och medan vi vandrade på vår kisserunda funderade jag på att åka hem ... miljön är nämligen imellanåt väl störig för Özet, som tar illa vid sig, vid buller och bång som sker vid skyddsträningen. Hur som helst återvände jag när jag hörde att bullret hade lagt sig och lugnet åter hade infunnit sig.

Bad om hjälp med kommendering av trygga Lasse, som efteråt gav mig några värdefulla tips och tänka på.
Avslutade med det bästa Özet vet – BUDFÖRING – nu med en främmande mottagare (Maria)
 Budföring – samma fart och glädje som alltid, även om han satte sig jättesnett vid Marias sida, men hon ”vågade” inte störa honom …

TESS PÅ SPORTLOV

Igår söndag, lämnade vår inneboende Tess oss och återvände till sin ordinarie familj. Även om hon är den ljuvligaste lilla beaglen man kan tänka sig, så är det ändå rätt skönt när "stormen" nu har lagt sig !

Inlägg om vistelsen kommer inom kort ....

BRUKSSÖK - BERTILSSONS

Brukssök – Bertilssons p-plats – mulet och 2-3 +grader – kontrast till gårdagens regnande - terrängen var bra – blandskog, med hyfsat bra legor – på ena sidan mynade skogen ut i blöt ”ängsyta” = ledningsgata. Rutan låg kanske lite väl nära vägen ner till Bertilssons stuga – mycket dofter och folk i rörelse (särskilt en helg) både i och utanför skogen … Särskilt Lola hade STORA svårigheter !

4 st - Britt,  Jennie, Aneta och jag.
Idag hade jag grundat med ordentlig frukost, så jag inte skulle bli orkeslös och stupa, som sist.
Jag figge åt Sambo och Zoe, som gick sist. Özet, som gick ut som 2:a hade Aneta och Jennie som figgar. Vi körde 7 slag. Det mesta gick hur bra som helst, sånär som ett enstaka skick, då han kom tillbaka med skinkosttuben som Aneta hade tappat på väg ut till gömmet. Min stora lilla apportör !

Skickade flera gånger utan att veta om han sett dykuppen eller ej – gick strålande bra. Ingångarna/återgången (till stigen) inga problem – jag mötte honom visserligen , men ändå. Påvisen heller inga problem.