SPÅRARBETE - ANALSÄCKSINFLAMMATION

Semla har sedan någon vecka tillbaka slickat sig i baken frenetiskt, men eftersom hon inte verkade ha ont, så tänkte vi först att det nog bara var en "nyck" som förhoppningsvis skulle gå över. Men med tanke på att hon hade analsäcksinflammation för drygt 2 år sedan och då hade hon JÄTTEONT (skrek av smärta) och vi fick söka akut, så började vi misstänka att det kanske kunde vara analsäckarna trots allt. 

Vi bestämde oss för att åka förbi vetten på hemvägen (chansade på att dom kanske skulle ha tid för att ta en titt på henne, om inte, så fick det bli tidsbokning), efter promenad och spårarbete. 

Tommy gick iväg med hundarna, medan jag la ett spår på nästan 800m, 6 apporter, liggtid drygt 30min. Rejs först ut och Semla fick (som vanl.) gå samma spår. Rejs missade en app. som låg strax efter att vi korsat en väl upptrampad skogstig. När Semla korsade samma stig, hade en hund med matte precis passerat (som jag hade sett, men inte Semla) och hon sniffade runt lite innan hon tog spåret igen. Det blåste lite, så på sina ställen gick dom båda brevid spårkänan - båda jätteduktiga och vi var alla nöjda och gosigt trötta.

På hemvägen tog vi som sagt vägen om veterinären, som var så juste och tittade på Semla och bedömde att hon behövde spolas och därmed sövas. 

När Tommy hämtade henne 2 timmar senare, piggade hon på sig ganska snart, var ute på ostadiga ben för en kiss ca en timme efter hemkomsten. Fick efter ett par timmar liiite mat ... 

Hon var väldigt trött o loj under hela kvällen, samtidigt som hon inte kunde koppla av och somna, men skönt ändå då att hon inte verkade vara speciellt besvärad av baken/analsäckarna. 

Det blir till att sova med stängd sovrumsdörr i natt, för att - försöka - hålla koll på henne, då hon verkligen får panik av att ha tratt ...