Fullt ÖZ


VÄLKOMMEN ATT FÖLJA MED PÅ REJS & SEMLAS ÖDEN OCH ÄVENTYR


måndag 26 februari 2018

KURS TÄVL.LYDN.

Ikväll var det på det igen – alltså dags för 2:a lydn.tillfället Kilanda, kursomgång 2, på tävl.lydnadskursen för Monica H.

Dagens huvudtema var APPORTERING och till det la jag till – fortsatte med (som vi ju också gjorde igår) – koncentration (inkl. fotgående) och fjärren, som mina självvalda moment. Jag erbjöd mig att börja och värmde upp med fritt följ. Blev bl.a. påmind om hö.belöningen bakom ryggen eftersom han som vanligt har lite bråttom och ligger för långt fram i position.

Övergick till koncentrationsövn. där jag precis som igår krävde fokus efter kommandot ”fot” trots den vänstra godishanden och ibland godisregnet på vår vänster sida. Utökade svårigheten genom att efter godisregnet starta fotgåendet ÖVER de droppade godisarna, vilket han klarade galant. Fick dock tippset att istället för att vända vänster om när det var för tajt att gå rakt fram, istället börja med höger om, då vi märkte att han (i vä.om) nästan gick BAKOM mig för att undkomma dom förbjudna godsakerna – han var alltså aningen ”belastad”. När vi gjorde det gick han mycket frejdigare och travade glatt över de strödda godisarna utan att ens skänka dom en blick – säkert en tanke, men som sagt inte en blick.
Fortsatte sedan med kvällens huvudtema APPORTERING – först metallen (greppytan tejpad), sen en lånad trä. La fokus på ingångarna och att han skulle hålla fast ordentligt innan jag sa ”tack”. Samtidigt som jag smekte honom med min vänsterhand över hans kind, tryckte jag lite nätt på apporten – framåt – med högerhanden. Kan säga att jag hade lite svårt att ”tugga tuggummi och gå samtidigt”, men Rejs skötte sig utmärkt - lite svårare med träapporten dock.

Avslutade med fjärren – sittande fr. liggande – och till skillnad mot gårdagen då jag inte hade nån bra känsla, tyckte jag att det nu satt som en smäck – riktigt bra blev det. Eftersom han hade reagerat när jag satte på honom kopplet sist och blev så medveten om att han hade det på sig under momentet, satte jag denna gången på det tidigare och gick lite fot – eller vad vi nu gjorde – innan vi började med själva ”övningen”, tror det var ett smart drag.

Kände mig så glad och nöjd. Ikväll var han grym min lille spelevink och när man efter passet får höra fröken säga – nu känns det som "breaking-news dags" – "hundträning när den är som bäst" – "bästa passet ever" – "bra jobbat" – då känner man sig lycklig och förstår att känslan är befogad … eller ja, ens egen KÄNSLA – positiv eller negativ – kan ju iof INGEN ta ifrån en !

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar