Idag tränade vi lydnad tillsammans med Karin och Samba, på Lemmingvallens grus.
Jag inledde med Rejs och la fokus på följsamheten (vä.varv), men körde även några få omgångar med fjärr, ställande och inkallning.
Med Semla la jag fokus på apporteringen, men även följsamheten. Mitt i hennes pass, precis när Karin skulle filma vår linförighet, var det någon som brände av ett fyrverkeri, som både pangade, smattrade och sprakade. Semla som redan ÄR rädd för fyrverkerier, blev ju förstås jätterädd och fick flyktbeteende. Jag satte henne i bilen (visste ju inte om det skulle skjutas mer) och gick tillsammans med Karin till området därifrån fyrverkeriet hade skjutits upp, bakom planket nere vid ”varvet” vid Säveån, 100m ifrån där vi befann oss.
Där stod en skäggig man med sin moppe, som var iförd i hjälm (därför svårt att se åldern, men kanske i 40-50-årsåldern). När jag frågade om han visste varifrån/vilka som hade smällt, var han helt oförstående och hade inte hört något ... VA, hur det nu kunde vara möjligt ... både K. o jag fick en stark misstanke mot mannen, men som vi givetvis inte kunde bevisa ...
Vad är det för FEL på folk ? Har jag sagt att jag HATAR fyrverkerier?
Återgick till bilen och tog ut Semla igen, som helt förståeligt var lite låg. Jag inledde med lite följsamhet och med pepp och uppmuntran gick det allt bättre och fortsatte sedan med apporteringen (tänkte först avstå) och fick ett himla bra avslut ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar