SÖKTRÄNING - FISKESJÖN

Visste ju att det skulle bli en varm dag och valet av ruta blev därför ”Gits” intro-kursruta” vid Fiskesjön. Men det var väldans vad den sjön verkar ha blivit populär, för redan när vi kom var det någon som satt o solade på bryggan och lite senare kom en barnfamilj. När vi var klara kom ett par med ett några hundar och när jag sen åkte hem mötte jag tre bilar på rad på grusvägen, troligen retrieverfolk.

Till söket …
Vi var bara fem personer (fyra ekipage). Visserligen är rutan kort, men vi fick ändå in 6 skick och det är ju det vi ungefär brukar köra. Brukar köra mellan 5-7 skick beroende på terrängen och hur Rejs dagsform ser ut.

Körde alltså 6 skick, alla utan dykupp förutom det sista. Johan och Lena som figgar och Madde på stigen. Rejs var duktig och självständig i dom skicken som gick i motvind (Lena), men ”sökte stöd” på andra sidan, där det var medvind (även om det nästan var vindstilla).

1:a skicket (hö. i medvind - Johan) inga som helst problem.
2:a skicket (vä. i motvind - Lena) sprang liiiite snett o just som jag skulle bryta honom rätade han upp sig igen.
3:e skicket – sprang ut några meter och vände sig om, kom tillbaka efter några sekunder – skickade om och samma visa – jag gick längre fram o skickade om – till slut sprang han ut …
4:e skicket – lådan, inga probl
5:e skicket – upprepade precis som förra skicket på den sidan, fast nu kändes han ännu osäkrare, ja, för det kändes som han var osäker och sökte stöd …
6:e skicket – dykupp – blev perfekt avslut, både med skicket och påviset, som iof för övr. funkade riktigt bra, sånär som en gång då jag sprang med för att ”hetsa” …

Funderar ju givetvis varför han betedde sig så, varför det verkade som han helt plötsligt verkade osäker. Det gjorde han ju faktiskt också vid sitt första pass (taxrutan) efter kastrationen, på sista skicket, då jag iof trodde han var trött samtidigt som skicket var i svåraste laget.

Undrar/tänker om det har nåt med hormonerna att göra. Tycker mig se han har blivit lite mer kelig och gillar allt mer närhet, som om han har blivit lite ”mammig”. Jaja, tiden får väl utvisa var vi/han ”landar”, vet ju att det händer saker rent hormonellt en tid framöver.