SJÖVÄGEN ELLER LANDVÄGEN ?

Sönd. 5sept.
Rejält sporrad efter jaktkursens vattenapportering och uppmaning att länga avståndet, tänkte jag ... nu j_vlar ska här simmas ! Släpade med mig Tommy - nej det var inte alls så illa som det lät, Tommy var inte svårövertalad - till Kåsjön för att göra vattenapporteringar. När vi promenerat en stund tyckte vi oss hittat ett bra ställe att göra vår första övning på.

Jag och Özet stod kvar på ett berg som sluttade ner i vattnet, medan jag skickade iväg Tommy ! INTE för vattenapp. (ha ha) - utan ut på en liten udde. Jag sa till honom att kasta ut dummyn så LÅNGT han kunde ... och det kunde han - kasta långt alltså ! Därefter kommenderade jag Özet - och han simmade ... och simmade ... och simmade ... medan jag tänkte - HJÄLP - så långt det blev !!! Herregud ... måtte han orka ... ja ja ... det är ju fortfarande hyfsad temperatur i vattnet, så det blir väl till att livrädda i värsta fall ! När Özet greppat dummyn och vänt och började simma tillbaka, såg man hur han spanade och tänkte (nej - hundar kan inte tänka - dom har bara minnesbilder !!!!!!) - nähä du matte - det är sååååååå lååååååångt till dig, så jag tror jag tar mig in till där husse stod förut och springer på land tillbaka till dig istället .... "tänkt" och gjort ! Det var väl inte så lyckat kanske ... men fick konstaterat att han kan simma den pojken !

Vi gick vidare och hittade en perfekt liten vik, där man kunde göra ett nytt försök. Tommy stod kvar, medan Özet och jag traskade iväg på andra sidan den lilla viken. - Tänk nu på avståndet när du kastar, menade jag ! JaJA - det fattar jag väl, svarade Tommy och kastade dummyn ! Fan - det blev ju inte bra ändå (långt att simma) men hur som helst så skickade jag Özet ändå (dumt kanske - lätt att vara efterklok) han simmade och efter ett stycke, började han spana mot land !!! Hhummm - nähä ... den MINNESBILDEN måste vi RADERA ... så jag ropade tillbaka honom, innan han hunnit att styra helt mot land. Han vände tillbaka och jag satte honom bredvid mig, tills Tommy fiskade upp dummyn som drev in mot land efter en stund. Tommy gjorde om kastet - nu blev avståndet perfekt - jag kommenderade och Özet "kastade" sig i (ha ha - nä, det gjorde han inte - han gled värdigt i, som han alltid gör) och simmade rätt ut och greppade dummyn och rätt in tillbaka till mig ... Mitt lille ÖZ !

Hoppas minnet av den där landöverlämningen/leveransen bleknar med tiden .... skratt !