SÖKTRÄNING - råhult

När jag i morse (vissa kallar det säkert för förmiddag) åkte i väg till sökträningen, hann jag inte längre än till GBG-vägen, förrän jag såg blåljus och flera brandbilar. Ett hus stod i lågor och vägen var förstås avstängd och jag fick köra en liten omväg för att komma ut på motorvägen.

bild från google (Aftonbladet tror jag)

Semla fick vara med som vallhund (2:a tillfället hon gör det) tillsammans med de andra hundarna (3st). Så glädjande att se att hon funkar så bra tillsammans med de andra – i början är hon lite trevande och håller sig intill mig, men efter ett tag tar hon allt större lovar.

Vallningsgodis

Två av sökhundarna löpte och jag blev frestad att testa att starta Rejs efter någon av dom, dock med någon/några hundar i mellan. Jag valde ruta och fick därmed välja startnummer först och efter lite konfererande blev det startnr. 5 för Rejs del och Stoja (som löpte) som nr 3. Två hundar i mellan Rejs och löptiken alltså. 

Britt (vä. ”pors-sidan”) Jonna (hö.) figgade och Lena hade stigen – 6 skick – raka fina skick (enbart ett omskick). Dykupper på alla. Hade väldigt bråttom iväg efter han hade sett dykuppen, t.o.m. tjuvade en gång. Jag bröt tjuvandet skicket därefter (hhumm – blev lite efterklok, bryta honom eller inte ? han blev nämligen lite osäker när jag bröt honom).

 

Körde med lösa påvis rakt igenom (omöjligt att få bra flyt med kopplat, med tanke på den svåra terrängen med höga tuvor), vilket fungerade överraskande bra – bra sug och tempo förutom på sista påviset.

Kontentan av dagen var att jag tyckte att Rejs var sååå duktig. Inte bara för att han inte brydde sig alls att det hade kört en löptik innan, utan även för att rutan/miljön var svår, med ganska tät vegetation med bl.a. pors. Med risk för att vara tjatig så tänker jag ju givetvis på om detta med att det gick bra med löpet kan vara ett första tecken på att inte kastreringen har varit förgäves. Ja, det lär väl tiden utvisa.