LÖRDAGSLYDN. PÅ ANGEREDS BK

Startade morgonen (tidigt) med att köra Tommy till Landvetter flygplats, där färden gick vidare till Spanien – den årliga golfresan. Väl hemma igen kunde jag inte motstå frestelsen och krypa ner i sängen igen = gött.

Tiden gick och planen sprack med att gå ut en sväng med hundarna INNAN det var dags för dagens lydnadsträning tillsammans med Karin – helt plötsligt var tiden framme och jag fick skynda iväg till Angereds bk för att möta upp Karin och Samba.

REJS först ut – inledde med fotgående, som verkligen gick jättefint – han trampade på bra och låg rätt i position. Fortsatte med hopp – både ut-och in-hopp (inkl. targettpl. – som också gick strålande. Sen körde vi metallapporten, som jag har tejpat med idrottstejp då han tycker den är lite obehaglig att hålla i. Belönade med snörbollen utan att bry mig om avlämnandet. Avslutade med fotgående, som nu inte alls var lika bra som den var inledningsvis – nu hade han för bråttom och låg ngt före i position – men kanske inte så konstigt med tanke på ”fartövningen” med apporteringen inkl. bollbelöningen strax före.

SEMLA sist ut – som oftast, borde kanske låta Rejs köra sist nån gång !
Inledde med lite uppvärmning i form av slalom mellan mina ben och ”rallysnurrar”, innan vi fortsatte med kontaktfältövningen från kursen = mattan. Hon har (förstås) targettänk och vill gärna ställa sig på mattan, men jag är absolut nöjd att hon söker sig till den. Hon hade inga problem att fortsätta framåt när jag slängde godis framåt i ”fartriktningen”, så med lite övning kommer det nog bli bra. Även om jag förstod att jag bara skulle ta själva nedförsbrädan/biten på balansen så frestades jag ändå testa HELA balansen – och JÄVLAR vilken fart hon hade över – och sprang helt klart över mattan, men gjorde det troligen inte medvetet.

Sen bar vi ut gungan som stod placerad intill lilla huset, det gäller att passa på när man har hjälp. Första gången höll Karin i änden på gungan, därefter höll jag själv i den för att jag själv skulle kunna avgöra när jag skulle sänka/släppa den och hur hårt jag skulle låta den dunsa i backen. Upprepade några gånger (3-4 ggr) och det gick förvånansvärt bra. Målet är ju att hon ska fatta att det är hon själv som gör att brädan vippar över och jag tror faktiskt att hon BÖRJAR fatta nu, även om hon fortfarande tycker det är läskigt. Men efter varje grej där hon övervinner sin rädsla, ju mer stärkt i sin självkänsla och mer självsäker blir hon. (mobilens batteri slut, därav inga bilder på Semla)