Det var jag som valde ruta och hade valt Råhult (bortanför blötmarken). Kanske inte den mest utmanande ruta för de erfarna hundarna, men desto bättre för oss med nybörjarhundarna, som kunde SE hur hundens framfart och hur den arbetade. Terrängen var platt och glesväxande barrskog.
Vi var full styrka, Rejs&jag startade som 5:a, hade Britt och Lena som figgar (båda hade kamouflagenät), Johan på stigen.
Trots att jag minns själva skicken som rätt bra överlag (nåt undantag, då jag fick göra omskick), så KÄNDES allt ändå helt kaotiskt.
- 1:a skicket – dykupp – (som var det svåraste vegetationsmässigt) gick kanon – både skick, framslag och påvis.
- 2:a skicket – utan dykupp – han släppte rullen ute hos Lena o strulade runt henne innan han tog rullen – påviset bra, men sen kunde han inte ”släppa” Lena, han var på och klättrade och rev på henne – jag fattade ingenting …
- 3:e skicket – utan dykupp – påviset strulade – han pysslade med annat, sniffade omkring …
- 4:e skicket – utan dykupp – omskick, efter lite strulande – kunde inte heller här ”släppa” Lena, fick säga (i walkisen) att hon skulle stoppa in rullen i käften på honom – vid påviset strulade han, yrade omkring, löd inte på inkalln. – ”plockade” upp honom och körde kopplat påvis (tyckte han hade velat färdigt) men då hamnade vi vid första legan …
- 5:e skicket – dykupp – ljud vid påviset – allt gick strålande
- 6:e skicket – dykupp – ljud vid påviset – kopplat och det var väl tur det, för inte heller nu kunde han ”släppa” Lena, han ville klättra och riva på henne igen, men nu hade jag kopplet att hålla i och kunde hålla honom ”ifrån” henne …
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar