Vill bara nämna att Özet idag, fick stifta närmare bekantskap med sin nya lekkamrat idag. Har gått både lydnad och brukssökskurs tillsammans och träffades även i vintras under en promenad, då dom bekantade sig med varandra. Efter en blunder i torsdags, då jag totalt hade glömt bort att vi - Özet o jag - skulle ha träffat, Malin o Mara för en hundpromenad, gjorde vi nu ikväll, ett nytt försök till träff. Vi träffades för att gå vid "udden" utmed Kåsjöns strandkant - en helt underbar sträckning, då man går utmed sjön (1-5m fr. vattn.) hela tiden.
Malin har nu en 4-årig ? dobermantik - Mara - och vi har tidigare träffats genom agilityn. Jag först som kursdelt. för henne (hjälpinstr.) och sen hon som kursdelt. för mig (hjälpinstr.) Malin har precis slutfört sin ag.utbildn. och är nu agilityintruktör, få se om jag hakar på nybörjarkurs för henne till hösten - ÄR mkt sugen, men inser att jag nog inte bör hålla på med allt på en gång - men det är ju så KUL ! Ha ha - för er som nu skulle vara roade av all denna informationen :-)
Men hur som helst, så har våra vägar återigen korsats och vi har nu gått både brukssök och lydnad gemensamt. Och vi har förstått att våra hundar verkar trivas med varandra - och vi oxå, för den delen - så nu gjorde vi slag i saken och var på väg för en promenad. Özet, som i början inte riktigt visste hur han skulle "tackla" Mara, som ju är både STOR och SNABB - vägvinnande med sina långa ben - lärde sig snabbt att det gäller att gena för att komma ikapp och nå henne.
Och "stackars" Zazzi, som är en söt liten Phalene - för tillf. lik en papillon - skuttade så vant åt sidan, när Özet och Mara kom ångande på stigen, som värsta torpederna.
Jag har ju verkligen försökt få Özet att behandla vatten som vilket element som helst - tackvare Özets pappas matte, Mariette - vilket han verkligen gör, han går lugnt * i, för att ibland dricka eller ta sig en lugn simtur för att svalka sig. Och så gjorde han nu oxå - medan han var ute och simmade, hade Malin kastat ut en pinne (som INTE Özet hade lagt märke till) till Mara. Malin hade gärna sett att Mara, skulle våga börja simma när hon inte längre bottnar - men ICKE - där är det stopp.
Medan Mara stod där och "guppade" i vågorna och tittade förväntansfullt ut mot pinnen, hade nu Özet fått syn på pinnen som han satte kurs mot. Han tog den och simmade rätt in mot Mara, som direkt tog den ifrån Özet när han passerade henne. VA ? Tack för den du, sa Özet ! och såg jättesnopen ut och började springa efter Mara, när han väl fått bottenkänning - utan att för den sakens skull få tillbaka pinnen !
* Ja, ni som har följt bloggen, vet ju att han är lite försiktig och inte kastar sig i - utan vill först undersöka botten - usch, för annat än berg eller sand - innan han gliiiiiider ut i vattnet.
Ja, det var lite om en härlig promenad på midsommardagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar