WT I SÄVE (Säve skjutbana)

Det finns bara en i hela världen som kan få upp mig ur sängen tidigt en söndagsmorgon = ÖZET ! Likt förra veckan, steg vi - Tommy och jag - i morse upp i ottan, skillnaden var bara att vi nu åkte åt var sitt håll – Tommy till golfbanan, Özet och jag till Säve, för WT.

Till skillnad mot förra veckans WT, delades vi nu in i 5 grupper, som gemensamt cirkulerade från den ena rutan/stationen till den andra. Özet & jag hade startnr 27 och vi fick även denna gången sällskap med Tina & Theo, som var några startnr framför (nr. 23). Och precis som förra veckan, var det skott på samtliga rutor, men till skillnad mot förra veckan fick jag nu INTE ”skrämselhicka” !

1:a – enkelmarkering i skogen vid en ”gärdsgård”.
2:a – två enkelmarkeringar (ganska korta) i skogen – varav att föraren skulle själv gå och hämta den sist kastade och sända hunden på den först kastade.
3:e – två enkelmarkeringar i skogen – varav den 1:a lite längre än den 2:a.
4:e – en enkelmarkering i vatten – en fyrkantig (15x15?) stenomgärdad pöl !
5:e – en enkelmarkering på en äng med högt gräs – omgärdat av skog på bägge sidor.

 1:a – enkelmarkering i skogen vid en ”gärdsgård”.
Özet sprang ut och stannade nosade på nån fläck * en stund, innan han fortsatte och utförde vad han skulle. (resultat = 16)

 2:a – två enkelmarkeringar - ganska korta, men täta (5-6m) - i skogen – varav att föraren skulle själv gå och hämta den sist kastade och sända hunden på den först kastade.Hörde att det pratades om att stationen var jättesvår och märkte att många misslyckades. Hundarna liksom drogs till området med den sist kastade dummyn, den som föraren hade hämtat.
Det var så ”trångt” att det inte gick att rikta hunden !!!

Stadgan brukar ju inte vara några som helst problem och var det inte nu heller. Istället för att rikta Özet, så satte jag fram mitt högerben, riktat mot målet och skickade honom. Funkade perfekt. Domaren tyckte det var skitsnyggt och att vi var bäst hittills, vilket också stod sig enda till slutet. På den rutan, fick vi högst poäng (resultat = 19) av alla i nkl. Och det ”suger” jag fortfarande på !

 3:e – två enkelmarkeringar i skogen – varav den 1:a lite längre än den 2:a.
Den första - han sprang ut och ”snurrade och yrade” en stund. Jag trodde först han hade hittat den och började vissla, då han dröjde så … men han kom inte … och DÅ såg jag att han INTE hade hittat dummyn, utan fortsatte sitt sökande. Strax därpå hittade han den och återkom, dock med ett dåligt grepp, som gjorde att han tappade den strax före avlämning.
Den andra - han sprang ut, men fastnade vid nån doft * innan han återupptog arbetandet. Han hittade dummyn snart och återvände, åter med ett slarvigt grepp. (resultat = 8)

 4:e – en enkelmarkering i vatten – en fyrkantig (15x15?) stenomgärdad pöl !
Jaktfot – som gick bra – en bit fram till ett litet berg, vilket vi skulle sända ifrån. Özet sprang inte rakt i, utan sprang utmed ”strandkanten” och ut på en liten ”bergsudde”. Därifrån gled han i och simmade ut till dummyn, för att återvända rakt in mot mig. Men på väg in såg jag att han hade spanat in skytten och därför gav jag ett litet ljud ifrån mig och han fortsatte sin kurs in mot mig. När han klev upp på land backade jag lite och lockade liiite uppmuntrande, för att han skulle undvika att släppa dummyn, vilket han tyvärr ändå gjorde, precis innan avlämning – men tog upp den igen. (resultat = 0) = surt :-( för jag fattade inte 0:an !

Jahaja ... NU när jag har fått en förklaring från domare Lena - tillikaså min kursinstruktör - känns det inte lika surt längre ... Hon sa nämligen: Du fick 0 poäng pga av att du lyfte Özet i nackskinnet INNAN han lämnat av dummyn. För övrigt gjorde både du och han ett bra jobb på min station. Nu får du i hemläxa över sommaren – att INTE ta i Özet om han strular vid avlämningarna ... Jag har tänk och tänkt, utan att ha något som helst minne av detta - men man gör ju mkt som man är omedveten om ...

 5:e – en enkelmarkering på en äng med högt gräs – omgärdat av skog på bägge sidor.
Inledde med en bra jaktfotssträcka. Dummyn kastades in i en björkdunge med högt gräs. Inga större problem. Raskt ut och raskt in, förutom lite jonglering innan avlämning. (resultat =14)

* Vi var några hanhundsägare som var klart övertygade av att tävlingsområdet hade beträdits av någon löptik. Det var ett jäkla snusade och pressande av nosar hårt mot marken. Det dregglades och ”tuggades” fradga, för att sortera dofterna. Som tur var, var inte Özet särskilt påverkad av det i arbetet i rutorna … möjligen kanske i rutorna 1 och 3, för i båda dom rutorna ”fastnade” han så ögonen gick i kors, innan han kom på vad han igentligen höll på med.

Vill också nämna några ord om vad som hände under prisutdelningen, då skytteklubbens gubbar satte igång sitt jävla LERDUVESKYTTE, utan någon som helst förvarning. Mer att läsa finns i nästa inlägg - BOMBARDEMANGET I SÄVE !