BOMBARDEMANGET I SÄVE

Ville ju nämna vad som hände under prisutdelningen, då ett jäkla bombardemang utbröt !

Hade nämligen hört några tjuriga gubbar från skytteklubben, klaga på att det var dubbelbokat på klubben. Och vems fel var det - inte kunde det väl ändå vara SSRK's fel ? Men vad som hände var, att så fort domarna från WT hade kommit in och elitens poäng hade kommit upp på anslagstavlan, bröt helvetet ut ... utan någon som helst förvarning. Ett stycke längre bort stod några gubbar och sköt på sina lerduvor och DET var väl helt OK, även om det smällde jäkligt HÖGT. Men att sen ytterligare en gubbe ställde sig, precis nedanför (20-25m) verandan vid klubbhuset där vi alla satt, många med sina hundar - inkl. Özet - då blev det ändå för mycket ! En del folk hade sina hundar i bilarna och började "springa" till bilarna för undsättning. Jag nonchalerade Özet, som blev märkbart stressad, men som ändå lyckades lugna sig och la sig ner efter ett tag. En stund senare slutade dom skjuta och lugnet la sig.

Gubbarna kom in till klubbhuset, med en attetyd och hållning som .... värsta tupparna .... medan vår prisutdelning fortsatte. Och vi hann inte mer än hämta andan förrän gubbarna var ute på skjutfältet och började sitt jävla bombardemang igen. Özet som hade lagt sig till ro, blev bryskt väckt och nu ännumer påverkad och började skaka och avsöndra stressmjäll. Jag själv blev oxå - säkert märkbart - stressad, tänkte att detta kan inte vara SANT - ska allt vi nu byggt upp, raseras pga av dom där sura gubbarna. Jag fick hjälp av folk runt bordet, att hålla koll på hur Özet reagerade, för att han inte skulle påverkas av just MIG. Efter ett tag satte han sig ner och jag tyckte det verkade som han accepterade situationen, även om han inte mös precis.

När det var dax för Tina med Theo att gå, passade jag på att haka på, tänkte att Özet kunde låta sig "smittas" av Theos lugn. Men om det var påverkan från Theo eller inte, vet jag inte - MEN något "flyktbeteende" visade Özet inte, när vi reste oss för att gå. Han snusade och kissade längst vägkanten precis som vanligt, medan det sköts - visserligen med klubbhuset som ljuddämpande skydd. Kan säga, att sällan har jag sett Özet så trött, för väl hemma så sov han hela kvällen igenom. Men det var en låååång dag, från 7.30 - ca16.00 inkl. den sista stundens bombardemang !