Den ovanligt tidiga våren har nu övergått till sommar och med den, vatten och bad. Och apropå bad, så har ”mycket vatten runnit under broarna” sen Rejs tog sina första – ibland ofrivilliga – dopp, där det har krävts simtag för att inte sjunka. Vi har sen dess kunnat konstatera att det inte är nåt fel på hans vattenpassion och att han inte kommer bli som sin mer försiktiga storebror Özet, om det inte händer nåt oförutsett förstås...
Förutom de vanliga vardagliga promenaderna, försöker vi byta platser/miljöer för att få in lite miljöträning. Som tex ikväll, då vi åkte till Delsjöns kanotklubb och deras flytbryggor och hade ”bryggträning”. Medan Özet & Tommy tog en runda, passade Rejs & jag på att bekanta oss med flytbryggorna, vilket vi iof redan gjort vid ett annat tillfälle. Vid det tillfället blåste rätt mkt, men trots att vågorna slog upp mellan brädorna, klev han ut på bryggan (testade då bara en brygga) visserligen med lite skräckblandad förtjusning, men med stor nyfikenhet. Men nu klev han ut på bryggorna, utan någon som helst ”respekt”.
Innan vi återvände till bilen, efter Özet & Tommys återkomst, kastade Tommy iväg en pinne i vattnet till Özet – mkt längre än vad jag hade räknat med – och Özet simmade glad i hågen ut efter pinnen. Då strandkanten var lite hög, kom Rejs lite på efterkälken. Men där stod både Tommy o jag med gapande munnar … SOM han simmade … snabbt, vägvinnande och målmedvetet. När Özet som simmar i betydligt lugnare tempo, hade nått fram till pinnen och var på väg att vända med pinnen i munnen, hade Rejs kommit ikapp och använde Özet som fartdämpare, vilket resulterade att Özet trycktes ner under vattnet och därför släppte pinnen, varvid Rejs tog över den …
Vi hade sett hur mörkt det var på andra sidan sjön och hur det närmade sig samtidigt som man hörde ett svagt muller. Och snacka om tur, för vi hann precis till bilen innan himlen öppnade sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar