Lunchprom. gick idag vid Kåsjön i ett blåsigt väder. När vi passerade den lilla sandstranden vid vattenintaget, fick jag plötsligt lust att testa Özets vattenlust – det blåste som sagt och gick därmed lite högre vågor än vanligt. Jag tänkte : "ingen dummy jag har, därför en pinne jag tar" …
Jag stod där glad och med viss stolthet medan jag studerade Özet, som med skräckblandad förtjusning – närmare bestämt, med LITE skräck, blandat med STOR förtjusning – trotsade vågorna och tog sig an pinnarna jag kastade – allt för att höja vattenpassionen !
På kvällen for jag upp till Kåsjön igen, men gick nu längst udden.
Phu … fick dåliga vibbar under slutet av den härliga skogspromenaden, när mörkret hade lagt sig och jag närmade mig p-platsen. Medan jag skyndade mig tillbaka, såg jag framför mig att bilen stod där ensam, på en öde p-plats med krossade rutor … men så skönt att min ”bild” inte stämde … för där stod den ”hel och ren” när jag väl kom fram …
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar