BRUKSKURS - ängsspår

Idag måndag, hade jag hade bytt min lediga onsdag till förmån för brukskursen. För dagen var det ängsspår som var på tapeten. Premiär för Rejs och mig.

Efter en stunds genomgång vid bilarna la vi spår efter varje hunds kunskapsnivå. Rejs fick ett rakt spår – ca 50-60m – med en tennisboll som spårslut. Just det spåret gick sådär – han vädrade, spårade, vädrade osv. tills han nådde fram till bollen.

Det andra spåret – som jag la parallellt med det första (ca30m i mellan) – gick om än ännu sämre, riktigt pissdåligt. Han hade ”målbilden” av bollen i slutet – likt det föregående spåret – i huvudet, han vädrade mest hela tiden. När jag stannade och avvaktade att han skulle börja spåra istället för att vädra, ställde han sig bara och glodde och så höll det på fram till bollen. Väl framme slog han aldrig på nosen utan letade med synen hela tiden, med påföljd att jag snodde bollen framför näsan på honom – tji fick du !

 

Måste medge att jag hängde läpp lite och misströstade efter det dåliga spåradet. Monica förklarade att han med all säkerhet hade första spåret som målbild och trodde helt enkelt att han med lätthet, utan spårande skulle nå målet/bollen.

La ett 3:e spår, men nu på andra sidan ängen och nu med en mjuk vinkel – spårlängden blev ca 70-80m. och vinden rakt i ryggen. Denna gången startade han med nosen i backen och spårade hela vägen, inkl. vinkeln, fram till bollen … yes ... Rejs stolt, jag GLAD.

Tips
Ge honom ett mini/godissök innan start, så han ”taggar ner” innan påsläpp. Måste tänka på att ge honom spår som skiljer sig från varandra …