REGNIG LYDNADSTRÄN.

TILL MINNE AV VÅR HÖGT ÄLSKADE ÖZET
ett år av obeskrivlig saknad

***

Kände mig till skillnad mot igår helt ok idag och var därför ikväll och trän. lydnad tills. med Barbro, i kanske inte det mest önskvärda vädret (regn o blåst). Men ville passa på att utnyttja erbjudandet att låna Monica H's "bollomojeng", som ju var ett sånt lyckosamt hjälpmedel vid saktagåendet vid sista kurstillfället förra måndagen och var tacksam att Barbro inte var svårövertalad att ansluta för att vara behjälplig.
Men "bollomojengen" funkade inte riktigt lika bra som förra veckan. Rejs hade (som vanligt) bråttom, bråttom ... VET ju att bollen droppar ner där framme, sa han ! Visserligen gick han riktigt sakta och bra ibland, men ökade tempot allt eftersom + att jag hade svårt att få honom att stanna framför target/riktnings-pinnen, innan "varsågod".

- Han e lite olydig, hurru !
- Öhhh ... VA ?
- Du mesar lite väl mkt när du säger till honom, säg till på skarpen så han tar dig på allvar !
- OK, jag hör dig ... skratt

Innan saktagåendet hade vi inlett med lite fotgående och Rejs var het som få. Fick tips att slå ner på mitt eget eget tempo, MEN samtidigt inte gå FÖR långsamt. Blev lite av en balansgång - inte för fort och inte för långsamt. Jag måste även tänka på min vänsterarms placering - låt den hänga rakt ner ... 

Avslutade med budföring - sände två ggr. Barbro använde sig av omvänt lockade för att få möjlighet att klappa honom - han blir lite sprallig vid kroppskontakten. I övrigt var jag nöjd med hans stadga, all träning börjar så smått ge resultat.

Sammanfattning :
Rejs var som sagt het som en kamin i början, men lugnade sig allt eftersom !
Är så tacksam för Barbros iakttagelser och kloka råd.