Efter röj och spring över ängarna, blev det en stunds jaktträning för Rejs del och "föremålsträn.", för Semlas del.Jaktfot - mellan utlagda (två) minidummys.
Linjetag - lämnade honom (lös) för att gå ut och placera en dummy på ca 70m - när jag kom tillbaka vände vi helt om - belönade med favoritbollen - vände om igen (då var han på väg att sticka, men bröt när jag sa "NEJ" :-) - skickade på linjetag - han saktade av vid ca 50m, men fortsatte framåt efter några sekunder - full fart tillbaka :-) Detta var en test av både stadga och längden på sträckan, dumt kanske en del kan tycka, men ville testa och det gick ju riktigt bra.
När jag sen körde med Semla hade jag slarvigt satt fast Rejs med en lätt omslag med kopplet. I ögonvrån såg jag en man komma gående med sin lilla bichon-någonting !!! Både Semla och Rejs började skälla och helt plötsligt såg jag Rejs springa med kopplet flaxande efter sig mot mannen och den lilla hunden ... FAAAN ! Förlåt och ursäkta ropade jag, kommer strax, men måste binda upp den här gaphalsen först och medan jag gjorde det, kommer Rejs springande tillbaka !!! VA !!! Men när jag sen hade kopplat upp honom och vände upp blicken mot mannen, var han plötsligt för långt bort för att jag skulle kunna be om ursäkt, som jag iof redan hade gjort.
Sen när jag höll på att packa ihop alla mina attiraljer, hörde jag ett skrikande blandat med gråt som närmade sig. Det visade sig vara en kille i 14-15-års åldern, som med bar överkropp slog sig själv våldsamt över bröstkorgen. Han ledsagades av antingen sin pappa eller vårdare, som i mellanåt fick kasta sig undan för att undvika sparkar och slag, men som ändå verkade ha det hela under kontroll. Hundarna började skälla och jag blev rädd att killen skulle vända sin ilska mot hundarna, men "ledsagaren" föste bara honom milt framför sig. Antar att grabben hade nån form av autism med självskadebeteende. Det var med en obehaglig känsla, som jag passade på att gå ner mot bilen, medan dom vandrade bort över ängarna.
Så även om kvällen var härlig och träningen gick bra så kändes inte mitt Paradis så paradisiskt just i den stunden ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar