AGILITYKURS - fortsättn. - gång 3

Tror bestämt att den lilla spanjorskan var lite trött ikväll, hon var långsammare än vanligt och både sniffade (marken) och vädrade efter vilt i skogen utanför appellplan och var på väg att dra vid ett tillfälle.

gammal bild

På kvällens agilitykurs - körde vi 2 utmanande kombinationer, var av den ena var riktigt svår - mkt att tänka på ... för att nämna några saker - starta så, spring si, blindbyte, framförbyte, bakombyte, sänk armen, titta på hunden, spring snabbare, tänk på vad hunden ser, ropa hundens namn, tänk på fötterna, tänk på axlarna, tänk på kroppen, tänk på ... ... phu ! Men under instuktörernas ledning blev det riktigt bra.

När vi kört ett antal rundor på den första kombinationen (som var den enklare av de två) och fått hjälp med att välja ”bästa vägen” för respektive ekipage, byte lage/x-lage-hundarna (vi) och small/medium-hundarna med varandra och vi gick alltså över till den lite svårare stationen. Den största svårigheten var att efter inledningen som bestod av en hinderkombination (3 hinder) så skulle hundarna ta en tunnel, MEN parallellt med tunneln stod balansen som hundarna ”sög” på.  

 

När svårigheten med tunnelingången ”satt”, körde vi banan (12 hinder) ett par gånger och VARJE gång lyckades jag glömma hindret (nr.8) innan slalomet och gjorde alltså slalomingången mycket svårare än vad den igentligen behövde vara. Den andra kombinationen var som sagt SVÅR och tillägg på det, var att både förare och hundar var lite trötta.

AGILITY - TRÄNINGSTÄVLING - PBK

Ikväll var Semla och jag på klubbens (PBK) träningstävling och jag kan bara konstatera att vilken resa vi hittills har gjort.
Även om Semla är cool och sansad, så kan hon bli ”vettskrämd” inför/efter vissa situationer. Som tex. efter första kurstillfället, då hon rev ett hinder (träpinne) och vågade sedan inte hoppa igen, hon vågade inte ens gå i när-heten av hindret. Jag fick ”börja om från början”, först att bara få henne att våga gå imellan stöden, för att sen lägga hopp-pinnarna på marken, för att så småningom successivt höja allt eftersom …
Hon skrämdes i ett tidigt stadie även på gungan/vippen, när husse lite klantigt och frimodigt trodde hon skulle fixa det, medan jag och Rejs tränade lydnad. Kan nu efter 2 års slit säga att hon tar gungan självständigt, men har iof inte satt ihop den med något annat hinder ännu. Minns även att hon i början – första kursen – helt plötsligt inte ville (vågade?) gå upp på balansen, trots att hon hade sprungit över den i flera vändor precis innan. Men vi har jobbat på och har tagit allt i vår takt och jag känner att det verkligen är kul att se vad agilityn har gjort åt/med hennes självförtroende.

cool tjej, där hon ligger bland alla skällande agilityhundar ...

Ikväll körde vi alltså vår andra träningstävling – den första gick på Angered och var en hoppbana klass I. Ikväll var det en agilityklass I bana (utan gungan) och bästa resultatet efter två lopp skulle räknas. 
Gick banan och hade handlingen hyfsat klart för mig, med undantag på ett ställe i slutet av banan där jag inte riktigt visste vilken väg som var vettigast. Jag var lite pirrig och stötte på patrull efter ungefär halva banan – Semla drog rätt upp på A-hindret istället för 180 grader mot nästa hinder – diskad – fortsatte trots att jag höll på att snubbla över henne, in i slalomet och vidare till den ”befarade” svårigheten – som också infann sig – struntade i missen och sprang vidare och avslutade med balansen och det sista hopphindret, där jag klantigt nog grävde i fickan efter bollen, vilket Semla märkte och därför tittade på mig så hon dundrade in i hindrets stöd – hur klantig får man vara ? 

Sedan fick vi vila undertiden de andra storleksklasserna körde sina lopp, innan det åter var vår tur. Jag hade nu studerat de andra och sett att flera valde samma handling som jag, men valde ett en-klare sätt på den bortre delen där jag hade gjort det krångligare än vad det var. Tänkte – så ska jag också göra, bära eller brista, kan ju inte gå sämre än sist ... 

Vi startade, vi sprang, Semla hoppade, tog A:et, hoppade, tog slalomet, hoppade igen, flög över lången, upp på balansen och hoppade sista hindret (tot.19 hinder) över mållinjen, med mig flåsandes hack i häl (konditionen har varit bättre)… yihaa vad du är bra Semla … vi 0:e loppet ! Under prisutdelningen stod jag där med Semla mös över vår 0:a – hade inte en tanke på att den skulle räcka till pris och blev därför mycket förvånad när vårt namn ropades upp – VA ? vann VI klas-sen (XL) mao måste vi ha varit dom enda som 0:ade, för jag var helt säker på att andra var mkt snabbare …

SÖKTRÄNING - råhult

När jag i morse (vissa kallar det säkert för förmiddag) åkte i väg till sökträningen, hann jag inte längre än till GBG-vägen, förrän jag såg blåljus och flera brandbilar. Ett hus stod i lågor och vägen var förstås avstängd och jag fick köra en liten omväg för att komma ut på motorvägen.

bild från google (Aftonbladet tror jag)

Semla fick vara med som vallhund (2:a tillfället hon gör det) tillsammans med de andra hundarna (3st). Så glädjande att se att hon funkar så bra tillsammans med de andra – i början är hon lite trevande och håller sig intill mig, men efter ett tag tar hon allt större lovar.

Vallningsgodis

Två av sökhundarna löpte och jag blev frestad att testa att starta Rejs efter någon av dom, dock med någon/några hundar i mellan. Jag valde ruta och fick därmed välja startnummer först och efter lite konfererande blev det startnr. 5 för Rejs del och Stoja (som löpte) som nr 3. Två hundar i mellan Rejs och löptiken alltså. 

Britt (vä. ”pors-sidan”) Jonna (hö.) figgade och Lena hade stigen – 6 skick – raka fina skick (enbart ett omskick). Dykupper på alla. Hade väldigt bråttom iväg efter han hade sett dykuppen, t.o.m. tjuvade en gång. Jag bröt tjuvandet skicket därefter (hhumm – blev lite efterklok, bryta honom eller inte ? han blev nämligen lite osäker när jag bröt honom).

 

Körde med lösa påvis rakt igenom (omöjligt att få bra flyt med kopplat, med tanke på den svåra terrängen med höga tuvor), vilket fungerade överraskande bra – bra sug och tempo förutom på sista påviset.

Kontentan av dagen var att jag tyckte att Rejs var sååå duktig. Inte bara för att han inte brydde sig alls att det hade kört en löptik innan, utan även för att rutan/miljön var svår, med ganska tät vegetation med bl.a. pors. Med risk för att vara tjatig så tänker jag ju givetvis på om detta med att det gick bra med löpet kan vara ett första tecken på att inte kastreringen har varit förgäves. Ja, det lär väl tiden utvisa.

TRÄNINGSFÖRMIDDAG I RÅHULT

Dagens lydnads-och uppletandeträning blev riktigt lyckad. Valde Råhult för att jag ville bl.a. se ”var vi stod” inför måndagens brukskurs med tema uppletande o nu vet jag precis vad jag ska ta upp med fröken Monica.

Vallade en korridor på 25-30m ca 50m djup. La ut 4 föremål (för många tycker säkert en del)
Han markerade ett föremål, för att sen leta vidare efter ett annat …
Han släppte redan upptaget föremål, för att sen leta vidare (utan att för den sakens skull känt vittring) …
Han bytte föremål när han kände vittring på ett annat …

Viljan och uthålligheten är inga problem, men just idag fick han för sig att vara så effektiv som möjligt o ville helst leverera alla föremål på än gång, kanske något överdriven beskrivning, men ändå …

 

Men innan uppletandet körde vi ett lydnadspass med fokus på framförgående och kryp, men körde även fritt följ, rutan och lite till ...
fritt följ/följsamhet – lite pipig i början – fokusövn.=tyst – i övrigt duktig.
rutan – bra, även om han inte alltid ställde sig på plattan – väntade in honom (el. trampade lite med mina fötter) så han flyttade sig till plattan
framförgående - blev störd och drog mot rutan – vände, så vi hade rutan strax bakom oss vid starten – de sista gångerna hade jag Karin att kasta belöningen framåt precis när vi hade stannat = kanonbra kryp – lite hög (gick nog själv lite väl upprätt) – gick riktigt bra i serpentiner
runda – som vanligt bra, är ju hans paradgren
fjärr – några sättande fr ligg – gick bra när han var lite ”laddad” – strax efter en belöning exempelvis backa – några backa – gick rätt bra tyckte jag

Vi toppade ett bra lydnadspass med ett spontan platsliggande, i samband med att en bil med en liten familj bestående av mamma, pappa, barn + hund hade kommit. Dom höll på (läääänge) med att rigga barnvagn och – gud vet vad ! – innan dom kom iväg, allt medan Rejs låg plats. Han var så duktig, kände mig riktigt stolt över honom.

Bara Rejsträning ? Närå, även Semla var med och fick lite blandade övningar - lite rally, lite "cirkus" - fick även ett litet uppletande med tennisbollar.

*

Kvällen ägnade vi oss att valsa runt på/i Jonsereds Trädgårdar – en sån kväll, nästan magisk.

AGILITYKURS - fortsättn.3 - gång 2

I kväll var vi på 2:a agilitykurstillfället och Semla fortsätter att imponera mig. Även om det inte går jättefort - men tempot verkar passa oss bägge - så tycker hon det är roligt och är lyhörd.

Vi fick köra 2 st hinderkombinationer, den ena med 12 hinder/språng och den andra med 10 hinder/språng. Vi använde oss av både bakombyten och framförbyten.

Några minnesanteckningar från kvällen:
Vid banvandringen - tänk på hundens perspektiv - vad ser hunden tex när den kommer ut ur tunneln.
Tänk på att en arm i rörelse är tydligare för hunden, än en stilla arm - tex när vi körde tunnel och (bakombyte) sen när jag visade slalomingången.
Tänk på att vara försiktig med att puscha henne för mycket vid slutet av slalomet inför nästa hinder, så hon inte bryter ur slalomet för tidigt.

Våra duktiga XL-hundar ligger och väntar, medan vi mattar banvandrar.

 

SÖKTRÄNING – härkeshultsv.- härrydaskylten

Med risk för regn (vi klarade oss med enbart lite dugg en stund), for vi idag iväg till sökträningen. Tommy skulle till musselbaren i Ljungskile och därför fick Semla följa med som vallhund, vilket hon uppskattade. Hon är helt underbar lilla Semla, hon är så oerhört fin mot alla hundar. Catrin hade sin lilla 10v. riezenvalp med sig, som Semla hanterade så fint. Även Hydra och Wilda gick med under vallningen. Alla gick lösa och Semla fick gå lös på tillbakavägen och när hon fick slicka på tuben som belöning, kom Hydra som också ville ha. Semla markerade mjukt med att lyfta på läppen, men gav inget ljud, Hydra accepterade och avvek – duktiga hundar.

 

Vi var full styrka. Jag valde att starta först eftersom vi hade två löptikar med – var av den ena i höglöp. Johan och Monika figgade och Madde el. Lena (minns inte), hade stigen som var grusvägen. Körde 6 skick - utan dykupper på motvindsidan (vä.) Kopplade påvis på alla utom ett, ett tjo på sista påviset (vilket var svårt att höra pga en stor kulle som var i mellan oss och figgen).

Skicken gick bra, lika så de kopplade påvisen, även om jag inte kunde hålla nåt högt tempo pga terrängen, vilket hämmade Rejs som blev ngt tveksam. Terrängen var ganska kuperad, både för hund och människa.

Gjorde ett omskick på 2:a el. 4:e skicket utan dykupp (minns inte vilket), där jag gick fram lite och skickade om. Vid 3:e skicket, där Johan låg under en rotvälta, uppstod lite problem vid påviset, då Rejs hade svårt att hitta tillbaka – var tvungen att be Johan avslöja var han låg.

Sammanfattningsvis var jag som vanligt trött, men var även efter detta passet nöjd med den lille röde vispen.

LYDNADSTRÄNING utby

Sov länge pga att jag vaknade 04.30 och somnade inte om förrän efter 07.00. Efter en ”långsam” morgon med bl.a. gräsklippning (Tommy som blir ”tokig” av att bara ligga/alt. sitta i soffan pga bältrosen) och jag hade ett låååångt samtal - både tråkigt och roligt skvaller - med en hundvän som jag inte hört nåt från på länge, for vi till XXL för att kolla på kängor till mig. Och kors i taket, det blev ett köp av ett par Meindl – det kommer nog bli kanon.

 Det blev ensamträning av hundarna idag då Karin och jag inte lyckades synka vår tid. Jag hade redan tänkt ut grusplanerna vid Lemmingsvallen, men på väg dit ändrade jag mig och åkte vidare till varpaplan. Såg att konstgräsplanen var tom och tänkte att tjuvar (hundar ej tillåtna) mig till en stund där. Jag körde fritt följ, framförgående och kryp, men även lite ordförståelse (ligg, sitt, stå).

Fritt följ – gick väldigt bra inledningsvis, men efter att jag återupptog fotgåendet efter resp. annan övning gick det lite sämre – han ökade i aktivitet !
Kryp – var hög i början och hade väldigt bråttom, men blev bättre allt eftersom. Funderade på om han inte gillade underlaget !
Framförgående – riktigt bra, dock inte utan riktningshjälp – kanske dumt att använda sig av de ”kritade” linjerna som jag gjorde.

 

Det går en gång och cykelväg parallellt med planen och medan vi körde passerade ett par med en schäfer med munkorg, visserligen lugnt och städat men ändå. Efter senaste tidens incidenter med hundvänners hundar som har råkat illa ut pga hundöverfall, såklart man (jag) reagerar.

När jag efter Rejs pass återvände till bilen, såg jag dom träna med hunden lös, på varpaplan. Blev rädd att hunden skulle få syn på Rejs, så jag skyndade mig att få in honom i bilen.
Stod där en stund och funderade innan jag vågade ta ut Semla, för även om schäfern hade munkorg ville jag ju inte få nån påhälsning – usch ! Men såg att bilarna skymde sikten och schäfern förmodligen inte såg oss.

Semla fick som vanligt ett ”blandpass” – några rallyövningar, slalom mellan benen, hoppa genom mina armar och stadga (tex jag kastade/rullade iväg bollen och hon fick inte ta den förrän hon fick ok. Det blev tillräckligt med tankeverksamhet för spanjorskan, som blev trött och slängde sig ner pladask helt plötsligt – älskade gulliga lilla långben.

SISTA SEMESTERDAGEN

Idag fredag, på sista semesterdagen tog vi oss till Råhult igen och passerade det parti som jag tycker är så vackert ...

 

Stackars Tommy som fortfarnade besväras mycket av bältrosen, feber och är allmänt hängig, blev även idag liggandes i soffan och tittade på golfen på Hills.

AGILITYKURS - fortsättn.3 - gång 1

Ikväll var det start på höstens agilitykurs – fortsättning 3 – där fokus (om jag fattade det rätt) kommer läggas på handling.

Idag var tanken att köra två kombinationer (9 hinder/komb.), som sen skulle köras ihop till en klass 1 hopp bana = 18 hinder. Tiden gick, då varje ekipage körde 3-4 gånger/kombination, vilket innebar att vi inte hann hela banan.

Första kombon satte vi klockrent, medan den andra blev lite svårare. En av svårigheterna var slalomingång (jag på vä.sidan) direkt efter tunnel och den andra var att få med sig hunden direkt efter tunnelutgången (en annan tunnel) då hunden hade dragning mot ett annat hinder direkt vid tunnelutgången. Semla superduktig, även om det som sagt var svårt med andra kombinationen.

IDAG "SLANK DOM UR NÄVEN"

Tommy fortfaranade lite febrig och trött av bältrosen pga smärta, kliandet och brist på sömn. Tur, eller så lägligt för honom att han kan ligga i soffan och kolla på golfen på Hills.

Medan Tommy tog igen sig i soffan åkte jag och hundarna till Råhult. Hade inte hunnit särskilt långt (ca500m) och hade precis släppt lös Semla (Rejs redan lös) när Rejs satte av i världens kareta, med Semla hack i häl. Jag trodde först dom drog efter nåt vilt, men blev snabbt varse att det var en tjej med ett stort gäng flattar (5st) + en wachtelhund (unghund).

Tjejen hade fullt sjå med sina hundar och försökte samtidigt mota bort – främst Rejs, som hoppade och skuttade runt hela hennes flock. Semla återvände nästan med än gång. Strax därefter kom även Rejs, men då i sällskap med en av flattarna som tjejen troligen hade släppt med flit (eller tappat – hade koppel på sig). Jag bad förstås om ursäkt – så skämmigt – och tjejen, döm av min förvåning sa att det var lugnt och efter några ord sa vi hejdå och gick vidare åt var sitt håll.

 

I övrigt blev det en skön promenad, även om friden ständigt bröts av att jag ”ständig” gormade NEJ och det pga av att hundarna helt frenetiskt åt av den där jävla hjorttryffeln. Och sen måste jag nämna att det blev förvånansvärt varmt idag – kändes mkt mer än de 22 grader som bilen visade, när vi senare åkte hemåt.