LYDN.TRÄN. LEMMINGVALLEN

Idag tränade vi lydnad tillsammans med Karin och Samba, på Lemmingvallens grus. 

Jag inledde med Rejs och la fokus på följsamheten (vä.varv), men körde även några få omgångar med fjärr, ställande och inkallning.

Med Semla la jag fokus på apporteringen, men även följsamheten. Mitt i hennes pass, precis när Karin skulle filma vår linförighet, var det någon som brände av ett fyrverkeri, som både pangade, smattrade och sprakade. Semla som redan ÄR rädd för fyrverkerier, blev ju förstås jätterädd och fick flyktbeteende. Jag satte henne i bilen (visste ju inte om det skulle skjutas mer) och gick tillsammans med Karin till området därifrån fyrverkeriet hade skjutits upp, bakom planket nere vid ”varvet” vid Säveån, 100m ifrån där vi befann oss. 

Där stod en skäggig man med sin moppe, som var iförd i hjälm (därför svårt att se åldern, men kanske i 40-50-årsåldern). När jag frågade om han visste varifrån/vilka som hade smällt, var han helt oförstående och hade inte hört något ... VA, hur det nu kunde vara möjligt ... både K. o jag fick en stark misstanke mot mannen, men som vi givetvis inte kunde bevisa ...

Vad är det för FEL på folk ? Har jag sagt att jag HATAR fyrverkerier?

Återgick till bilen och tog ut Semla igen, som helt förståeligt var lite låg. Jag inledde med lite följsamhet och med pepp och uppmuntran gick det allt bättre och fortsatte sedan med apporteringen (tänkte först avstå) och fick ett himla bra avslut ...

ÖIJARED

Promenad i skönt väder (trots mulet) och avrundade med ett spontant specialsök 🐾 (Semla oxå, men hon fastnade inte på bild 🤭)

KÅSJÖN

Tommy och Rejs ute med Ola och Blossa. Jag tyckte att det kunde vara bra att dom fick en avslappnad promenad utan Semla, eftersom Blossa och hon inte är riktigt kompatibla. 

Kände för att Semla o jag skulle gå i Paradiset, där jag aldrig numera går pga av alla hundmöten och då gäller det att passa på när inte Rejs är med. Men tji fick jag, för vägen upp var helt avstängd, vilket kändes jättekonstigt med tanke på alla boende ovanför. 

Jag tänkte snabbt om och satte kurs mot Kåsjön i stället. När vi var på väg hemåt och skulle gå via vattenverket, visade det sig att där var avstängt pga markarbeten. Äh, lättplätt tänkte jag och tog en liten avstickare upp genom skogen, för att komma ut på områdets motionsslinga. Visste inte riktigt VAR jag var, men hittade en liten stig, som jag var bombsäker på skulle leda till den asfalterade vägen som leder till vattenverket. Men stigen ledde till en annan sträcka på motionsslingan och fortfarande visste jag inte var jag var. 

Fortsatte gå åt det hållet jag trodde var rätt, men förstod efter ett tag att det var fel, då jag helt plötsligt passerade några hus - men vad tusan, VAR ÄR jag ? Fortsatte trots allt, tänkte att jag nog snart känner igen mig, men icke. Ska kanske tillägga att jag sneddade genom skogen ytterligare vid ett tillfälle, vilket ju beviserligen inte var så klokt. 

Hur som helst så kom jag på att jag ju kunde använda mobilens gps för att se var jag befann mig. Såg då att jag höll på att gå tillbaka mot Furåstjärn, som jag tidigare hade haft i ryggen, när jag hade gjort avstickaren upp genom skogen pga avspärrningarna. 

Och jag som trodde jag kände mitt Kåsjöområde, lyckades ändå irra bort mig 😂 för direkt vilse kan man ju inte gå utmed en motionsslinga, men man kan få gå dubbelt så långt som man hade tänkt.

ÖIJARED

Gjorde en gemensam tripp till golfbanan idag och la ett litet spår till Rejs (Semla fick gå samma spår efter Rejs). Tommy fick agera spårläggare, men han la tyvärr apporterna (små snusdos.) redan ca en meter efter vinkeln pga lite missuppfattningar inför spårläggandet. Men sammanfattningsvis blev alla - både spårläggare och hundar - en erfarenhet rikare. Medan spåret lade till sig gick vi en runda borta på g:a banan.

Rejs spårade bra, men missade två (den 1:a o 2:a). Kanske hade han tagit de andra, OM inte jag hade svarat när T. pratade med mig när han gick bakom och filmade. 

Semla spåra bra, även om hon mest vädrade just genom fairwaysträckan. Hon missade en apport (den 2:a). Jag lade märke till att den 1:a apporten inte låg i spårkärnan och kanske var det därför Rejs missade den, who knows. Den 2:a app. som båda hundarna missade, låg precis i ruffkanten innan fairway (hittade den inte när jag själv gick och letade sedan) 

Jag blir så glad och det känns himla kul när Tommy engagerar sig i vår träning.

SÖKTRÄNINGARNA ÄR ÖVER

Idag blev det stavgång, medan Tommy var ute med hundarna efter morgonens golfrunda.

*

Nu är söndagarnas sökträningar över ... 

Rejs och jag har ju tränat sök i ett antal år, men som jag skrev i inlägget efter senaste träningen (1 nov.) så hade jag börjat tappa suget sedan en tid tillbaka, vilket det säkert finns flera möjliga orsaker till, som vi också spånade om vid bilarna efter det träningstillfället. 

En månad har gått sen dess och jag la tankarna om träningarna åt sidan, gruppen hade ju varit förstående och sagt ok till att jag tog en pause för att fundera. Men efter dagens träning (jag var alltså inte med) hade dom sett över "reglerna" och därmed förändrades förutsättningarna, vilket gjorde att jag bestämde mig för att gå ur gruppen.

MYCKET FOLK

Idag verkade det som halva Gbg's regionen var ute i skogarna. Det var smockat på parkeringingen och välde ut hundar ur bilarna. Vi traskade i väg och tänkte, där vi brukar gå, där brukar det sällan gå folk och fick väl delvis rätt. 

På "platån" där vi brukar stanna för nån form av aktivitet - idag närsök (4:a minidummys) - hörde vi röster och förstod att folk var på väg ner till "platån". Jag blåste inkalln./stoppsignal, mest för att visa att vi var där och för att det inte skulle komma lösspringande hundar, vilket tydligen var effektivt, för rösterna tystnade och försvann. Vi tränade färdigt och fortsatte tillbaka till bilen, och passerade ett goldengäng som satt och grillade.  

LYDNADSTÄNING - härryda hundarena

I dag var vi och tränade lydnad tillsammans med Lena och Karin. 

REJS, ut som första hund.

Planen var att inleda med samla ihop honom, för att få till en bra ingång på plan. Resten av vår tid tänkte jag ängna åt saktagåendet/framåtsändandet (forts. med utgången - "framåt" - till tempoväxlingen) 

Kan säga att planen sprack totalt, då han var övertaggad och fullkomligt studsade fram i fotgåendet, TROTS att jag hade gjort en stunds fokusövn. innan start, men uppenbarligen inte tillräckligt. Kände att träna på ingång på plan var meningslös och fortsatte därför att jobba att få honom att hålla tassarna i mattan. 

Fortsatte sedan med saktagåendet/framåtsändandet och inledde med just med fokus på saktagåendet. Men han var otroligt speedad även här (körde 4-5 ggr, helt ok, men fick påminna honom ett flertal ggr), så det blev aldrig läge till att köra "framåtdelen". 

SEMLA, ut som sista hund.

Till skillnad från med Rejs, så kunde jag hålla mig till planen och den var att fokusera på att fortsätta där vi är när det gäller apporteringen - fr. hakan i handen, till hakan MED apporten i handen (belöna bara hon tatchar handen) och varva med med annat ex. fotgående. 

Tyckte det funkade riktigt bra, även om hon mattades och tappade intresset för apporteringen i slutet, trots att jag varvade med annat, både fotgående, rutan och fjärr, vilka gick superbra. Efter rutan - drog jag fram slalomet och lät henne köra några gånger, till hennes glädje. 

När hon i slutet tappade intresset totalt för att springa efter den kastade apporten, bad jag om hjälp att kasta den i mellan oss, för att peppa henne. Efter pepp och när jag fångat ett kast, kastade jag direkt iväg den och manade på henne och fick verkligen ett kanonavslut. 

Den sista kvarten tog vi in alla hundarna - jag bytte till Rejs och han kändes nu mkt behagligare, även om han fortfarande var alldeles för taggad. 

Fotgående - hhummm, sådär

Ställande u.g. - jättebra, därför enbart ett utförande

Fjärr - kanon, men ganska kort avstånd

Kryp - kanonbra, även om han hoppar groda med baken (som är låg)

Innan vi åkte hem körde vi ett kongsök med 4 gömmor utanför hallen, i kanten på grannens (Trailermekanik) område. Vi använde oss av deras uppställda "avstängningsbalkar" och i en btg-kantstenshög. 

Rejs fick alla 4:a gömmorna, medan Semla tyvärr bara fick 2, då dom andra glömde av henne och redan hade hunnit plocka bort de 2 sista. Söken gick bra, den höga var dock svår. Kan konstatera att vi nu måste lägga in en högre växel gällande markeringarnra.

ÖIJARED

Åkte tillsammans med dogsen till Öijared, kallt som fan, men mycket torrare än sist. Rejs fick några långa (ca 100-120m) markeringar, över fairway, över dike och in i den höga ruffen - han var/är så jäkla duktig :-) Semla fick några kortare (30-50m) "ängsmarkeringar", som även Rejs fick. 

När vi gick hemåt inträffade det en skräckartad incident som hade kunnat gå riktigt illa. Tommy släppte lös Semla, då hon hade fått ett fnatteryck och han tyckte hon kunde få rusa runt ett tag. Men istället för att springa iväg längst grusvägen ner mot nästa hål (i den riktningen vi alltid går), så satte hon av uppför en backe som leder upp till ett utslag (korthål). Alldeles i början finns det en färist (för att förhindra vildsvinen) som Tommy såg med fasa att hon var på väg emot (han hann tänka att nu trampar hon igenom och bryter benet/benen). 

Men som TUR var, upptäckte hon den i tid och lyckades ta ett jättesprång över. Jag själv, som precis hade kopplat Rejs och gick en bra bit efter, såg enbart när hon hade kommit över på andra sidan om färisten och hade helt glömt att färisten fanns där. Hon fortsatte i full fart uppför backen och samtidigt som Tommy hade sprungit över färisten, ropade vi att hon skulle stanna, vilket hon oxå gjorde. Tommy ledde henne tillbaka över färisen och var helt klart omskakad. Min reaktion kom en stund efter då jag ju först trodde att hon satte av efter något vilt och inte hade en tanke på att där fanns en färist ... PHU !

SPECIALSÖKSTRÄNING i garaget

Gemensam promenad i Härkeshult, utan någon strukturerad aktivitet - bara några "markeringar" med snörbollen.

Medan Tommy fixade med batteriet till lastbilen, riggade jag för ett specialskspass i garaget. Semla först ut, för ovanlighetens skull.

Upplever som Semla söker strukturerat och lugnt, till skillnad från Rejs som gärna "scannar" av området, för att sen börja söka (lite) mer strukturerat. 

Summa summarum, så tror jag att Rejs "scanning" tar på "krafterna", även om han aldrig ger sig. Jag stoppade honom inför sista (gräsklipparen, som han hade lite svårt att hitta) och lät honom varva ner, innan jag släppte på honom igen. 

LITE DITT & DATT

Tänk, redan 1 december och tänk, nästan exakt ett år sedan jag slutade jobba. Kan konstatera att jag inte ångrar beslutet en sekund och att det har varit ett härligt år, om man bortser från coviden förstås. 

Idag hade vi en pysseldag, Tommy ute (lövkrattn. och klippn. av klematisarna) och jag inne (rensning av gamla tidskriftsaml.) 

Tommy och hundarna, gick ut tillsammans med Ola och Blossa, medan jag stavade.