ERSÄTTNINGSDAG

Gårdagen var ju en toppendag, med godkänt doftprov och GBG Horse Show med kompisar. Hur skulle denna dagen komma att te sig då ?

Dagen – förmiddagen – inleddes med en härlig gemensam promenad i Råhult. Fick några hundmöten som gick förhållandevis bra. Först mötte vi en tjej med två aussis, som troligen skällde pga att våra hundar började gasta när vi passerade varandra. Semla tystnade efter tillsägelse och Tommy o hon passerade, medan Rejs o jag tog ut avståndet något, vilket gjorde att det gick rätt smidigt – han levde bara rövare lite.
Sen, efter ca 45 min. när vi närmade oss bilen hade jag kopplat upp Rejs – som tur var – upptäckte jag/vi att samma tjej med sina aussisar stod i en glänta en bit in i skogen och tackvare att hon stod kvar där, kunde vi passera lugnt och städat. Tack för det !
När vi var framme vid bilen, stod det ett litet jaktapp.gäng i skogen ca 10-15m ifrån stigen vi gick på. Jag hörde en av tjejerna heja och jag hejade tillbaka utan att inte observera vem det var – just då – hade fullt upp med Rejs, som skötte sig helt OK och jag ville bibehålla fokus på. Sen vid bilen såg jag ännu en bekant i gänget ... ...

Det är mycket nu !
Idag inleddes 1:a kurstillfället (tävl.lydn.) på "kursomgång II" hos Monica i Kilanda. Igentligen skulle vi ha träffats i måndags, men kurstillfället flyttades till idag pga av snökaoset i måndags då en långtradare hade vällt och vägen därför var avstängd.

Till skillnad mot omgång I, då vi själva valde helt fritt (tog Monica till hjälp om fantasin tröt) vad vi ville ta upp och få hjälp med, hade Monica nu lagt upp ett ”huvudtema” vid varje tillfälle + att vi själva väljer ut ytterligare ett eller flera moment att få hjälp med.
Innan första ekipagets pass, inledde fröken med ett kort litet teoripass om belöningstänk och tekniker och visade några filmer med goda exempel.

Dagens huvudtema var FÖLJSAMHET (linförighet/fritt följ) och mina självalda moment som jag la till var – koncentration/fokus och fjärr fr. liggande till sittande. Rejs och jag startade som andra ekipage.

Inledde med linförighet och övergick till fritt följ efter en stund. Han låg lite väl långt fram i position och för att förhindra det, blev jag påmind om att belöna bakom ryggen (”höger”) ibland, också att tänka på att trampa över ordentligt vid helt om – att vända med att enbart ta 2 steg – vä. fot o sen hö. fot i ”färdriktningen”.

Efter några ingångar med hjälp av spegeln fortsatte vi med koncentrationsövningen – att hålla fokus efter mitt ”fotkommando”, medan jag hade godis i vä. handen (beroende på att det kan komma ett microsläpp på vä. resp. hö.-handen, sker belöningen från motsatt hand). Ökade svårigheten allt eftersom – droppade godis fr. vä.handen, först nån enstaka och sen flera på en gång och han hade fortfarande fokus. Ytterligare en svårighet las på – efter godisregnet, startade vi fotgående och gick över alla godisar, medan han fortfarande hade fokus, vilket gick förvånansvärt bra OCH FRAMFÖR ALLT, HAN VAR TYST. Sedan försvårande vi det ytterligare, genom att sätta honom bredvid alla godisar och medan jag själv plockade upp dom. 

Avslutade med fjärren – sättande fr. liggande. Satte på honom kopplet, vilket han reagerade på och verkade vara mkt medveten om att han hade på sig sedan. Tyckte det gick så där – hade önskat att jag kunde stå liiite längre ifrån än ca 3m och visst satte han sig de flesta gångerna utan ”koppelhjälpen” –  Monica sa att hon bara använde kopplet nån enstaka gång – men jag hade ändå ingen bra känsla.
– Men herregud Maggan, Rom byggdes inte på en dag, sa Monica !

Men summa summarum, så var jag tusan så nöjd med passet – tusan vad duktig han var – sicken TOPPENDAG :-)

DOFTPROV o GBG HORSE SHOW

Så var det dags för andra doftprovsförsöket. Jag var lite nervös förstås, jag hoppades ju så innerligt att vi skulle lyckas denna gången.

Kände ett tag att jag la noseworken på hyllan efter besvikelsen efter doftprovet för ca 1½ år sedan, då JAG blev lite förvirrad eftersom han återgick och uppehöll sig särskilt vid en kartong som jag då trodde han ”markerade” – men icke !

Men nu var det alltså dax igen, kände mig ngt lugnare då miljön var bekant för oss båda. Jag inledde med en skogspromenad för att han skulle få “röja av sig” lite innan själva samlingen.

Stod utanför och snackade med de andra deltagarna tills Rejs och jag blev inropade. Kände mig förvånansvärt lugn inför starten. Han var grym – redan vid starten såg jag att han höjde huvudet och sniffade och när han traskade direkt till andra raden med kartonger och dröjde sig kvar vid just en specefik kartong (5sek.) ANADE jag att det kanske var just DEN, men vågade inte riktigt tro det och lät honom gå vidare till ytterligare två kartonger, innan han återvände och markerade på nytt (15sek.) 

Kvällen ägnades åt Gothenburg Horse Show med kompisar och där satt jag och njöt åt bade hästar, sällskap och det godkända doftprovet.

NOSEWORK hemma

Efter jobbet, efter mitt eget träningspass (F&S) körde jag ett litet genrep med nosework inför doftprovet i morgon lördag. Ställde ut 3 st väskor + en plastback (får inte plats så mycket mer i hallen på övervån.) och tycker verkligen det gick strålande – han var klockren. Liggmarkeringen är visserligen nära, men än så länge måste han ha lite ”hjälp”.

AVSLAPPNAD LEDIG ONSDAG

Min lediga dag ägnades idag åt först ett besök hos ”bildoktorn” och efter en liten pause hemmavid åka vidare för ett bankbesök, för att sen tillsammans ta en långpromenad med hundarna i Råhult.


Vid hemkomsten var vi väl värda ett våffelfika – vad passar bättre än det, efter en lite kylslagen vinterpromenad.

STOD ÖVER LYDN.KURSEN

Idag har snöat praktiskt taget hela dagen och jag har varit tveksam om jag verkligen skulle åka till Kilanda för kursavslutningen på kvällen. Efter mycket om och men – hörde om iaf två andra deltagares avhopp (inte pga snöfallet som främsta orsak dock) – beslutade jag mig för att inte åka. 

Körde lite ”hemmalydn.” istället – Rejs, koncentrationövn. och kryp, Semla, ett par gympaövn. – ”buga” och ”sitt vackert”. Avslutade med att försöka få båda att stå på plastlådan, vilket var svår då Semla tar för sig knuffar undan lilla Rejs som är så försynt …

SÖKTRÄNING "brevlådorna"

Dagens sökträning gick vid ”brevlådorna” (nu brevlådan) vä. vid ”taxrutan” i omväxlande miljö. Fin miljö, men en ganska svår och tuff ruta dock – från blandskog, med inslag av några bergsknallar, tätt unggransbestånd, till ett gammalt kalhygge, där det nu hade kommit upp en massa sly och var ”vattensjukt” på sina ställen.

 

I detta gänget funkar det så, att dom som har hundar som INTE körs på söket, brukar ha med sig dom under vallningen. Men idag var det en hop av hundarna som löpte och matten till dom tänkte att hon därför skulle stå över helt och hållet, men vi andra var tacksamma för att hon tänkte om, för annars hade vi liksom blivit ”Ten little indians … och så hade vi bara blivit tre” … nu blev vi iaf fyra stycken.

 Rejs och jag ut som tvåa och hade Git och Madde som figgar, medan Aneta tog stigen. Körde 7 skick, varav 2 var utan dykupp – det 5:e och sista. Tyckte det gick ganska bra med tanke på att det var en ganska svår ruta. Men som vid de flesta gånger, gick påvisen desto sämre. Första gick super bra, men ju längre passet fortskrider och ju mer han mattas, ju sämre blir påvisen. Det är som om han tycker – Varför ska jag springa ut till figgen en gång till, när jag redan har hittat henne/honom. Vi kan väl åtminstånne springa ut tillsammans, eller det bästa skulle ju vara att du matte, själv springer ut till figgen som jag hittar, medan jag letar rätt på nästa figge …

Har lite tankar om utvecklingen när det gäller Rejs. Själva skicken går utmärkt, har dock ”tagit tillbaka” dykupperna igen pga av hans strulande under de senaste veckornas ”löpperiod”, men det som fortfarande strular är påvisen. Jag upplever att dom blir allt sämre ju längre passet fortskrider och han mattas. Har testat med det mesta, det som återstår är kopplade påvis, vilket jag nog ska testa nästa gång.

LYDN.-OCH AGILITYTRÄN. PÅ ALFA

Inledde morgonen med att tillsammans med mina bröder besöka vårt gamla barndomshem, som såldes för ca 5 år sedan och där våran mamma och pappa bodde i nästan 60 år.

 

Vi hade blivit inbjudna av de nya ägarna, som ville höra våran historia och uppväxt. Dom har renoverat och lagt ner jäkla jobb med varsam hand. Det var verkligen fantastiskt kul att se hur väl omhändertaget huset var och hur dom värnar om husets historia.

På em hade jag tillsammans med Karin och Samba hyrt den långa hallen på Alfa HC, det gäller att passa på när den inte nyttjas för kursverksamhet. Inledde med SEMLA, tänkte för ovanlighetens skull lägga mer fokus på Semla än Rejs idag.

• Kontaktfält – running – använde mattan både på golvet och på balansbommen. Har lite svårt att få henne att ”tänka framåt” – hon vänder sig snabbt om efter godisbelöningen, tror jag istället ska testa med godisskål alt. en boll liggandes efter mattan och succesivt flytta belöningen allt längre ifrån. Bollkastbelöning gör henne FÖR ivrig, hon slarvar och glömmer vad hon ska göra

• Slalom – 8 pinnar (ingen ”allé”, utan raka pinnar) – tyckte mig se ett mönster, nämligen att hon nästan alltid bröt ut mellan 5:e och 6:e pinnen. Vi kämpade på utan att det för den sakens skull blev så mycket bättre – hhumm – vad ska jag göra, tänkte jag ! Jag får iaf börja med att pausa från slalomet och köra nåt annat

• Däcket – ”nytt” däck för henne – döm av min förvåning, trots ”nytt” däck så var det inga som helst tveksamheter. Hon bjöd såpass mkt på däcket, att hon tillochmed hoppade tillbaka efter att hon fått bollbelöningen – med bollen i munnen. 

• Komb. däck och slalom - hhumm … DET suget, kanske man kan uttnyttja i samband med slalom ! Testar och ser om det kan funka – och ja se det gjorde det, kanske inte det rappaste tempot men ändå … och märkväl MED raka pinnar. Gjorde det även åt andra hållet, däcket först och sen slalom – finkade det också – hepp !

• Gungan – avslutade med gungan, vilket kanske inte var så klokt (ska tänka om till nästa gång) – hade lydn.hindret som stöd - funkade ganska bra i början (fick locka med godis o hålla lite i halsb.) men efter 3 – 4 ggr. var hon nog så trött av anspänningen och den tidigare träningen att hon helt plötsligt inte vågade gå upp på gungan alls, men efter lite trugande och lockande fick vi ett bra avslut trots allt. Som sagt, ska nog köra gungan FÖRST istället, när hon fortfarande är pigg och har sug. 

Efter Karin kört Samba, var det REJS tur. Även om jag trodde Semla skulle få mest tid, blev det bra med tid till Rejs också – han fick säkert 30-35min. Han var ikväll hetare en hetast och han kändes som en krutdurk som skulle kunna explodera vilken sekund som helst.

• Fotgående och ingångar – bra kontakt, men ljudade (eller?) och hade väldigt bråttom – ingångarna var desto bättre. 

•  Inkallningar med fokus på ingångarna – använde väggen som ”stopp” och lyfte min fot som OM jag skulle ta ett steg framåt – ingångarna blev riktigt bra. 

•  Apportering – Karins stora apportbock (m. snöre) – fokus på ingångarna – gick sådär, han slarvade med snea sättanden.

•  Framför/saktagående – ”hjärnsläpp” (insättn. på idiotkontot) att köra saktagåendet EFTER apporteringen, vilket visade sig tydligt genom att han hade otroligt bråttom. Han blev ”stressad” och gick upp i varv ännu mer när jag ”sa till” honom att sakta ner. Jag ”pausade” honom – la honom ner och ”lämnade” honom – vid ett par tillfällen för att han skulle lugna sig, vilket han också gjorde och lyckades till slut få till ett jättebra avslut. 

•  Avslutade med några fjärr – platsläggande fr. sittande – mest för att jag ville få ett lyckat slut med bra känsla, där både Rejs och kunde känna oss nöjda. Ja, Rejs hade säkert känt sig nöjd och glad under hela passet – framför allt GLAD – finns nog ingen gladare vovve än Rejs !

AGILITYKURS

Inledde kvällen med genomgång av A-hindret, som var kvällens “huvudhinder”.
Parallellt med att ”fröken” gick igenom A-hindret med var och en av oss, så körde vi andra en liten kombination med hopp, hopp, tunnel, hopp, hopp som stod i en U-formation. Körde också lite ”kontaktfältövn.” på marken. När vi tränade på hinderkombinationen hade Semla kanonfint hindersug vid första ”loppet”, men sen hände några små incidenter som gjorde henne lite osäker och hon tappade gnistan och orsaken kan du läsa sist i inlägget - se mitt ”gnäll” sist i inlägget.

A-hindret
Började med att kasta bollen som belöning, men då glömde hon ”av sig” och tog ett jättesprång över kontaktfältet. Därför började Emelie lägga ut bollen istället - på ganska långt avstånd, för att sen flytta bollen allt närmare hindret allt eftersom, för att tillslut kunna konstatera att DÄR var ”rätt avstånd” för att hon skulle SPRINGA ÄNDA NER över kontaktfältet.

Sen la vi mattan på hindret. Började med att placera den ganska högst upp, för att efter några ”runnings” flytta den allt närmare kontaktfältet. Får sen jobba vidare under egen träning med att flytta mattan allt närmare kontaktfältet succesivt.

Som avslutning blev det genomgång av gungan - inlärningen för liten resp. stor hund – rädd och osäker hund, resp. säker, säkrare hund. Alla fick lite ”läxa” – Semla och jag skulle träna lite ”bang” (när brädan slår i backen) som ju för hennes del är det som är det läskiga.

Skulle igentligen kört lite slalom också, vilket tyvärr inte hanns med, men jag ”stal” Semla och mig lite tid och körde ett par gånger iallafall. Semla jättetrött i sitt lilla huvud, så tempot saknades helt även om hon segade sig igenom korrekt.

Även om Semla var duktig och vi hade kul, så måste jag till sist gnälla av mig lite …
Semla som är ganska cool, men ändå kan vara lättstörd/påverkad, blev ikväll påverkad då hon blev överraskad av en hund som kom rusande precis när hon kom ut ur tunneln, som därefter ledde till att hon tappade suget och blev tveksam att gå in i tunneln. Att någon hund ”smiter” då dragningen kan blir för stor när någon annan (inte jag) kastar en bollbelöning – vilket nu hade skett – kan jag ha överseende med.

MEN det som gör mig riktigt irriterad är när folk inte tar hänsyn, saknar split vision och går omkring på plan som om dom är helt ensamma. Det som inträffade när Semla kom rusande och var på väg över två hinder efter tunneln, var att en av kursdeltagarna kom gåendes med sin hund mitt i vår bana och vårt ”lopp” avbröts abrupt.

Jag blir så j_vla trött, vad är det för fel på folk när dom inte inser att dom ÄR I VÄGEN och inte heller märker vad som har skett (när vårt ”lopp” abrupt avbröts) och inte ens märker när man sen försöker kalla på uppmärksamhet … HALLÅÅÅ du ÄR ivägen !

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK / MIGRÄN

Vaknade i morse med spänningshuvudvärk och illamående. Tänkte, det går väl över och åkte till jobbet, men väl där kände jag att det här kommer inte funka, jag hade fortfarande huvudvärk och mådde illa. Fattade beslutet att åka hem och loggade ut, hann inte mer än hem förrän jag kräktes och däckade i sängen. Inte förrän på kvällen började jag känna mig bättre, men kände mig helt urlakad när jag var ute med hundarna på kvällskissen. I morgon är en annan dag ...

SÖKTRÄNING I LJUNGSLÄTT

Det var med spänd förväntan (en viss ”oro”) som jag åkte till dagens sökpass (Ljungslätt). Efter lite dividerande bestämdes det en ruta där vi skulle få lite avstånd till fiskarna som höll till nere vid sjön.

Rutan var rolig och varierande som bestod av tre miljöskiften – 1) lite tätare o kuperad terräng, blött (nu fruset) på sina ställen 2) tungsprunget kallhygge 3) gles och okuperad terräng – särskilt spännande för dom 3 ekipagen som kunde utnyttja hela rutan.

Gits Lyra under vallningen

Vi var full styrka, jag bad om att få starta först (trots att jag igentligen skulle välja sist) för att eliminera alla tänkbara svårigheter/distraktioner för Rejs. Figgade gjorde Aneta och Annica, medan Madde hade stigen.

När vi gick in på stigen började han nosa och sniffa helt hysteriskt, strax efter ”lägret” (ryggsäckarna). Efter att jag tagit tag i honom och ”hotat med bilen”, skärpte han sig och passet fortlöpte bra – både skick, framslag och påvisen, även om det fanns mer att önska vid just påvisen. Körde idag med enbart dykupper och bara 5 skick för att jag ville avbryta medan det fortfarande gick bra.

Efter tack och hej, tog Rejs o jag en liiiten kort promenad, innan vi började färden hemåt. Först DÅ (kl.16) kom det utlovade snöfallet, fört lätt snöfall, som sen ökade allt eftersom.

Efter Rejs o mitt pass, hade jag känt att jag fick allt mer ont i nacken av trycket från jackkragen (jackan är varm men tung), väl hemma fick jag huvudvärk som ökade allt efter som.
Fortsättning se morgondagens inlägg ….


Väl hemma blev vi välkomnade av Semla, som gärna tog ett par slalomrejs i samband med trädgårdsrastning.