LYCKORUS !!!

Vissa gånger blir man mer lycklig än andra gånger, som idag tex. då jag på lunchrasten hade planerat in en stunds ”jaktträn.” på Kviberg, på ”ängen” där jag tillbringat mycket tid i min barn- och ungdom bl.a. har det blivit otaliga hundpromenader. Då var det staket mellan den ”allmänna” ängsytan och området innanför, som då var militärt område (LV6).

Vi inledde med ett kort lydn.pass, med enbart följsamhet på en av fotbollsplanerna, innan vi gick över till ängen. Följsamheten och kontakten kändes ganska bra, med tanke på att han har blivit lite störningskänslig och därmed är lite ”tittig”.

Efter lydnaden blev det en liten promenad innan vi gick över på ängen. Vår trevande jaktträning med dummys går vidare och allt bättre. Vi fortsatte där vi slutade vår träning i förgår, alltså fortfarande med lina för säkerhetsskull.

Ett antal markeringar (bra stadgeträn. också) på ca 10m (linan räckte inte längre) gick utmärkt. Bara vid första återgången behövde jag påminna honom att det var leverans till mig som gällde. Därefter höll jag knappt i linan ens, vågade inte riktigt lita på honom helt. Men NÄSTA gång så …

Efter jaktträn. mötte vi Karin o Samba, som gjorde oss sällskap till bilen …

På väg tillbaka till jobbet var jag så euforisk att jag bara var tvungen att göra nåt som inte hör till vanligheterna, nämligen att ringa Tommy för att sprudlande berätta om våra framsteg, hur bra det hade gått.

Ja ja … så lät det idag ja, men vet ju av erfarenhet att det kommer en ”morgondag” som kommer se annorlunda ut !

Just nu, i skrivande stund kom Rejs med en reklamtidskrift (Allums) och levererade … tror bestämt att Rejs börjar uppskatta det här med apportering alltmer …