Idag gjorde vi åter ett litet gästspel hos vårt sökgäng. Fortfarande har vi inte riktigt kommit igång med sökträningen än, mesta orsaken är den fortfarande pågående jaktkursen, men även annat har kommit ivägen. Men hur som helst, i dag var det i allafall dax för ett pass.
Ganska kuperad granskog med MYCKET mossbeklädda berg (därav benämningen på rutan) med måttlig vind. Ett underbart vårväder, med stigande temperatur som tillslut hamnade på 12-13gr. Fortfarande tjäle, även om den börjar – OBS att jag skrev b ö r j a r – ge efter.
Samlingen idag var mager, bara 4 st, i startordn. Lena&Tesla, Jag&Özet, Lena (som hade ryggskott)&Elda och Britt&Sambo. 8 slag (inga tomslag) Lena stigade, medan Britt (hö) och Johan (vä) figgade.
1:a skicket (hö) ganska lätt - Britt satt/låg bakom en sten
2:a skicket vegetationen (med mossa) började tätna något – Johan låg i en skreva mellan en stor kluven sten.
3:e skicket fortfarande ganska lätt – Britt satt/låg bakom ett litet berg/sten
4:e skicket gick längst botten på en bergskam (stup ca 3-4) – Johan satt ihoptryckt i en skreva med ett träd framför sig. Özet hade sprungit fram, för att sen avvika han skulle ”bara” innan han efter några sekunder åter kom fram och tog rullen …
5:e skicket gick även här längst botten på en bergskam (stup ca 3-4) – Britt satt intryckt i en skreva
6:e skicket mot ett mossbeklätt område med lossade stenar från ett berg (stup 3-4m) – Johan låg väl dold mellan stenarna. Özet tog sig upp på bergets topp strax intill legan – vi trodde han skulle ta sig runt och ner, men han vände och sökte sig längre bort – jag kallade in och han kom som ett skott (=tomslag) och jag skickade om …
7:e här hade nu stigen lätt oss upp för berget (vid skick 5) skicket gick över berget och lite ner igen – Britt låg bakom/nedanför bergskanten (inte särskilt brant)
8:e skicket gick över en omkullvält torkad gran och vidare uppför en ”lätt brant” - Johan satt bakom/i bergsskreva/träd - minns inte riktigt ! Özet sprang vid sidan om det omkullvälta trädet och jag reagerade långsamt så jag han inte hejda honom … så jag lät honom fortsätta! Blev lite sur på mig själv att jag "stod och sov" …
Samtliga skick gick hyfsat rakt, även om han ibland valde väg, för att sen återgå fint till ”linjen”, som vanligt måste jag säga. En gång kallade jag tillbaka honom för omskick – det som nästan blev som ett tomslag ! Framslagen gick lite olika, men för det mesta riktigt bra. Sammanfattningsvis var jag nöjd.
Avundade dagen med en promenad i sakta mak tillsammans med "krymplingen" (ryggskott) Lena & Elda & Unni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar