Inlägg från förra bloggen (ozet.bloggproffs.se)
Söndag (24jan.) morgon startade ungefär som lördagsmorgonen, med mysfrukost i “TV-soffan”. När det var dax för utgång - slog matte en koll på mobilen och såg då att kompisen Kia hade sms’t om hundpromenad. Åh, vad synd Özet, att jag hade missat detta. Men efter att matte ringt till tillbaka, fick vi tvärbråttom - vi skyndade oss allt vad tygen höll.
BILD
Kia som redan var ute i skogen, skulle invänta oss en bit in i skogen. Och när vi vandrade där längst stigen “dök” dom helt plötsligt upp …. jag ställde mig i min vackraste pose och spanade om det verkligen var dom jag trodde det var ! Och när matte ropade på mig, så förstod jag att det var det. Jag rusade förstås fram till Marko&Razzel med matte “gapande” hack i häl … nej, nu jä … lar kommer du hit ditt lille Öz. Men jag brydde mig inte alls om henne, utan försökte få igång M&R med alla medel, vilket jag nästan lyckades med, för dom lyfte sina rumpor och “snodde” runt imellanåt. Både matte och Kia blev fulliskratt och fnissade lite - medan jag flängde omkring. Men till slut fick matte iallafall tag i mig och det var DÅ den “lilla” lydnadsskolan började . NU började matte kräva att jag skulle gå brevid henne - HELA TIDEN - och gick vi fram och tillbaka - varje gång vi gick i riktning mot M&R, trodde jag förstås att snaaaart släpper hon väl iväg mig … men ICKE … då hörde jag den numera välbekanta “RÖSTEN” (M&R’s matte) - vänd om igen … och igen … och igen … vi stannade några gånger för att sen fortsätta - vad skulle detta vara bra för undrade jag ???? Men till slut, stannade vi - för vilken gång iordningen minns jag inte - och efter det sedvanliga “varsågodkomandot” - så fick jag klartecken att ÄNTLIGEN få springa till dom … tjohej - se upp, för här kommer jaaaaag.
Och medan vi sprang och härjade och lekte, så pratade matte och grabbarna Guld’s matte som dom ju alltid gör - om både “ditt och datt” (”datt”=hund) och “löste världsproblemen” osv. Matte fick bl.a. mer “tips från coachen”. Hon sa : om du inte vill ha en Majkie (min företrädare) till, som ju var så tokig i all “dynga och skit” - både ätlig och oätlig - och som man i dom lägena ALDIG lyckades, varken kalla in eller få tag på - så får du nog ta tag i honom på samma sätt, som när han inte kommer när du har ropat på honom. Spring efter honom, ta tag i honom och KRÄV att han kommer in till dig. Tänk om han får tag på något farligt - vad gör du då ? Du MÅSTE jobba med detta ! Jaha, sa matte något “slokörad” och fick veta, att som matte nu agerar, så är det faktiskt JAG - ha ha - som går “segrande” ur “despyten”. Att hon inte har fattat det !!! När jag har hittat nåt smaskigt och står där och smaskar som bäst, kommer nämligen matte “dundrande” med sitt “NEJ” och visst, då bryter ju jag och skuttar iväg och om jag hinner så trycker jag i mig det som jag redan har i munnen. Och när jag har “brutit - då är hon “nöjd” med det.
BILD
Men matte behövde inte “praktisera” sin nya “taktik” på just denna promenaden. Men kan redan här säga att hon lär få “träna” mycket på det här, för jag är en “dyngätare” av stora mått.
fredag 9 april 2010
MINA NYA SOVVANOR
Inlägg från förra bloggen (ozet.bloggproffs.se)
januari 29th, 2010
Börjar med att berätta att jag & matte har mycket att stå i nu när husse inte är hemma. Han har snart varit borta i en hel vecka och jag kan nämna att jag faktiskt numera sover HELA natten - visserligen är jag uppe och rör på mig imellanåt - måste ju byta sovplats när det blir för varmt eller så. Alltså - det är så här va - normalt sover jag hos husse - vi DELAR säng liksom - och så fort jag hoppar ner, verkar det som husse tror att jag behöver gå ut !!! Men matte, hon hör att jag hoppar ner - men nonchalerar mig och då går jag ju förstås och lägger mig igen. Matte och husse har tydligen diskuterat detta tidigare men men … Men hur som helst - NU sover jag för det mesta i en fotölj strax brevid mattes säng, förutom den stunden när smyyyyger över till mattes säng. Jag har en känsla av att matte inte har nån större koll NÄR jag äntrar hennes goa säng. Men där ligger vi och sover tills vi vaknar samtidigt av den där uschliga signalen och har en mysstund med stort pusskalas.
BILD
Men jag ska börja från “början” - det var i torsdags när husse började “springa” upp och ner med en massa prylar - det var ett himla spring ska ni veta. Jag fattade ingenting ! Men att det VAR nåt skumt i görningen, det förstod jag - för på fredagskvällen satt matte&jag helt ensamma i TV-soffan. Det har väl visserligen hänt förut, men denna gången kom han ju inte hem alls ! VAR ÄR HUSSE NÅGONSTANS ? Jo, jag kan fylla i att han åkte till Spanien för att spela golf. Hörde förresten att deras vecka hade startat med hysat väder, sen hade det blivit skitväder, för att sen bli kanonväder med strålande sol och värme. Avensjuk ? Vem ? Jag ? Närå !
På fredagskvällen (22jan.) tog matte mig med till ett nytt ställe – Blacktjärn – ett nygammalt ställe för matte. Här finns en motionsslinga som är belyst och det bästa av allt - den verkar vara helt befriad från motionärer! Det är alltid spännande med nya miljöer – finns ju så mycket att utforska. När jag sprang omkring och härjade som bäst - hörde vi, både matte och jag - ett “skällande” bakom oss - båda stannade upp och lyssnade - även om matte försökte “smyga” med att lyssna, för att jag inte skulle påverkas, så lyckades hon väldigt dåligt med det - herregud vad tror hon om mig - man är väl vaken ! Mattes första tanke var att det var en hund (det trodde kanske jag oxå ?!?) som var hack i häl på oss - men sen när “skällandet/brölandet” förföljde” oss blev matte övertygad om att det var ett rådjur och inte en hund. Kan säga att jag tyckte det var rätt “kusligt” så jag höll mig rätt nära matte ett tag framöver, men sen blev jag mer och mer “vågad”. När vi kom in i den obelysta delen av slingan tog matte det säkra före det osäkra och kopplade upp mig. Hon är så “förståndig” min matte - tror hon själv !!! Som om matte skulle ha bättre koll i belysningens sken - än i mörkret - ha ha - skulle inte tro det !
januari 29th, 2010
Börjar med att berätta att jag & matte har mycket att stå i nu när husse inte är hemma. Han har snart varit borta i en hel vecka och jag kan nämna att jag faktiskt numera sover HELA natten - visserligen är jag uppe och rör på mig imellanåt - måste ju byta sovplats när det blir för varmt eller så. Alltså - det är så här va - normalt sover jag hos husse - vi DELAR säng liksom - och så fort jag hoppar ner, verkar det som husse tror att jag behöver gå ut !!! Men matte, hon hör att jag hoppar ner - men nonchalerar mig och då går jag ju förstås och lägger mig igen. Matte och husse har tydligen diskuterat detta tidigare men men … Men hur som helst - NU sover jag för det mesta i en fotölj strax brevid mattes säng, förutom den stunden när smyyyyger över till mattes säng. Jag har en känsla av att matte inte har nån större koll NÄR jag äntrar hennes goa säng. Men där ligger vi och sover tills vi vaknar samtidigt av den där uschliga signalen och har en mysstund med stort pusskalas.
BILD
Men jag ska börja från “början” - det var i torsdags när husse började “springa” upp och ner med en massa prylar - det var ett himla spring ska ni veta. Jag fattade ingenting ! Men att det VAR nåt skumt i görningen, det förstod jag - för på fredagskvällen satt matte&jag helt ensamma i TV-soffan. Det har väl visserligen hänt förut, men denna gången kom han ju inte hem alls ! VAR ÄR HUSSE NÅGONSTANS ? Jo, jag kan fylla i att han åkte till Spanien för att spela golf. Hörde förresten att deras vecka hade startat med hysat väder, sen hade det blivit skitväder, för att sen bli kanonväder med strålande sol och värme. Avensjuk ? Vem ? Jag ? Närå !
På fredagskvällen (22jan.) tog matte mig med till ett nytt ställe – Blacktjärn – ett nygammalt ställe för matte. Här finns en motionsslinga som är belyst och det bästa av allt - den verkar vara helt befriad från motionärer! Det är alltid spännande med nya miljöer – finns ju så mycket att utforska. När jag sprang omkring och härjade som bäst - hörde vi, både matte och jag - ett “skällande” bakom oss - båda stannade upp och lyssnade - även om matte försökte “smyga” med att lyssna, för att jag inte skulle påverkas, så lyckades hon väldigt dåligt med det - herregud vad tror hon om mig - man är väl vaken ! Mattes första tanke var att det var en hund (det trodde kanske jag oxå ?!?) som var hack i häl på oss - men sen när “skällandet/brölandet” förföljde” oss blev matte övertygad om att det var ett rådjur och inte en hund. Kan säga att jag tyckte det var rätt “kusligt” så jag höll mig rätt nära matte ett tag framöver, men sen blev jag mer och mer “vågad”. När vi kom in i den obelysta delen av slingan tog matte det säkra före det osäkra och kopplade upp mig. Hon är så “förståndig” min matte - tror hon själv !!! Som om matte skulle ha bättre koll i belysningens sken - än i mörkret - ha ha - skulle inte tro det !
GRABBARNA GULD & JAG
Inlägg från förra bloggen (ozet.bloggproffs.se)
sön. 17 januari
I morse (ca 9) när matte stigit upp ur sängen, som den sjusovar’n hon är, behövde jag i allafall inte vänta hela förmiddagen innan vi kom ut - utan bara halva!!! In i bilen och iväg - svängde in på p-platsen vid Björndammen.
BILD
Matte steg ur bilen, öppnade burgrinden - och efter ett “varsågod” hoppade jag ut och … weeee … heeeeej Marco & Razzel. Vääääntaaaa jag kommer … så fort matte har grejat färdigt … vet inte riktigt vad hon håller på med !!! Yes, där var hon klar … aha … inte riktigt än … åh - kom igen nu matte … kan du öka tempot lite.
Jamen vad nu då ? Nähä .. men herregud matte … SEEEER du inte … dom står ju DÄÄÄÄR borta och väntar på oss. Det var NU matte började kräva att jag skulle gå BREVID henne - skulle det verkligen vara nödvändigt ? Jaja OK då - men bara en liiiiten stund då, några steg, för sen MÅSTE jag fram till dom.
Helt plötsligt hörs en röst ifrån skogen : ta ett varv, tills han lugnar ner sig lite! Och därefter VÄNDE matte helt plötsligt plötsligt helt om och vi vandrade BORT IFRÅN mina kompisar - vad var det frågan om ? Jaja matte - jag försöker ju - men det är så svårt när dom står där borta !
OK Özet, nu var du iallafall ganska duktig - sitt - varsågod - jiiiiipiiiii - here I come …
Den där rösten från skogen, kom ifrån grabbarna guld’s matte, som tydligen är mattes … typ ”guru”.
Och nu började vi ÄNTLIGEN röra på oss. Oj vad vi rusade, jag och Razzel medan farbror Marco höll sig på “behörigt” avstånd och gjorde det han gillar allra mest, bl.a. att snusa och skvätta lite här och där …
Efter en stunds (ca½tim.) traskande - mitt i värstaste leken - så hörde jag mattes röst nån stans lååångt
BILD
inne i min skalle - Özet kom …. Özet kom … Özet kom ! Jaja - får väl komma då - men på halva vägen ändrade jag mej - äh - det är roligare med Razzel … NEJ Özet KOM ! Jaja - tjôta - jag kommer väl då ! Duktig Özet !
Nämen - nu var han väl ändå INTE duktig ! VA - inte ??? Nä - han kom ju inte … inte med än gång iallafall - du fick ju ropa flera gånger och han t.o.m. avbröt inkalln.
“RÖSTEN” HADE TALAT IGEN !
Nu tycker jag du gör om det och kommer han inte med än gång (ge honom inte för många chanser) så får du helt enkelt gå och hämta honom - ta tag i honom och “muttra” en liten harang för honom. OK - så gör vi ! Özet varså god ! Tack tack ! Äntligen fick jag springa iväg igen. Özet kom …. Özet kom ! Jaja, “lugn i stormen” jag kommer jag kommer. Duktig Özet ! Åhh, snörleksaken - yes - det är ganska kul hos dig matte, trots allt !Bra, det var ju mycket bättre. Gör nu om det, det är bra att passa på att “träna” detta, nu när du har chans till lite “störning”. OK - jättebra - så gör vi ! Özet varså god ! Tack ! Whao nu får jag springa igen ! Özet kom ! JAPP - JAG KOMMER !
BILD
BRAAAAA DUUUKTIIIG ÖZET - SÅÅÅ DUUKTIG KILLE ! Jaaa jag veeet - tjôta !!!
När vi sen gick vidare började min kompis reta mig. Han bar omkring på en pinne som jag förstås gärna ville ha. Han sa hela tiden - Ta den då ! Och sen vände han bort sitt huvud med en “knyck” och sa - Ha, gick du på den lätte ! Jag tyckte själv att jag började bli mer och mer morsk, och testade med ett litet morr för att se om han kanske skulle bli rädd och släppa - men det visade ju sig vara helt “döfött”, för då morrade han till, så jag höll på att göra i byxorna. Jag är nämligen en försiktig “general” och är inte så vidare värst kaxig måste jag nog erkänna. Och matte & husse verkar vara väldigt nöjda med det.
BILD
Tack för alla tips Kia, du är min “mentor” och är en klippa !
sön. 17 januari
I morse (ca 9) när matte stigit upp ur sängen, som den sjusovar’n hon är, behövde jag i allafall inte vänta hela förmiddagen innan vi kom ut - utan bara halva!!! In i bilen och iväg - svängde in på p-platsen vid Björndammen.
BILD
Matte steg ur bilen, öppnade burgrinden - och efter ett “varsågod” hoppade jag ut och … weeee … heeeeej Marco & Razzel. Vääääntaaaa jag kommer … så fort matte har grejat färdigt … vet inte riktigt vad hon håller på med !!! Yes, där var hon klar … aha … inte riktigt än … åh - kom igen nu matte … kan du öka tempot lite.
Jamen vad nu då ? Nähä .. men herregud matte … SEEEER du inte … dom står ju DÄÄÄÄR borta och väntar på oss. Det var NU matte började kräva att jag skulle gå BREVID henne - skulle det verkligen vara nödvändigt ? Jaja OK då - men bara en liiiiten stund då, några steg, för sen MÅSTE jag fram till dom.
Helt plötsligt hörs en röst ifrån skogen : ta ett varv, tills han lugnar ner sig lite! Och därefter VÄNDE matte helt plötsligt plötsligt helt om och vi vandrade BORT IFRÅN mina kompisar - vad var det frågan om ? Jaja matte - jag försöker ju - men det är så svårt när dom står där borta !
OK Özet, nu var du iallafall ganska duktig - sitt - varsågod - jiiiiipiiiii - here I come …
Den där rösten från skogen, kom ifrån grabbarna guld’s matte, som tydligen är mattes … typ ”guru”.
Och nu började vi ÄNTLIGEN röra på oss. Oj vad vi rusade, jag och Razzel medan farbror Marco höll sig på “behörigt” avstånd och gjorde det han gillar allra mest, bl.a. att snusa och skvätta lite här och där …
Efter en stunds (ca½tim.) traskande - mitt i värstaste leken - så hörde jag mattes röst nån stans lååångt
BILD
inne i min skalle - Özet kom …. Özet kom … Özet kom ! Jaja - får väl komma då - men på halva vägen ändrade jag mej - äh - det är roligare med Razzel … NEJ Özet KOM ! Jaja - tjôta - jag kommer väl då ! Duktig Özet !
Nämen - nu var han väl ändå INTE duktig ! VA - inte ??? Nä - han kom ju inte … inte med än gång iallafall - du fick ju ropa flera gånger och han t.o.m. avbröt inkalln.
“RÖSTEN” HADE TALAT IGEN !
Nu tycker jag du gör om det och kommer han inte med än gång (ge honom inte för många chanser) så får du helt enkelt gå och hämta honom - ta tag i honom och “muttra” en liten harang för honom. OK - så gör vi ! Özet varså god ! Tack tack ! Äntligen fick jag springa iväg igen. Özet kom …. Özet kom ! Jaja, “lugn i stormen” jag kommer jag kommer. Duktig Özet ! Åhh, snörleksaken - yes - det är ganska kul hos dig matte, trots allt !Bra, det var ju mycket bättre. Gör nu om det, det är bra att passa på att “träna” detta, nu när du har chans till lite “störning”. OK - jättebra - så gör vi ! Özet varså god ! Tack ! Whao nu får jag springa igen ! Özet kom ! JAPP - JAG KOMMER !
BILD
BRAAAAA DUUUKTIIIG ÖZET - SÅÅÅ DUUKTIG KILLE ! Jaaa jag veeet - tjôta !!!
När vi sen gick vidare började min kompis reta mig. Han bar omkring på en pinne som jag förstås gärna ville ha. Han sa hela tiden - Ta den då ! Och sen vände han bort sitt huvud med en “knyck” och sa - Ha, gick du på den lätte ! Jag tyckte själv att jag började bli mer och mer morsk, och testade med ett litet morr för att se om han kanske skulle bli rädd och släppa - men det visade ju sig vara helt “döfött”, för då morrade han till, så jag höll på att göra i byxorna. Jag är nämligen en försiktig “general” och är inte så vidare värst kaxig måste jag nog erkänna. Och matte & husse verkar vara väldigt nöjda med det.
BILD
Tack för alla tips Kia, du är min “mentor” och är en klippa !
FUNKTIONSBESKRIVNING
Inlägg från förra bloggen (ozet.bloggproffs.se)
onsd. 6 jan. )
BILD
Idag var det dags för en funktionsbeskrivning för mig, näst sist i syskonskaran. Syrran Lykke, norrut, lär väl få sin beskrivn. i sommar kan tänka.
Efter att ha fått vägbeskrivning av Titti, “lastade” vi in oss i bilen, matte&husse och jag. Snöat och blåst hade det gjort hela natten och snöade gjorde det nu också - och kallt var det - men vem bryr sig ! En kvart före avsatt tid svängde vi in på p-platsen - inga bilspår före oss !!! Bra, tänkte matte&husse - då kan vi ta en liten tur i skogen först. Åh vad kul - skitkul att vara på nytt ställe och gott om snö att plöja fram i. När vi kom tillbaka på p-platsen undrade vi ju var tusan dom var någonstans. Missuppfattat -platsen ? -tiden ? -dagen ? Nejdå, efter tel.samtal - VAR håller ni hus ? Det är bara tåget som är försenat. - OK - ni är på ingående då … osså gick vi på promenad igen - inte mig imot !
Tillbaka på p-platsen igen …
Åhhh henne (Titti) kände jag ju igen … och henne (Louise) kände jag nog också igen … och henne (Linda) humm - undrar om jag inte kände en svaaag doft av syrran Ximma ändå …
Vad skulle nu ske ?
-Välkommen tilll detta funktionstest.
-Fniss - Tack !
-Så här kommer det gå till …
-Yes - jag förstår … tror jag !
Och “sällskapet” gick iväg … stannade - jag kollade vad som hände - matte tog av kopplet och … ja, just det … sa ingenting !!! men - ha - jag, fattade väl “galoppen” ändå och sprang ut och “plockade” in dummyn ! Samma sak igen = “lätt” !
BILD
Gick en bit på stigen - stannade - och kollade in vad hon höll på med där inne, SAMTIDIGT som jag kollade lite runt omkring. Kan faktiskt “tugga tuggummi och gå på en gång” även om matte inte tror det ! Och vad hände sen ? jo, dom började gå framåt och stannade lite längre fram och därifrån fick jag springa ut och hämta in dummyn. Lätt som en plätt !!!!
BILD
Och sen då ? Vad gör hon ? Jaha - jag förstår - rusar fram till … VA ? Vad är nu detta ? Måste sniffa och utforska denna pippin först - men vad nu då ? (tiden har gått ut) kommer du nu matte ? Jjaja, koppla mig du ! Vill du att jag ska ta pippin ?
BILD
OK, då gör jag väl det. Whaow, det var ju riktigt häftigt - varför kom jag inte på det själv ?
SNIPP SNAPP SLUT !
PS! Hela kullen “betedde” sig väldigt lika DS!
onsd. 6 jan. )
BILD
Idag var det dags för en funktionsbeskrivning för mig, näst sist i syskonskaran. Syrran Lykke, norrut, lär väl få sin beskrivn. i sommar kan tänka.
Efter att ha fått vägbeskrivning av Titti, “lastade” vi in oss i bilen, matte&husse och jag. Snöat och blåst hade det gjort hela natten och snöade gjorde det nu också - och kallt var det - men vem bryr sig ! En kvart före avsatt tid svängde vi in på p-platsen - inga bilspår före oss !!! Bra, tänkte matte&husse - då kan vi ta en liten tur i skogen först. Åh vad kul - skitkul att vara på nytt ställe och gott om snö att plöja fram i. När vi kom tillbaka på p-platsen undrade vi ju var tusan dom var någonstans. Missuppfattat -platsen ? -tiden ? -dagen ? Nejdå, efter tel.samtal - VAR håller ni hus ? Det är bara tåget som är försenat. - OK - ni är på ingående då … osså gick vi på promenad igen - inte mig imot !
Tillbaka på p-platsen igen …
Åhhh henne (Titti) kände jag ju igen … och henne (Louise) kände jag nog också igen … och henne (Linda) humm - undrar om jag inte kände en svaaag doft av syrran Ximma ändå …
Vad skulle nu ske ?
-Välkommen tilll detta funktionstest.
-Fniss - Tack !
-Så här kommer det gå till …
-Yes - jag förstår … tror jag !
Och “sällskapet” gick iväg … stannade - jag kollade vad som hände - matte tog av kopplet och … ja, just det … sa ingenting !!! men - ha - jag, fattade väl “galoppen” ändå och sprang ut och “plockade” in dummyn ! Samma sak igen = “lätt” !
BILD
Gick en bit på stigen - stannade - och kollade in vad hon höll på med där inne, SAMTIDIGT som jag kollade lite runt omkring. Kan faktiskt “tugga tuggummi och gå på en gång” även om matte inte tror det ! Och vad hände sen ? jo, dom började gå framåt och stannade lite längre fram och därifrån fick jag springa ut och hämta in dummyn. Lätt som en plätt !!!!
BILD
Och sen då ? Vad gör hon ? Jaha - jag förstår - rusar fram till … VA ? Vad är nu detta ? Måste sniffa och utforska denna pippin först - men vad nu då ? (tiden har gått ut) kommer du nu matte ? Jjaja, koppla mig du ! Vill du att jag ska ta pippin ?
BILD
OK, då gör jag väl det. Whaow, det var ju riktigt häftigt - varför kom jag inte på det själv ?
SNIPP SNAPP SLUT !
PS! Hela kullen “betedde” sig väldigt lika DS!
NU HAR DET HÄNT IGEN
Inlägg från förra bloggen (ozet.bloggprffs.se)
tisd. 5 januari
Tänkte berätta om Özets senaste litterära intresse, för en del har ju hört när han “tog sig an” husses almanacka, som han läst sönder och som jag hittade helt söndersmulad och oigenkännlig, utspridd över hela mattan.
BILD
Man kan lätt tro att VI inte aktiverar Özets lilla hjärna - men så är inte fallet ! Han är en händig (ung) man (ála P. Gessles låt) Har ju sagt det förr, att vi HAR samma intresse = nämligen trädgård ! Vi kommer nog att kompl. varann i framtiden. Jag står för gestaltn. och han står för anläggn.arb. Denna gången gjorde han “upptäckten” att det finns trädgårdslitteratur att ta till, när trädgården ligger i träda och han inte kommer åt nåt att utforska under snön. Husse kom hem efter sitt träningspass på gymmet och kollade först undervåningen efter “spår av vandalism”, blev positivt överraskad - allt var som när han lämnade hemmet - vandrade vidare uppför trappan, och möttes av en syn, likt den med almanackan. Alltså blev detta hans första “KAN SJÄLV”-sysselsättning på det NYA året.
tisd. 5 januari
Tänkte berätta om Özets senaste litterära intresse, för en del har ju hört när han “tog sig an” husses almanacka, som han läst sönder och som jag hittade helt söndersmulad och oigenkännlig, utspridd över hela mattan.
BILD
Man kan lätt tro att VI inte aktiverar Özets lilla hjärna - men så är inte fallet ! Han är en händig (ung) man (ála P. Gessles låt) Har ju sagt det förr, att vi HAR samma intresse = nämligen trädgård ! Vi kommer nog att kompl. varann i framtiden. Jag står för gestaltn. och han står för anläggn.arb. Denna gången gjorde han “upptäckten” att det finns trädgårdslitteratur att ta till, när trädgården ligger i träda och han inte kommer åt nåt att utforska under snön. Husse kom hem efter sitt träningspass på gymmet och kollade först undervåningen efter “spår av vandalism”, blev positivt överraskad - allt var som när han lämnade hemmet - vandrade vidare uppför trappan, och möttes av en syn, likt den med almanackan. Alltså blev detta hans första “KAN SJÄLV”-sysselsättning på det NYA året.
NYÅRSAFTON
Inlägg från förra bloggen (ozet.bloggproffs.se)
MIN FÖRSTA NYÅRSAFTON
Var ju förstås lite spänd på hur Özet skulle ta nyårsfirandet med raketer och fyrverkerier mm. Även om han inte visat någon som helst reaktion, när det har smällts dagarna före, runt omkring i bostadsområdet, så vet man ju aldrig. Jag kan berätta att vi bor ganska högt och har utsikt mot nästan alla väderstreck, så det lyser ganska friskt när fyrverkerierna kommer igång. Hur som helst hade vi planerat en lugn nyårsafton, i all ensamhet, för säkerhets skull. Vi tog en långpromenad i Jonsered med lite förhoppningsvis, “tröttande” övningar vid.
BILD
Vid hemkomsten kopplade vi sen av med en fika och säsongens FÖRSTA SEMLA, BILD innan kvällens “nyårssupé” skulle göras iordning. Favorit i repris, som är Orientalisk räkpanna med jasminris. Tiden gick och maten började ta “form”. HUR skulle vi nu göra ? Ut med vårt lille ÖZ före maten eller efter ? Före maten, då skulle han väl bli nödig igen, när det är som värst och efter maten, då har ju folk börjat komma igång med sitt förbannade skjutande. Efter en liten överläggning, kom vi fram till att det var nog trots allt var bäst efter maten. Så fick det bli ! När klockan var ca 21.30 då tittade vi ut genom dörren, Özet och jag - likt två uggleungar ! Och visst smälldes det en del, lite var stans, men coolakillen gick och snusade som vanligt och var helt opåverkad och fick gjort vad han skulle - så efter en ca 1/2- timme var vi inne igen, rastade och nöjda. Sen blev det TV-tittande och mys, med Pözet-killen sovande på soffan. När 12-slaget närmade sig höjde vi ljudet på TV’n och hade dragit för de mest utsatta fönstren - men, inte en endaste gång, reagerade han vid 12-slaget - kollade bara lite lojt när det var nån raket som lyste upp himlen, men la sig snabbt till rätta igen. Härligt att ha fått förmånen att ha ännu en sån cool tollare - vårt förra lilla hjärta, Majkie - hon var oxå helcool - bara att hon ville kolla lite, eftersom hon hade ett stort “kontrollbehov” !
MIN FÖRSTA NYÅRSAFTON
Var ju förstås lite spänd på hur Özet skulle ta nyårsfirandet med raketer och fyrverkerier mm. Även om han inte visat någon som helst reaktion, när det har smällts dagarna före, runt omkring i bostadsområdet, så vet man ju aldrig. Jag kan berätta att vi bor ganska högt och har utsikt mot nästan alla väderstreck, så det lyser ganska friskt när fyrverkerierna kommer igång. Hur som helst hade vi planerat en lugn nyårsafton, i all ensamhet, för säkerhets skull. Vi tog en långpromenad i Jonsered med lite förhoppningsvis, “tröttande” övningar vid.
BILD
Vid hemkomsten kopplade vi sen av med en fika och säsongens FÖRSTA SEMLA, BILD innan kvällens “nyårssupé” skulle göras iordning. Favorit i repris, som är Orientalisk räkpanna med jasminris. Tiden gick och maten började ta “form”. HUR skulle vi nu göra ? Ut med vårt lille ÖZ före maten eller efter ? Före maten, då skulle han väl bli nödig igen, när det är som värst och efter maten, då har ju folk börjat komma igång med sitt förbannade skjutande. Efter en liten överläggning, kom vi fram till att det var nog trots allt var bäst efter maten. Så fick det bli ! När klockan var ca 21.30 då tittade vi ut genom dörren, Özet och jag - likt två uggleungar ! Och visst smälldes det en del, lite var stans, men coolakillen gick och snusade som vanligt och var helt opåverkad och fick gjort vad han skulle - så efter en ca 1/2- timme var vi inne igen, rastade och nöjda. Sen blev det TV-tittande och mys, med Pözet-killen sovande på soffan. När 12-slaget närmade sig höjde vi ljudet på TV’n och hade dragit för de mest utsatta fönstren - men, inte en endaste gång, reagerade han vid 12-slaget - kollade bara lite lojt när det var nån raket som lyste upp himlen, men la sig snabbt till rätta igen. Härligt att ha fått förmånen att ha ännu en sån cool tollare - vårt förra lilla hjärta, Majkie - hon var oxå helcool - bara att hon ville kolla lite, eftersom hon hade ett stort “kontrollbehov” !
ÖZETS ÅRSBERÄTTELSE 2009
Inlägg från förra bloggen (ozet.bloggproffs.se)
Den 21 febr. 2009, föddes jag, Özet och mina 5 syskon. Brorsan Älvis och våra systrar, Lykke, Zamba, Yuni och Ximma.
I april, då bytte vi valphagen till våra nya hem. Älvis, hamnade i Bromma, Lykke i Luleå, Zamba i Skarpnäck, Yuni i Östhammar, Ximma i Handen och jag själv, Özet i Göteborg (Partille)
HEMKOMSTEN
BILD
Det första jag gjorde efter den långa bilresan (trött?vem?jag? - hade ju sovit mig igenom hela resan) var att bekanta sig med trädgården. När jag skuttade omkring som bäst och lät mig väl smaka på både blommor och blader, vad händer ? Jo, jag avbröts en mullrande fladdrande JÄTTEFÅGEL ! Liiiite skrajsen blev jag kanske, men mattes avledningsmanöver gjorde susen. Därefter har jag sett många jättefåglar som flyger över vårt hus - som tydligen är sjuktransporter till Östra Sjukhuset.
Sen var det dags att träffa “the master of the house” - katten Mickel. Även om jag vid vårt första möte, fick mig min livs största propp, så är vi nu bästa vänner.
En annan konstig bekantskap var den stora garderobsspegeln som går från tak till golv. Åh en RIKTIG kompis trodde jag, och rusade rakt in i MIG SJÄLV = PANG ! Chockad och skrikande, flydde jag ut ur rummet, men lugnade ner mig efter ett tag och var åter framme för att kolla om det VERKLIGEN inte var en kompis där.
MITT LIV SOM TRÄDGÅRSDMÄSTARE OCH BIOLOG
Testade efterhand det mesta som gick att tugga i sig - som tex. jord och framför allt MOSSA, som i början av våren var den absoluta favoriten. Efter ett tag lärde jag mig även att uppskatta gräsklippet efter att husse klippt gräset. Något som jag också tyckte var mumsigt, var penseerna, men framför allt bellisen, som stod så strategiskt på yttertrappan. Hörde matte gnälla över att det knappast var nån idé att byta till sommarblommor senare - fattar inte vad hon kan ha menat !!!
Vidare fick jag dom att hägna in entrérabatten som dom precis tänkt göra iordning. Men det absolut ROLIGASTE var nog ändå att dra loss det utlagda “färdiga” gräset. Springa med dom låååånga flaxande remsorna flängande omkring mig - ja det var tider det Roade mig också med att gräva djupa hål överallt i trädgården. Tänkte att man kanske skulle kunna komma upp “hemma” hos mamma Enya, om man var riktig ihärdig - man vet ju aldrig !
BILDER
Jag är mycket för “biologisk mångfald”
Provade nämligen också trädgårdens goda sniglar - de små med hus på. Testade även mördarsnigel, men usch och blä vad kletigt det blev - DÄR GICK ÄNDÅ GRÄNSEN vad jag sätter i mig alltså. Men efter ett tag slutade jag med sniglar - hade upptäckt komposten - där var det mumma av ruttet/förmultnat material. Men då åkte det upp ännu mera kompostgaller. På kvällarna i augustimörkret hittade jag en ny sysselsättning. Jag scannade hela trädgården efter harkrankar. Nöjd och trött var jag efter varje kvälls skörd.
Ja du Özet - jag kan även tillägga den gången det stod musunge på menyn. Jag bara såg att nåt “svart” försvann in i gapet på Özet och när jag grävde efter det “svarta” i gapet fann jag att den var varm och mjuk … och var en liten musunge … snacka om äckligt (den var svårt “sargad” så det var bara att bita ihop och vara barmhärtig och göra slut på den) ! Hhuu !
(O)SÄKER RASTILLHÖRIGHET
BILD
Under hösten gjorde jag en jätte upptäckt och blev övertygad att jag inte är tollare utan en lagotto. Jag ägnade mig nämligen åt (hjort)TRYFFELSÖK MED BÖK med stor framgång. Hörde att tryffeln skulle vara potenshöjande enl. gammal folktro (jycketro?) - så jag anser att det är lämpl. att redan nu börja “ladda” inför ev. framtida parning och övar därmed på min sambo Mickel (katten) som dock INTE är lika förtjust !
Matte blev lite orolig förstås - över min goda “svampaptit”. Så hon kollade upp med “svampexperter” som lugnade henne, med att berätta att svampen sprider sig genom att bli uppätna och sedan utskitna på annat ställe, och då har de inte råd att vara giftiga, för om budbäraren dör, vem skall då sprida svampen. Inget som räknas in som “matsvamp” dock …
Hörde att farbror Tico tydligen var en värstning på tryffel i unga år - säger bara - släkten är värst - förlåt - jag menar BÄST !
BILD
JAG, SIMMARKUNGEN !
När jag bara var 10 veckor gammal och gick på en liten upptäcksfärd i skogen, upptäckte jag att avståndet till matte, hade blivit väl stort. Fick ju bråttom förstås. Jag dundrade rätt ut i en jättevattenansamling och for under vattenytan med hela kroppen … jag blev både paff och skiträdd. Och så frusen jag blev sen då - jag började skaka av köld. Matte lyfte då upp mig och stoppade mig innanför sin jacka och guuuud så sköööönt det var.
BILD
Men sen, en månad senare, åkte vi en dag till Landvettersjön/Gröen, där det finns en liten perfekt sandstrand för en liten valp som ska bekanta sig med vatten och bad. Vi hann inte mer än fram till stranden förrän jag hittade, resterna från en JÄTTESTOR gammal gädda. Matte som inte är lika snabb i tanken som jag, fick stora bekymmer innan hon lyckades “överrumpla” mig, efter att ha försökt med div. lockelser och glada tillrop. Medan matte “hängde” upp gäddan i ett träd, passade jag på leta upp en annan fiskrest. Matte “bad till gudarna” att det inte var nån krok i det som jag smaskat i mig.
Sen upptäckte jag VATTNET och det var riktigt kul att höra smattret medan jag sprang längst vattenbrynet. Matte slängde ut min snörleksak i vattnet, och jag lyckades tänja ut min kropp så att den blev så låååång för att så småningom få tag i snöret.
BILD
Helt plötsligt kastade matte ut dummyn i vattnet, samtidigt som hon själv plumsade i. Jag tänkte här får man nog agera - så jag plumsade efter, även om det var lite läskigt när jag inte längre bottnade - men jag började “veva” med benen och lyckades fånga dummyn. Yes !
Ytterligare efter en månad, hade matte och husse en liten cermoni för min “företrädare” Majkie, då dom spred ut hennes stoft/ kvarlevor i hennes favorit sjö. Efter att ha torkat sorgetårarna kunde dom glädjas åt MIN simmarkarriär - och torkade nu glädjetårarna istället. För NU lärde jag mig nämligen SIMMA på “riktigt - om än liiite “hjälpligt” - först med mkt “plask” och på väg tillbaka lugnt och fint.
BILD
MITT LIVS SKRÄCKUPPLEVELSE
Medan jag som vanligt, sprang på stigen framför matte och husse, kom en “mouintainbike”-cyklist - jag hamnade FRAMFÖR cyklisten och blev dödsförskräckt och vände flydde SKRIKANDE i panik med cyklisten “pressande bakom mig”. Cyklisten bara fortsatte utan att ta någon som helst hänsyn till mig - matte och husse skrek på cyklisten att han skulle stanna - vilket han INTE gjorde. Jag hörde ingenting - varken att det blåstes i visselpipan eller rop från både matte och husse - utan jag bara sprang och sprang och sprang … tills jag hörde min “räddande ängel” husse komma. Husse, hade sprungit ikapp mig och skällde ut cyklisten, som ursäktade sig med att “han inte kunde veta att jag var rädd ! Matte, som hade (också) fått panik, hade börjat gråta - såg scenariot, att jag sprungit ut på stora vägen … men blev så lättad när husse kom bärandes på mig.
Väl hemma, så “plockade” husse fram sin cykel och cyklade fram o tillbaka “framför nosen” på mig - vilket gick bra och sen passade matte och jag på att gå fram till grannen när han “meckade” med sin cykel o det gick oxå bra … kan säga att idag är jag inte alls rädd för cyklar !
TYSON-FLÄSKLÄPP
En kväll när vi skulle slå oss ner framför TV’n hade jag så ont i läppen att jag inte kunde slappna av - jag vankade av och an och kunde inte bestämma mig var och hur jag skulle lägga mig. Först i soffan, sen ner från soffan, la mig på mattan, sen under bordet, sen upp i soffan igen. Inte förrän jag tryckte upp mig i mattes famn upptäckte dom min svullnad i läppen. DÅ först förstod dom att jag blivit getingstucken. Jag somnade till slut och efter ca 45min. hade svullnaden gått ner och jag blev piggare igen.
DEN STORA MOGNADSFASEN HAR INTRÄTT
Sen har vi ju den dagen (jag 5mån.) då jag LYFTE PÅ BENET när jag skulle kissa. Gissa om matte & husse häpnade - dom tittade på varann och flinade. Jag testade först att lyfta emot en grästorva och se det gick ju jättebra - hade full koll. Testade sen mot ett träd - ha - det var väl inget att hetsa upp sig över - det gick ju skitbra det också ! Sen att strålen inte träffade målet, var just i det läget av mindre betydelse.
KLANTARSEL X 2
En dag i höstas, när husse och jag var på promenad vid Furåstjärn. Då sprang jag ut på ett berg, med sjön nedanför. Jag skulle bara ut och utforska nåt som verkade spännade. Ojdå, där slant jag visst. Jösses jag svävar ! Oohh nej - plums ! Åh fy vad kallt. In mot stranden - hjäääälp HUSSE, jag kommer inte upp ! Och jag kommer inte NER, Özet, du får simma diiiit bort - koooom Özet ! VA? Vad tog han vägen ? Jösses, har han sjunkit ? Spring spring spring … men jasså - DÄÄÄR är du - vad duktig du var som simmade diiiit bort - nu når jag ju dig och kan dra upp dig …
Kan säga att det inte bara är Özet som är klantig. På kvällen, samma dag, ramlade Mickel (katten) i Özets vattenskål från fönsterbrädan, där han försökte balansera förbi en krukväxt - mycket vatten blev det …
SKAM DEN SOM GER SIG !
Var en heldag på Styrsö, med matte och våra kompisar. Först åkte vi färja = baggis - är ju coola killen ! Sen lekte vi, jag och mina två goldenkompisar - fullt ÖZ så att säga - ha ha ! En stunds vila, sen promenad. Mera lek. Och det var SEDAN DET HÄNDE -dom lämnade mig kvar på gräsmattan tillsammans med Marco & Razzel - jag borde ju vara trött och känna mig trygg med M&R - HA - säger jag bara ! Jag skällde och skällde … och skällde och skällde … Nu får vi inte gå ut, för då förstör vi allt, var det nån som sa - och jag fortsatte och skälla … och skälla ! Matte började bli orolig på vad grannarna skulle tänka och säga - skit i dom sa Lotta - han tystnar snart ! Och hade inte “granntjejen” kommit över och “brutit” hade jag säkert forsatt att skälla !!! Men efter det, kom jag liksom av mig och kände jag att det kanske var dags att “slå mig till ro”. Då hade dom (matte & co) gjort i ordning allt, inför grillningen och kom ut till oss - mig & “grabbarna GULD” - och det blev grilla av.
EN “UDDA KURSDAG”
En dag, i höstas packade vi in oss i bilen och hamnande på en stor parkering. Vad var nu detta ? Men förvånad blev jag, när alla mina kurskamrater dök upp på samma plats. Det skulle tydligen bli s.k. miljöträning i “stadsmiljö”. Lilla Lerums Centrum skulle få agera stadsmiljö. Först blev det “stanna kvar i bilen” medan kamraterna passerade våra bilar - men herre gud, hur länge skulle detta “tjafs” pågå ? Ja, en liten stund till tydligen !
Sen ut ur bilen och vi fick börja med våra övningar - gjorde inkallningar och möten med lös hund på en gångbro. Matte var så nöjd med mig, eftersom jag skött mig exemplariskt. Sedan kom vi till torget, MITT PÅ TORGET - där vi skulle träna ytterligare möte med lös hund. Men det blev för mycket för både mig och Luna (mötet) - vilket resulterade i ett (flera!!!) busrace mitt på torget, bland alla lördags shoppande flanörer. Efter en stunds racande, “rullades in” det in en knallgul tennisboll framför min nos. Jag fångade bollen och lystrade till mattes inkallning och sprang i full fart och överlämnade bollen hos henne. Kan säga att hon var så glad att jag inte kom på tanken (vad vet hon om det ?) att apportera - slita tag i en av alla gravutsmyckningarna (torghandel och allhelgona) som låg på marken för försäljning. Phu !!!
MINA KREATIVA ÅDROR
Dagen då jag myntade mitt motto “KAN SJÄLV”, var då matte glömt stänga till trappan upp till övervåningen. Tänkte då att det kunde vara lämpligt att pasa på att träna på hur det skulle gå att klara mig själv, IFALL matte&husse skulle gömma av mig och inte komma tillbaka - man vet ju aldrig ! Jag tänkte - här får man nog samla ihop allt vad filtar, täcken och kuddar heter och göra det riktigt varmt och bekvämt. Jag lyckades ganska hyfsat om jag får säga det själv, vilket inte matte alls tyckte. Förstår mig inte riktigt på henne !
BILD
En dag, i brist på annat, hade jag roat mig med att gå lös på husses almanacka. Ville ju ha koll på det gångna årets händelser. Jag läste och läste tills den var söndersmulad i dess minsta beståndsdelar. Matte fann den, helt oigenkännlig, utspridd över hela mattan i vardagsrummet.
BILD
Lite senare, samma dag, då vi var på vår dagliga lunchpromenad i skogen, fann jag ett fruset älgkadaver. Kan tilläggas att jag var på andra sidan ett smått fruset och framför allt BRETT vattendrag och isen höll bara för mig och inte en stor tung matte - hi hi !
Matte försökte locka på mig, med alla medel - först ropade hon i vanlig ordning - vem bryr sig i det läget ? Inte jag i alla fall ! Jag brydde mig inte heller, då hon sprang och gömde sig bakom ett stort timmerupplag - visste ju att hon var där någonstans. Och så fortsatte vi en stund, matte &jag - jag fick all tid i världen att fortsätta att frossa på mitt fynd. Men när hon helt plötsligt, alldeles “vild” i blicken och med stora “älgkliv” ångade ut i det svagt frusna vattendraget, tänkte jag - OJ OJ nu är det ALLVAR, bäst att göra som kärringen säger, men jag tar med mig en bit som jag kan slafsa i mig på vägen in till henne. Sen kunde vi återgå till “ordningen” och fortsätta vår promenad. Kan tillägga att “Ulrik” kom på besök på natten !
En annan dag, när jag var ensam hemma, såg jag mig omkring och tyckte det var dåligt med julpyntning - så jag tänkte “KAN SJÄLV” - och “man tager vad man haver” - och “hej och hå med farbror Frej, se vad man med en kudde kan göra … tjola hopp tjola hej … och det blev ett vinterlandskap så vackert” !
Vidare kan jag berätta att husse numera är något tveksam till att jag ska få följa med honom på jobbet - han har nämligen inte samma åsikter som jag, om lastbilens inredning - främst när det gäller bilens växelspak och vindrutehandtag, som jag i höstas, gjorde mitt bästa för att han skulle byta ut. Men nej, inredningen har fått vara kvar om än lite “skamfilad”.
BILD
Den 21 febr. 2009, föddes jag, Özet och mina 5 syskon. Brorsan Älvis och våra systrar, Lykke, Zamba, Yuni och Ximma.
I april, då bytte vi valphagen till våra nya hem. Älvis, hamnade i Bromma, Lykke i Luleå, Zamba i Skarpnäck, Yuni i Östhammar, Ximma i Handen och jag själv, Özet i Göteborg (Partille)HEMKOMSTEN
BILD
Det första jag gjorde efter den långa bilresan (trött?vem?jag? - hade ju sovit mig igenom hela resan) var att bekanta sig med trädgården. När jag skuttade omkring som bäst och lät mig väl smaka på både blommor och blader, vad händer ? Jo, jag avbröts en mullrande fladdrande JÄTTEFÅGEL ! Liiiite skrajsen blev jag kanske, men mattes avledningsmanöver gjorde susen. Därefter har jag sett många jättefåglar som flyger över vårt hus - som tydligen är sjuktransporter till Östra Sjukhuset.
Sen var det dags att träffa “the master of the house” - katten Mickel. Även om jag vid vårt första möte, fick mig min livs största propp, så är vi nu bästa vänner.
En annan konstig bekantskap var den stora garderobsspegeln som går från tak till golv. Åh en RIKTIG kompis trodde jag, och rusade rakt in i MIG SJÄLV = PANG ! Chockad och skrikande, flydde jag ut ur rummet, men lugnade ner mig efter ett tag och var åter framme för att kolla om det VERKLIGEN inte var en kompis där.
MITT LIV SOM TRÄDGÅRSDMÄSTARE OCH BIOLOG
Testade efterhand det mesta som gick att tugga i sig - som tex. jord och framför allt MOSSA, som i början av våren var den absoluta favoriten. Efter ett tag lärde jag mig även att uppskatta gräsklippet efter att husse klippt gräset. Något som jag också tyckte var mumsigt, var penseerna, men framför allt bellisen, som stod så strategiskt på yttertrappan. Hörde matte gnälla över att det knappast var nån idé att byta till sommarblommor senare - fattar inte vad hon kan ha menat !!!
Vidare fick jag dom att hägna in entrérabatten som dom precis tänkt göra iordning. Men det absolut ROLIGASTE var nog ändå att dra loss det utlagda “färdiga” gräset. Springa med dom låååånga flaxande remsorna flängande omkring mig - ja det var tider det Roade mig också med att gräva djupa hål överallt i trädgården. Tänkte att man kanske skulle kunna komma upp “hemma” hos mamma Enya, om man var riktig ihärdig - man vet ju aldrig !
BILDER
Jag är mycket för “biologisk mångfald”
Provade nämligen också trädgårdens goda sniglar - de små med hus på. Testade även mördarsnigel, men usch och blä vad kletigt det blev - DÄR GICK ÄNDÅ GRÄNSEN vad jag sätter i mig alltså. Men efter ett tag slutade jag med sniglar - hade upptäckt komposten - där var det mumma av ruttet/förmultnat material. Men då åkte det upp ännu mera kompostgaller. På kvällarna i augustimörkret hittade jag en ny sysselsättning. Jag scannade hela trädgården efter harkrankar. Nöjd och trött var jag efter varje kvälls skörd.
Ja du Özet - jag kan även tillägga den gången det stod musunge på menyn. Jag bara såg att nåt “svart” försvann in i gapet på Özet och när jag grävde efter det “svarta” i gapet fann jag att den var varm och mjuk … och var en liten musunge … snacka om äckligt (den var svårt “sargad” så det var bara att bita ihop och vara barmhärtig och göra slut på den) ! Hhuu !
(O)SÄKER RASTILLHÖRIGHET
BILD
Under hösten gjorde jag en jätte upptäckt och blev övertygad att jag inte är tollare utan en lagotto. Jag ägnade mig nämligen åt (hjort)TRYFFELSÖK MED BÖK med stor framgång. Hörde att tryffeln skulle vara potenshöjande enl. gammal folktro (jycketro?) - så jag anser att det är lämpl. att redan nu börja “ladda” inför ev. framtida parning och övar därmed på min sambo Mickel (katten) som dock INTE är lika förtjust !
Matte blev lite orolig förstås - över min goda “svampaptit”. Så hon kollade upp med “svampexperter” som lugnade henne, med att berätta att svampen sprider sig genom att bli uppätna och sedan utskitna på annat ställe, och då har de inte råd att vara giftiga, för om budbäraren dör, vem skall då sprida svampen. Inget som räknas in som “matsvamp” dock …
Hörde att farbror Tico tydligen var en värstning på tryffel i unga år - säger bara - släkten är värst - förlåt - jag menar BÄST !
BILD
JAG, SIMMARKUNGEN !
När jag bara var 10 veckor gammal och gick på en liten upptäcksfärd i skogen, upptäckte jag att avståndet till matte, hade blivit väl stort. Fick ju bråttom förstås. Jag dundrade rätt ut i en jättevattenansamling och for under vattenytan med hela kroppen … jag blev både paff och skiträdd. Och så frusen jag blev sen då - jag började skaka av köld. Matte lyfte då upp mig och stoppade mig innanför sin jacka och guuuud så sköööönt det var.
BILD
Men sen, en månad senare, åkte vi en dag till Landvettersjön/Gröen, där det finns en liten perfekt sandstrand för en liten valp som ska bekanta sig med vatten och bad. Vi hann inte mer än fram till stranden förrän jag hittade, resterna från en JÄTTESTOR gammal gädda. Matte som inte är lika snabb i tanken som jag, fick stora bekymmer innan hon lyckades “överrumpla” mig, efter att ha försökt med div. lockelser och glada tillrop. Medan matte “hängde” upp gäddan i ett träd, passade jag på leta upp en annan fiskrest. Matte “bad till gudarna” att det inte var nån krok i det som jag smaskat i mig.
Sen upptäckte jag VATTNET och det var riktigt kul att höra smattret medan jag sprang längst vattenbrynet. Matte slängde ut min snörleksak i vattnet, och jag lyckades tänja ut min kropp så att den blev så låååång för att så småningom få tag i snöret.
BILD
Helt plötsligt kastade matte ut dummyn i vattnet, samtidigt som hon själv plumsade i. Jag tänkte här får man nog agera - så jag plumsade efter, även om det var lite läskigt när jag inte längre bottnade - men jag började “veva” med benen och lyckades fånga dummyn. Yes !
Ytterligare efter en månad, hade matte och husse en liten cermoni för min “företrädare” Majkie, då dom spred ut hennes stoft/ kvarlevor i hennes favorit sjö. Efter att ha torkat sorgetårarna kunde dom glädjas åt MIN simmarkarriär - och torkade nu glädjetårarna istället. För NU lärde jag mig nämligen SIMMA på “riktigt - om än liiite “hjälpligt” - först med mkt “plask” och på väg tillbaka lugnt och fint.
BILD
MITT LIVS SKRÄCKUPPLEVELSE
Medan jag som vanligt, sprang på stigen framför matte och husse, kom en “mouintainbike”-cyklist - jag hamnade FRAMFÖR cyklisten och blev dödsförskräckt och vände flydde SKRIKANDE i panik med cyklisten “pressande bakom mig”. Cyklisten bara fortsatte utan att ta någon som helst hänsyn till mig - matte och husse skrek på cyklisten att han skulle stanna - vilket han INTE gjorde. Jag hörde ingenting - varken att det blåstes i visselpipan eller rop från både matte och husse - utan jag bara sprang och sprang och sprang … tills jag hörde min “räddande ängel” husse komma. Husse, hade sprungit ikapp mig och skällde ut cyklisten, som ursäktade sig med att “han inte kunde veta att jag var rädd ! Matte, som hade (också) fått panik, hade börjat gråta - såg scenariot, att jag sprungit ut på stora vägen … men blev så lättad när husse kom bärandes på mig.
Väl hemma, så “plockade” husse fram sin cykel och cyklade fram o tillbaka “framför nosen” på mig - vilket gick bra och sen passade matte och jag på att gå fram till grannen när han “meckade” med sin cykel o det gick oxå bra … kan säga att idag är jag inte alls rädd för cyklar !
TYSON-FLÄSKLÄPP
En kväll när vi skulle slå oss ner framför TV’n hade jag så ont i läppen att jag inte kunde slappna av - jag vankade av och an och kunde inte bestämma mig var och hur jag skulle lägga mig. Först i soffan, sen ner från soffan, la mig på mattan, sen under bordet, sen upp i soffan igen. Inte förrän jag tryckte upp mig i mattes famn upptäckte dom min svullnad i läppen. DÅ först förstod dom att jag blivit getingstucken. Jag somnade till slut och efter ca 45min. hade svullnaden gått ner och jag blev piggare igen.
DEN STORA MOGNADSFASEN HAR INTRÄTT
Sen har vi ju den dagen (jag 5mån.) då jag LYFTE PÅ BENET när jag skulle kissa. Gissa om matte & husse häpnade - dom tittade på varann och flinade. Jag testade först att lyfta emot en grästorva och se det gick ju jättebra - hade full koll. Testade sen mot ett träd - ha - det var väl inget att hetsa upp sig över - det gick ju skitbra det också ! Sen att strålen inte träffade målet, var just i det läget av mindre betydelse.
KLANTARSEL X 2
En dag i höstas, när husse och jag var på promenad vid Furåstjärn. Då sprang jag ut på ett berg, med sjön nedanför. Jag skulle bara ut och utforska nåt som verkade spännade. Ojdå, där slant jag visst. Jösses jag svävar ! Oohh nej - plums ! Åh fy vad kallt. In mot stranden - hjäääälp HUSSE, jag kommer inte upp ! Och jag kommer inte NER, Özet, du får simma diiiit bort - koooom Özet ! VA? Vad tog han vägen ? Jösses, har han sjunkit ? Spring spring spring … men jasså - DÄÄÄR är du - vad duktig du var som simmade diiiit bort - nu når jag ju dig och kan dra upp dig …
Kan säga att det inte bara är Özet som är klantig. På kvällen, samma dag, ramlade Mickel (katten) i Özets vattenskål från fönsterbrädan, där han försökte balansera förbi en krukväxt - mycket vatten blev det …
SKAM DEN SOM GER SIG !
Var en heldag på Styrsö, med matte och våra kompisar. Först åkte vi färja = baggis - är ju coola killen ! Sen lekte vi, jag och mina två goldenkompisar - fullt ÖZ så att säga - ha ha ! En stunds vila, sen promenad. Mera lek. Och det var SEDAN DET HÄNDE -dom lämnade mig kvar på gräsmattan tillsammans med Marco & Razzel - jag borde ju vara trött och känna mig trygg med M&R - HA - säger jag bara ! Jag skällde och skällde … och skällde och skällde … Nu får vi inte gå ut, för då förstör vi allt, var det nån som sa - och jag fortsatte och skälla … och skälla ! Matte började bli orolig på vad grannarna skulle tänka och säga - skit i dom sa Lotta - han tystnar snart ! Och hade inte “granntjejen” kommit över och “brutit” hade jag säkert forsatt att skälla !!! Men efter det, kom jag liksom av mig och kände jag att det kanske var dags att “slå mig till ro”. Då hade dom (matte & co) gjort i ordning allt, inför grillningen och kom ut till oss - mig & “grabbarna GULD” - och det blev grilla av.
EN “UDDA KURSDAG”
En dag, i höstas packade vi in oss i bilen och hamnande på en stor parkering. Vad var nu detta ? Men förvånad blev jag, när alla mina kurskamrater dök upp på samma plats. Det skulle tydligen bli s.k. miljöträning i “stadsmiljö”. Lilla Lerums Centrum skulle få agera stadsmiljö. Först blev det “stanna kvar i bilen” medan kamraterna passerade våra bilar - men herre gud, hur länge skulle detta “tjafs” pågå ? Ja, en liten stund till tydligen !
Sen ut ur bilen och vi fick börja med våra övningar - gjorde inkallningar och möten med lös hund på en gångbro. Matte var så nöjd med mig, eftersom jag skött mig exemplariskt. Sedan kom vi till torget, MITT PÅ TORGET - där vi skulle träna ytterligare möte med lös hund. Men det blev för mycket för både mig och Luna (mötet) - vilket resulterade i ett (flera!!!) busrace mitt på torget, bland alla lördags shoppande flanörer. Efter en stunds racande, “rullades in” det in en knallgul tennisboll framför min nos. Jag fångade bollen och lystrade till mattes inkallning och sprang i full fart och överlämnade bollen hos henne. Kan säga att hon var så glad att jag inte kom på tanken (vad vet hon om det ?) att apportera - slita tag i en av alla gravutsmyckningarna (torghandel och allhelgona) som låg på marken för försäljning. Phu !!!
MINA KREATIVA ÅDROR
Dagen då jag myntade mitt motto “KAN SJÄLV”, var då matte glömt stänga till trappan upp till övervåningen. Tänkte då att det kunde vara lämpligt att pasa på att träna på hur det skulle gå att klara mig själv, IFALL matte&husse skulle gömma av mig och inte komma tillbaka - man vet ju aldrig ! Jag tänkte - här får man nog samla ihop allt vad filtar, täcken och kuddar heter och göra det riktigt varmt och bekvämt. Jag lyckades ganska hyfsat om jag får säga det själv, vilket inte matte alls tyckte. Förstår mig inte riktigt på henne !
BILD
En dag, i brist på annat, hade jag roat mig med att gå lös på husses almanacka. Ville ju ha koll på det gångna årets händelser. Jag läste och läste tills den var söndersmulad i dess minsta beståndsdelar. Matte fann den, helt oigenkännlig, utspridd över hela mattan i vardagsrummet.
BILD
Lite senare, samma dag, då vi var på vår dagliga lunchpromenad i skogen, fann jag ett fruset älgkadaver. Kan tilläggas att jag var på andra sidan ett smått fruset och framför allt BRETT vattendrag och isen höll bara för mig och inte en stor tung matte - hi hi !
Matte försökte locka på mig, med alla medel - först ropade hon i vanlig ordning - vem bryr sig i det läget ? Inte jag i alla fall ! Jag brydde mig inte heller, då hon sprang och gömde sig bakom ett stort timmerupplag - visste ju att hon var där någonstans. Och så fortsatte vi en stund, matte &jag - jag fick all tid i världen att fortsätta att frossa på mitt fynd. Men när hon helt plötsligt, alldeles “vild” i blicken och med stora “älgkliv” ångade ut i det svagt frusna vattendraget, tänkte jag - OJ OJ nu är det ALLVAR, bäst att göra som kärringen säger, men jag tar med mig en bit som jag kan slafsa i mig på vägen in till henne. Sen kunde vi återgå till “ordningen” och fortsätta vår promenad. Kan tillägga att “Ulrik” kom på besök på natten !
En annan dag, när jag var ensam hemma, såg jag mig omkring och tyckte det var dåligt med julpyntning - så jag tänkte “KAN SJÄLV” - och “man tager vad man haver” - och “hej och hå med farbror Frej, se vad man med en kudde kan göra … tjola hopp tjola hej … och det blev ett vinterlandskap så vackert” !
Vidare kan jag berätta att husse numera är något tveksam till att jag ska få följa med honom på jobbet - han har nämligen inte samma åsikter som jag, om lastbilens inredning - främst när det gäller bilens växelspak och vindrutehandtag, som jag i höstas, gjorde mitt bästa för att han skulle byta ut. Men nej, inredningen har fått vara kvar om än lite “skamfilad”.
BILD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)