RIDHUSTRÄNING

Efter promenaden tillsammans med lilla familjen, måste jag erkänna att jag hade lite svårt att få ändan ur soffan inför kvällens ridhusträning.

Så kom jag trots allt ändå iväg ...

Vad händer ? Lite deppigt efter kvällens ridhusträning, då jag känner att Rejs fotgående har blivit allt sämre efter de senaste träningstillfällena. Han har varit hetare än hetast och var inte mindre het ikväll och jag har känt/känner att jag inte riktigt kan ”tygla” honom.

Värmde upp samtidigt som två-tre andra ekipage var inne. Gick ganska ok ändå, men om man ska vara petig så släppte han dock kontakten i mellanåt, låg för långt fram i positionen och plogade/ gick på dubbla spår och sist men inte minst, så ljudade han.

Sedan, när vi körde igång den ”arrangerade träningen” (då ett ekipage i taget var inne och fick den hjälp man ville av trän.kompisarna) hade jag bestämt att köra en ingång och fortsätta med linförighet med trän.kompisarna stillastående som störning. Ingången gick inte riktigt som tänkt - som sagt, HET hund ! Linförigheten därimot, tog sig allteftersom vi gick. Kände mig hyfsat nöjd, eftersom han lugnat ner sig och klarade störningen allt bättre.

Tyvärr blev det lite smolk i bägaren då jag var dum nog att ta in honom ännu en gång (efter pause i vila i bilen) för att testa ett tips jag hade fått ang. ingångarna. Men det sket sig totalt, då han gick upp i atomer, pga av att han inte fixade störningen från de andra som var inne på plan, vilket i sin tur fick mig att tappa fattningen.

Jaja … vad är väl en känsla av en misslyckad lydn.träning, mot fredagens terrorattentat i Paris, det gäller att ha perspektiv på saker och ting …

PROJEKTHUNDSTRÄFF TRE

Inför vår tredje ”projekthundsträff” gav vi oss i väg hemifrån med relativt god marginal, för att hinna med åtminstone en timmes promenad och några närsöksövningar, innan vi träffade Eva.

Parkerade bilen längst Härskogsvägen och vandrade grusvägen upp till ”Fiskesjön” där hundarna fick röja lite i skogen, tills jag avbröt för en stunds närsöksträning för Rejs del. När jag sen lämnade Rejs i samband med stadgeträning och hade kommit ut på ett avstånd på ca 30 meter fick jag syn på någon (kamouflagefärgade kläder) som satt på en ryggsäcksstol lååångt inne i skogen – alldeles blick stilla. Vågade inte chansa på att kalla in Rejs, OM han nu skulle fått korn på denna någon. Väl tillbaka vid Rejs, såg jag hur han med höjt huvud börjat vädra … phu, att jag valde att göra som jag gjorde, kände jag ! Vandrade tillbaka till bilen och for vidare till Lerum och Eva.

Väl framme gick vi ut på en av planerna som vi tyckte verkade vara torrast. Men torrt var det INTE !
Dagens övningar gick ut på att få Rejs att leka med mig, hos mig. Dragning mot div. olika ”frestelser” – bryta för att få belöning i form av lek hos/med mig, vilket gick strålande. Kan bara konstatera ännu en gång att leken (leksaker) är den absolut attaktivaste/bästa belöningen.

Provade efter en stunds vila att även använda frisbees, vilket resulterade i att han gick upp FÖR mycket i varv efter en stund, som i sin tur ledde till att jag bröt så fort jag hörde ett nästan ljudlöst stresspip – tur att man känner sin hund ! Därefter vila och nedvarvning, med efterföljande ”kravlös” följsamhet.

Sammanfattning:
Märkte tydligt att han var mycket lugnare idag. Med all säkerhet beroende av att han var ordentligt rastad (att vi inte kom flängande direkt från/efter jobbet) och att det var ljust (min egen teori). Inte för att han är mörkrädd, men tror ändå att det påverkar honom, även om jag inte riktigt kan ”ta på det”. Efter en stund tjöta vid bilarna, sa vi tack och hej och åkte hemmåt.

- Men sötaste ... har ju bara varit o ställt bilen

REGNIG LYDNADSTRÄN.

TILL MINNE AV VÅR HÖGT ÄLSKADE ÖZET
ett år av obeskrivlig saknad

***

Kände mig till skillnad mot igår helt ok idag och var därför ikväll och trän. lydnad tills. med Barbro, i kanske inte det mest önskvärda vädret (regn o blåst). Men ville passa på att utnyttja erbjudandet att låna Monica H's "bollomojeng", som ju var ett sånt lyckosamt hjälpmedel vid saktagåendet vid sista kurstillfället förra måndagen och var tacksam att Barbro inte var svårövertalad att ansluta för att vara behjälplig.
Men "bollomojengen" funkade inte riktigt lika bra som förra veckan. Rejs hade (som vanligt) bråttom, bråttom ... VET ju att bollen droppar ner där framme, sa han ! Visserligen gick han riktigt sakta och bra ibland, men ökade tempot allt eftersom + att jag hade svårt att få honom att stanna framför target/riktnings-pinnen, innan "varsågod".

- Han e lite olydig, hurru !
- Öhhh ... VA ?
- Du mesar lite väl mkt när du säger till honom, säg till på skarpen så han tar dig på allvar !
- OK, jag hör dig ... skratt

Innan saktagåendet hade vi inlett med lite fotgående och Rejs var het som få. Fick tips att slå ner på mitt eget eget tempo, MEN samtidigt inte gå FÖR långsamt. Blev lite av en balansgång - inte för fort och inte för långsamt. Jag måste även tänka på min vänsterarms placering - låt den hänga rakt ner ... 

Avslutade med budföring - sände två ggr. Barbro använde sig av omvänt lockade för att få möjlighet att klappa honom - han blir lite sprallig vid kroppskontakten. I övrigt var jag nöjd med hans stadga, all träning börjar så smått ge resultat.

Sammanfattning :
Rejs var som sagt het som en kamin i början, men lugnade sig allt eftersom !
Är så tacksam för Barbros iakttagelser och kloka råd.

UPPENBAR SKILLNAD

Fan – inte nu igen ! Jag som igår kände mig helt återställd från den 3 veckors utdragna förkylningen, vaknade i morse och hade halsontkänning och kände mig allmänt hängig. Tommy har känt lika dant i över en månad - känt sig ok, för att nästa dag känna sig vissen igen. Jäkligt segt det här !!!

Kände därför att hundpromenaden idag bara fick bli en helt vanlig enkel promenad utan ”krusiduller”. Vi kom överrens om att åka till Härkeshult, men väl där fick vi vända pga att det var helikopterkalkning på gång. Det var rätt mycket folk ute i det vackra höstvädret, så det blev lite marigt att göra sig av med bilen, då det stod bilar på alla dr vanliga ställena, men vi hittade till slut en liten ficka.

Tur att iaf vovvarna är pigga, det är sämre med dom, dom bor hos ! 

EM/kväll
Ingen ridhusträning i kväll pga den annalkande förkylningen.
Kvällens konstaterande : vilken uppenbar skillnad det är på den röda och den vita ! Inspirerad av föreläsningen ”Hund i Rörelse” med Annika Falkenbergs häromkvällen, började jag igår träna in en av ”hennes” grundövningar = ”maxlyft (frambenen) för rörligheten i fronten” och fortsatte idag.

På 2 korta tillfällen har Semla lärt sig att kliva i och ställa sig med båda frambenen i en hög kartong. Började med en lägre (ca 10cm) men bytte snabbt till en högre (30-35cm) kartong. Rejs därimot, har fortfarande inte fattat meningen med att kliva över kanten till den lägre kartongen. Medan Semla är lugn, fundersam och bjuder på beteenden som så småningom leder till det rätta, blev/blir Rejs frustrerad, stressad och går upp i spinn/varv som i detta fallet inte ledde till nåt annat än lite krafs på kartongkanten imellanåt. Men skam den som ger sig …

SÖKARBETE

Tommy åter hemma efter två veckors jobb i Värmland. Visserligen hemma under helgerna, men det blir lite "körigt" under veckorna, då det känns som det bara är jobb och utgång med hundarna som hinns med. Att vi går in i den tråkigaste månaden, med ett mörker som sänkt sig redan vid ½ 4-tiden gör det inte bättre. Saknar oxå F&S, som jag inte besökt på länge, både pga förkylning och att jag inte orkar när jag är ensam med hundarna. Lyckliga dom som kan ha med sina hundar på sina arbetsplatser.

Idag blev det ett besök uppe vid Råhult tillsammans med hela lilla familjen. Tog en promenad med ett litet avbrott med ett närsök (med nya minidummys) - lättplätt sa Rejs.

Satte sen hundarna i bilen medan vi la ut ett stort sök (med nya dummys). Helt ok, sånär som att han (börjar se ett "mönster") efter just FÖRSTA dummyn gärna vill fortsätta leta direkt. Själva sökandet skötte han bra - ger inte upp o är lyhörd då jag kallar tillbaka när han har svävat ut väl långt. Mattades av ngt i slutet, fick jobba på den sista som låg längst ut (ca40m?).

Det som jag tar med mig är att han sen han började "knäcka" dummysarna har fått ett "oroligt" grepp och inte riktigt vill avlämna. Han som ju har haft så fina avlämningar. Så bilderna nedan "ljuger" aningen. för riktigt så fint såg det inte alltid ut.

VATTENPASSIVITET

Idag vattenpassivitet ... tråkigt, tråkigt, tråkigt sa Rejs !

STILSTUDIE

Dagens lunchaktivitet bestod av dels av en stunds röjande med lillasyster, men även ett jaktapp.pass, bestående av först en markering och sen en kombination markering och linjetag (i känt målomr.) Gick strålande - matte mkt nöjd !

Stilstudie linjetag !

HUND I RÖRELSE

 

Bra o trevlig föreläsning av/med Annika Falkenberg ikväll,

REJS en projekthund

Ikväll var det dags för andra ”projekthundsmötet” med Rejs som huvudperson (hund). Först nedvarvning av het hund, för att sen fortsätta med olika övningar med Rejs i lina, bestående av div. frestelser som dragkraft.
Tanken var att få Rejs att avbryta sin framfart och vända om och komma på min ”inkallning”. Gick ju så där … men efter några försök kom vi fram till att han inte ”fick” springa längre än ca 7-10m från mig, för att jag skulle lyckas bryta honom !
Efter ytterligare några övningar och tack och hej, fick Rejs vila i bilen medan jag tog ut Semla och körde en sund, innan Rejs fick ett litet lydn.pass som avslutning.

F.ö. var det en hel del folk på klubben, vilket var ngt förvånande, denna mörka och regntunga kväll. Trevligt var att träffa och prata med Lasse - kändes som det var evigheter sedan vi sågs.

LYDNADSKURS - AVSLUTNING

Tidigt - redan i augusti - bestämdes det att jag skulle ta "dagspasset" vid sista kurstillfället och det tillfället var just idag. Kände därför att det kunde vara gôtt att vara ledig HELA dagen, därav en semesterdag. Det blev en lång, men supermysig dag :-)

- sovmorron
- promenad o spårläggning (ett spår som vi aldrig hann med pga tidsbrist)

- hem o byta svettiga kläder (varmt ute) - mot lydn.kursen (avslutn.) ätandes macka under färden
- kurs med "saktagående" på schemat (fyttirackarns vad bra det blev med bästa instruktörens bollomojäng :-)
En liten incident som sen hände, var att Rejs höll (kunde fått, om det hade varit "fel" hund) på att få på moppo, när han stack iväg i full kareta till Mauds riesen (hane). Men som tur var hände inget och en tröst är att när jag tänker tillbaka på Özets första år, då han oxå smet iväg (oxå av glädje) till andra hundar - han som med tiden slutade att "rymma" och som jag verkligen sen litade på.

- hem o äta - en liten kvällsrunda

- soff/sänghäng = utslagna o nöjda hundar/matte