MÅNDAGSTRÄNING

Vad gör man en mörk regnig måndagkväll ? Jo, åker till klubben för att där finna en öde plan ... ha ha , vem är förvånad ? Allt jämt i ett strilande regn, får vi till en kul varierad träning i vår ensamhet, med doft/godis-störning, framförgående och avslutar med låååånga linjetag på Özet ...

RIDHUSTRÄNING 3

Inledde som vanligt med att vi delade in oss i två grupper och var och en körde på vad vi själva ville/behövde träna på.

”Förbuds-trän.” - ryggsäckar och godispåsar som dragning (utanför ridhuset)

Fritt följ med störning av gående personer, som vi rundade osv – kanon

Lägg. u.g. – helt OK

Platsliggande – 3 hundar (Ike, Sandy o Özet) – kanon – Özet kändes trygg och var helt tyst, TROTS att Ike pep (trodde först det var Özet!!!) hela tiden.

Hopp – ngt snea sättanden på uthoppet

Åkte sen hem pga att jag frös som fan. Måste haft lite otur när jag tänkte på hur jag klädde mig inför kvällen ! Hur kunde jag klä mig tunnare än vad jag hade på mig under dagen, när vi var ute i sökskogen ? Jag som aaaaaaldrig vistats i kalla ridhus tidigare .....

BRUKSSÖK härkeshultsvägen "Lenas ruta"

Vid Härkeshultsväg./elskåpet – ”Lenas ruta” (där det var älgflugeinvation i somras)

Underbart väder. Sol och ett nästan vårlikt väder – svårt att klä sig, hade alldeles för mkt kläder på mig !

Granskog, blandat med ris, mossa - ett parti med nästan ogenomträngligt bestånd av unggranar, med en bergsskreva som lega, på fullt djup

I startordn. Jennie&Lola, Britt&Sambo, Jag&Özet, Aneta&Zoe och Lena&Tessla

Aneta stigade, medan Lena (vä) och Jennie (hö)

7 slag, första till vänster

Trots att det var en ganska svår ruta, med bl.a. två skick (1:a o 3:e) in i täta granbestånd, varav ett nästan ogenomträngligt, där figgen låg/satt nedanför en bergskant (2m?) i en bergsskreva, gjorde Özet utmärkt ifrån sig. Jag nöjd med dagen.

BESVIKEN O GLAD samtidigt

Åkte till Kvibergs idrottsområde, för en gemensam lydnadsträning. Men döm av min förvåning, när dom aldrig dök upp och istället befann sig på PBK, vilket jag fick reda på genom ett telefonsamtal.

Efter besvikelsen lagt sig, blev jag desto gladare att Özet & jag fick till en riktigt bra träning på egen hand. Både lydnad och jaktapportering, med massor av störning i form av främmande förbipasserande hundar blev det :-)

Efter en liten runda, så stannade vi vid en av de mittersta planerna

Fritt följ – med störning från div. förbipasserande hundar

Vändningar på stället

Platsliggande med haka i – med mycket – uppenbarligen svår – störning, från mig själv.  Mera sån träning.

Sen förflyttade vi oss till planen vid p-platsen vid garagelängorna och körde lite jaktapportering.

Linjetag på gräsplanen

Två på ”linjetags linjen” med ca 20 m mellanrum – lätt, men KUL sa Özet

Två utlagda i ”bredd” som i ett V ! Genast svårare, då han utan att lyssna på mig sprang till den senast utlagda

Gjorde om – även om det inte ”gick på räls”, så lyssnade han nu iallafall och sprang rätt efter två tillsägelser på samma skick …

Markeringar (enkla) på ängsytan utanför gräsplanen

Han började genast snusa och prioriterade dofterna (mkt hundrastn. som sker där) men efter tillsägelse, skärpte han till sig …. till nästa markering, då han tog sig en walkabout. Jag gick lugnt ut och hämtade honom, förde honom lika lugnt tillbaka till ursprungsplatsen. Där satte jag honom, medan jag själv gick ut och hämtade dummyn. ”Lycklig” bollade jag med dummyn på väg tillbaka. Kastade en markering igen och nu kastade han sig raka vägen ut, kom sen in lycklig och stolt. Hepp ! En lycklig hund = en lycklig mate :-)

RIDHUSTRÄNING 2

Kväll – ridhusträn.

Uppdelning i två grupper

Platsliggandet - 9 hundar, men jag avstod ...

• Ingångar och fritt följ
• Transporter
• Rutan
• Fjärren

SAMMANFATTNING

Özet var nog lite trött idag. Även om han utförde själva övningarna med inlevelse, hade han lite svårt att ”hålla ihop” och gjorde små ”sprallryck” - svårt att motstå Susanne - och gjorde en och annan "utflykt" när han i pauserna inte kunde motstå dofterna runt ett specifikt område/plats !

BRUKSSÖK härkeshultsv. - taxrutan

Mulet och blött, men slapp regn.

Ganska tätbevuxen granskog – mkt blöta (kärr och vattendrag/diken) – dött granris

I startordn.  Jennie&Lola, Britt&Sambo, Aneta&Zoe, Git&Trotza och Jag&Özet

Aneta stigade och Jennie (vä.) och Britt (hö.) figgade

8 skick – inga tomslag – fastrulle

1 vä. – andra sidan dike + gångstig (vildmarksleden) – ett omskick

2 hö. – jakttorn plac. uppe på ett berg/sten (hitta) – sprang först runt den täckta delen, för att sen hoppa direkt upp på stenen

3 vä. – andra sidan vattendrag/sankmark – omskick, efter att han kommit tillbaka utan rulle

4 hö. – bergsknalle - bakom/nedanför en mossbeklädd bergskant

5 vä. – uppe på en jättestor sten – kanon, hoppade upp utan tveksamhet upp och tog rullen bums

6 hö. – kommer inte ihåg, kanske för att det inte var några problem  

7 vä. – genom jättetätt unggransbestånd – omskick ett par ggr – kanonframslag efter varje omskick … dock var framslaget inte lika bra efter han hittat figgen

8 hö. – bakom tätt bestånd med unggranar – bra och lyckat avslut !

RIDHUSTRÄNING 1

Uppdelning i två grupper – 6 st?/grupp

• Sittande och platsliggande (regnet vräkte ner och slog mot taket) i grupp – helt OK, även om han var lite nosig i början – men TYST (kanske inte hördes i oväsendet - stavas det så - från taket) !
• Ingångar och fritt följ 
• Läggande u.g. 

”andra omgången”

• Fot/kontakt-övning (ingen kommend.) med ”statister” som störning … typ IPO-fotgående
• Budföring, med Henrik som mottagare. Kanon - Henrik, bra handlag och kunde t.o.m. klappa Özet vid sin sida :-)

SAMMANFATTNING

Trodde Özet skulle vara för trött, efter dagens sökträning (se inägget nedan) men ack så fel jag hade. Özet kanon - pigg och fokuserad. 

BRUKSSÖK härkeshultsvägen - el-stn/brevlåd-

Rutan direkt efter stenarna vid gångvägen – stigen på var sida om gångvägen.

Terrängen på högersidan, svagt ”normalkuperat”, vänstersidan blandskog, som efter ett dike övergår i ett stort fält/åker

Iklädda, i full regnmundering började vi valla rutan och när vi återkommit till ”starten” upptäckte vi två jättegigantiska högar med BRÖD (frallor, te-kakor o hela limpor) precis där vi hade tänkt oss andra skicket. Och därmed var samtalet i full gång, om huruvida jag skulle våga skicka Özet över/förbi ”hindret/störningen” eller ej !!! Visserligen plockade vi upp högen som låg precis i skicket och ”fyllde på” högen som låg 10 meter därifrån … MEN … det kommer INTE funka, sa jag … du måste våga utmana, sa Lena E.  … kommer ALDRIG funka, sa jag … du MÅSTE våga utmana, sa Lena E. … sagt och gjort …

I startordn. Jag&özet, Britt&Sambo, Lena E.&Elda och Lena&Tessla

Lena E. stigade, medan Johan (hö) och Lena (tollare) figgade.

8 slag, med fastrulle

1 hö. bergsskrevan (Johan) = OK 

2 vä. jägar/vakt-kuren (Lena tollare)

Oj oj … var ska jag börja …

- Jag skickade och han sprang rakt ut … efter ca 10-20 m fick han vittring på brödhögen och började sin framfart mot högen, samtidigt som jag själv gapande avancerade framåt och nådde fram till högen samtidigt som Özet.

- Skickade om och när Özet var i jämnhöjd med brödhögen riktade han in sig mot högen igen . jag röt så det ”sjöng” i skogen och han avbröt och fortsatte rakt fram, till jägar/vakt-kuren(ljudisolerad) där figgen satt (med stängd dörr). Såg att han sprang runt jaktkuren och letade efter ingången, men helt plötsligt var han utom synhåll och efter en stund började jag ana oråd … jag ropade, men inte en tillstymmelse till hund.

Samtidigt som jag tänkte … nu har han hittat ännu en brödhög, började jag att springa i riktning dit jag TRODDE han kunde vara. Och mycket riktigt, en bit in i skogen stod han och kalasade på en ännu stor hög med … OST ! Säger bara, TUR att han INTE är den mest  glupska hunden …

- Efter ett nytt skick, sprang han nu rakt i riktning mot jaktkuren, för att NU bryta ut åt ANDRA HÅLLET, ut på fältet/ängen snett bakom jaktkuren. Och vad var målet nu då ? Jo, ÄNNU en hög med bröd !

- Trots ännu en skarp ”tillsägelse” och nytt skick, gjorde han ännu ett försök att nå brödhögen … men efter ett rytande från en matte, fortsatte han faktiskt fram mot jägarkuren och fann figgen, som nu öppnat dörren på glänt. Påviset (löst) inga problem.

3 hö. gran – inga probl.

4 vä. åkern – skickade och Özet, som först sprang rakt ut, för att sen ändra riktning mot brödhögen på åkern. Jag satte av i en rasande fart och hoppade över diket, ut på fältet och ”tog honom i hampan” … tillbaka till där han bröt ut och skickade på nytt = BRA !

5 hö. gran – inga probl.

6 vä. dike mellan skogen och åkern – här gjorde Özet ett litet försök till att nå brödhögen på fältet, men avbröt när jag - från stigen - röt till och fortsatte till figgen. Men när han skulle ta rullen fastnade han med benet i rullen och blev ståendes. – hjälpt mig !

7 hö. gran – inga probl.

8 hö. gran ? – ännu ett högerskick, med tanke på att stigen nästan svängde 90 gr. – bra, även om Özet nu mattats väsentligt.  

PHU … vilken dag … trots att jag blev blöt, frusen och fick ”halsont” och huvudvärk efter allt gapande och springade efter Özet, är jag nöjd – t.o.m. mycket nöjd – med dagens sökträning. För utan pushning av träningskompisen Lena, hade jag aaaaaldrig antagit utmaningen att skicka Özet mot/förbi det uppdukade smörgåsbordet …

BRUKSSÖK - råhultstugan - vä. vid bommen

Tungsprunget för både hundar och mattar. Kärr/myr med mkt pors, på vänster sida. Höger sida med inslag av pors och blöta, men mest granskog, stundstals tät. Regn och blött, efter flera dagars regnande.

I startordning Lena&Elda, Lena&Tessla, Maggan&Özet, Git&Trotza och Britt&Sambo.
Britt stigade och Lena (vä. kraftig motvind) och Johan figgade.
5 slag
Vä. - kärret – omskick
Hö. - tät gran - omskick - sprang runt granen första skicket
Vä. - kärret - omskick
Hö. - STRUL - Özet plockade in Johan, utan att Özet hittat honom

Vä. - bra (andra) skick

Sammanfattningsvis var jag besviken och fundersam, efter Özets katastrofaliskt (hitte-på-ord?) dåliga arbete.  Han var allmänt "flummig". Olydig och irrade mest omkring väldigt ostrukturerat. 

Frågorna som "ringde i huvudet" var om han var påverad från de senaste tävlingarna, med sina två ynka skick, med en matte med ett konstigt beteende - som inte bar sig åt som vanligt ? Påverkad av sökområdets pors ? Hur var hans allmäntillstånd ? Sjuk ?

Men på promenaden efter, tillsammans med Lena & Elda, var han pigg och glad som vanligt. 

Tja - iof  . PIGG o GLAD var han ju trots sin flummighet och irrande i sökarbetet !!!

APPELLTÄVLING herrljunga

I morse – helt OK tid, för morrontrötta Özet& jag (kl.09.30) – for vi (även husse) iväg mot Herrljunga BK, för att göra vår tredje appellstart, som jag redan innan hade bestämt skulle bli – om inte den allra sista – så iaf säsongens sista.

Under usla förhållanden, i böta och kyla, stod vi – tre retrieverägare – där redo för vårat sök. Özet och jag startade som tvåa. Efter 1:a skicket skulle jag nog igentligen kallat tillbaka honom, då han sprang snett in i rutan, där han fastnade vid nån snusfläck och därmed inte fick med sig hörnet, som domaren senare påpekade. Men jag lät honom hållas och efter en stund såg jag honom komma … MED rullen … yesss ! Döm av min förvåning när han vid påviset, inte visade nån större brådska. Han skulle bara sniffa lite däääär först … innan vi till slut kom fram till figgen som låg HELT dold och osynlig under en tät gran. Tack för att vi tränat många såna legor …

Vid andra skicket sprang han ut spikrakt och gjorde ett kanon framslag … men sen såg jag inte riktigt vart han tog vägen, förrän han dök upp vid ”hörnet” igen. Kallade då in honom och skickade på nytt därifrån jag nu stod och snart kom han tillbaka med rullen i munnen. Nu gick påviset bättre, även om han inte ångade på som han brukar.

= 8/8

Tillbaka vid klubbhuset och appellplanen, var det dags för platsliggandet. Av 6 startande (3spår/3sök) återstod det nu bara 3 st (en avstod) som skulle göra platsliggandet. Det var en schäfer som tog plats först. När Özet&jag precis hade vänt upp på vår plats, började schäfern (hane) göra ”utfall” mot Özet ! Som tur var beslutade hussen sig för att avstå och gick därifrån, men vad hjälpte det. Özet låg och kollade och vädrade åt platsen där schäfern nyss varit och tillslut var han bara tvungen att undersöka var det var för en konstig typ som hade lämnat ”sin” plats ! Efter några sekunders sniffande satte han sig på schäferns plats och glodde på mig. Efter ungefär dryga minuten, reste sig labben bredvid och började sakta gå mot sin matte, med Özet fortfarande sittandes gloende på mig.

=0/0

Därefter var det dags för budföringen. Till skillnad mot förra helgens tävling, hälsade han nu på mottagar’n med stort intresse och jag stegade iväg med ”råg i ryggen” till utgångspunkten. Jag kommenderade och han sprang iväg i världens kareta och jag kunde inte låta bli att le när jag såg hans glada rumpa och hörde smattret när han sprang … Vid framkomsten, gjorde han en kanonfin ingång och lät sig klappas (en lugn ”smekn.” som jag bett om) för att därefter komma tillbaka till mig med en lika fin ingång. Åhh vilken härlig känsla och glädjen förstärktes när jag hörde jublet på läktaren (klubbhusverandan).

=10/10

Inför linförigheten hade vi, värmt upp på grusvägen bakom klubbhuset och han kändes riktigt fokuserad. Men ju närmare startpunkten vi sen kom, ju mer släppte han på fokuset. Själva momentet blev ungefär en repris från förra helgen. Suck !

=6/6½

Sen var det då dags för framförgåendet. Något tveksamt ut, men sen tågade han på. Men SEN, när vi skulle tillbaka … in mot ”högen” med folk (tävl.led. domare, sekr.) och änden på plan, som slutade med ett skogsbryn och ett angränsade dike. Özet något tveksam ut, även här, men när han väl börjat gå upptäckte han ”högen” med folk och vände sig frågande om …

-          Ska jag verkligen fortsätta ? 

-          Ja … fööööre

-          Nnäää … det går ju inte, dom står ju där och proppar till …

-          Fortsätt ... fööööre …

-          Men appellplanen tar ju slut …

Och vid det här laget hade jag börjat skatta högljutt och bröt momentet !

=0/0

Ställde upp inför platsläggandet. Tänkte, nu ska jag ”klämma i” lite vid kommenderingen, för att undvika tveksamheter. Sagt och gjort = han la sig pladask. Men tyvärr var tydligen JAG något tveksam, därav avdraget.

=9/9

När vi sen ställde upp oss, med näsan in mot planen, inför inkallningen, sa tävl.ledaren att vi skulle vända oss om. Jaha … fniss ! VA ? tänkte jag, får man verkligen ut nåt avstånd där … Men knappt innan jag hann tänka färdigt, fann jag mig själv lämna Özet, för att bli stående precis innan skogsbrynet och framför diket. Tänkte - med den fart han brukar ha, kommer han ju hamna i diket … Men det blev faktiskt tvärtom – han saktade in perfekt, för en kanon ingång !

=10/10

Apporteringen, var väl ingen hit, men heller ingen överraskning, Slarvigt gripande, tugg och slarvigt avslut ... men glatt tempo … go & gla kexchokla ! Och likt förra helgen, ville han först inte släppa … vilket förbryllar mig lite ! Säkert lätt avhjälpt, men ändå !

=6½/7

Sen var det bara hopp/sitt kvar. Stegade fram till hindret och blev förvånad över den låga höjden – kändes som det var ÄNNU lägre än förra helgen. Men efter att ha accepterat höjden, efter att ha blivit erbjuden ännu en planka, kommenderade jag hopp !

-          VA ? Men vad F_N … vad gör du ?

-          Ööhhhh … VAR det inte A-hindret du menade ?

Han hade sprungit förbi hindret och var på väg upp på A-hindret, som stod 2-3meter snett bakom …

Gjorde om …

-          Synd det där … detta hade gett en 10:a sa domaren !

-          Ha ha - det är roligt nästan jämt !

SAMMANFATTNING :

Konstigt det där med känslan - för även om mister Öz var mist lika snusig (t.o.m. i söket, o då är det illa) och slutresultatet t.o.m. sämre, så var just KÄNSLAN bättre än vid förra helgen. Idag kunde jag ju faktiskt skratta åt ”eländet. Även om han var snusig, fanns GLÄDJEN där …