Hade ju ingen aning vart stigen skulle leda oss, men gick alltså på upptäcksfärd genom en lövskog med mycket fallna träd och grenar, stigen gick utmed en fin gammal stengärdsgård och på flera platser hade viltsvin hade bökat runt. Till slut kom vi ut på en gammal nästan igenväxt grusväg och tillslut hamnade vi till slut vid två gamla hus, där en man kom fram till oss och jag ursäktade mig att jag hade klampat in på ”tomten” och förklarade att jag var på upptäcktsfärd.
Han berättade att här (det huset vi stod närmast) bor en gammal dam (som han tittade till varje dag) på 80år, hon har bott här i nästan 60år och däääär borta bor jag, sa han och pekade på ytterligare ett hus som låg ca 200m därifrån och jag har bott här i drygt 10 år. Vi stod och pratade i ca 30 min. om allt mellan himmel o jord – bl.a berättade han vilka alternativ jag kunde välja för att ta mig vidare genom skogen (även om jag inte gjorde det just idag) och var jag isåfall skulle komma ut för att komma tillbaka till bilen. Vi pratade mycket hund, han själv hade haft tre stycken bordercollies (en i taget) och han blev så förtjust i hundarna att han gick in och hämtade hundkex till hundarnas stora glädje.
Sedan tackade jag för oss och på väg tillbaka till bilen hade det börjat regna, men det hindrade mig inte från att fortsätta ut till golfbanan. Blev konfunderad över massor (15-20st) av mötande bilar, som alla kom ifrån gamla ”slätten” alla hade en gran på biltaket. Hhummm … försäljning eller vad ?
Hundarna blev glada över att få sträcka ut, men som vanligt kopplade jag upp Semla när hon började göra FÖR stora lovar. Och tur var väl det, för strax efter jag kopplat henne började det skjutas, först lite då och då, för att efterhand öka och i slutet av rundan (efter ca 45 min) sköts det hej vilt. Semla var helt klart besvärad och påverkad, men pinnade på ändå och Rejs var som vanligt helt opåverkad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar