Att inte behöva känna brännande blickar och förmodade tankar om ens vilt ljudande hund, typ ”men suck, vad är det för jävla ouppfodrad hund du kommer släpande på” … o ja, jag veeeet, har genom åren fått kommentarer att det (nog) bara är jag som tänker och inbillar mig att andra tänker så … men det vete fan ! Att det är så härligt att den man möter är en cool hundägare och ger en ett äkta och menat leende och själv har full kontroll över sin lika coola hund.
Det var just en sån hundägare – för ovanlighetens skull – som vi mötte idag. Jag hade precis kallat in Rejs av nån orsak jag inte minns, när jag såg killen och hundarna genom träden. Kopplade upp Rejs, som upptäckte dom när Semla&Tommy som var en bit före oss, passerade dom. Jag såg att killen med hundarna hade ”parkerat” sig och sina 4:a coola (2 labbar, 1 golden + en yorkshire terrier) på andra sidan ett vattensjukt område, som nu fortfarande var istäckt – tack för mina icebugs !
När Rejs och jag närmade oss hade Rejs börjat skruva upp sig och ljudade som vanligt. Jag tänkte, jaha, nu kommer han o hundarna börja gå och Rejs skruvar upp sig ännu mer, men döm av min förvåning – där stod han, lugnt och stilla, med sina 4 hundar sittande bredvid sig – jag hejade och han hejade leende tillbaka och gjorde sig ingen brådska utan stod kvar. Kände genast de goda vibbarna och utnyttjade situationen till att på ett lugnt och bra sett ta hand situationen och kunde passera på ett avstånd på ca 10m med Rejs som nu hade lugnat sig - lugn = belöning.
Så jäkla nöjd – så jäkla tacksam för hänsynsfulla människor – så jäkla glad !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar