Roade mig i hettan, med att fota några av trädgårdens blommor på förmiddagen, vilket inte var så ansträngande ...
... vilket det däremot var när vi senare åkte till Kåsjön för att låta hundarna svalka sig ...
På kvällen fick vår älskade Özet sin sista vila i sin favoritsjö o husse höjde armen i en skål, för de fina, men alldeles för få åren vi fick tillsammans ...
På hemvägen testade vi lillemans simförmåga tvärsöver (ca60m) viken ... äh det var väl inget ... gick ju som hinkentinken !
I nästa sjö/tjärn blev det till att simma av sig all lera och dy och då var det en som inte ville komma upp ur vattnet .... fick vissa associationer från när jag var barn, då mamma sa att jag var tvungen att gå upp för läpparna var blå ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar