NÄRA DÖDEN UPPLEVELSE

Mina lunchrundor med dogsen som ju brukar hälsosamma och nyttiga, blev i dag istället en nära döden upplevelse när jag fastnade med ena foten i en gren och sen halkade med det andra benet när jag skulle rädda situationen ...
Hann tänka i fallet .... - nu slår jag huvudet i stenen, jag blir medvetslös, jag faller i det vattenfyllda diket - med ansiktet neråt - ingen vet var jag är, Tommy är bortrest, hundarna kommer undra varför matte bara ligger där ...
Men jag hade tur som bara touchade i stenen med käken och fick ett skrubbsår och en ömmande rygg/skuldra (och senare även axel och handled).   

VILTSPÅRSKURS GÅNG NR 2

Innan dagens kurstillfälle på viltpsårkursen, hade det varit stor förvirring under hela veckan. Eftersom det var ett tag sedan vi hade vår första spårträff och andra tillfället blev inställt pga av sjukdom (instr.) berodde förvirringen på att informationen var bristfällig/knapphändig inför dagens träff – vilka skulle träffas när och vilka skulle göra vad (bl.a. anlagsprov)

Men hur som helst, på lördagkvällen hade var och en fått ett klockslag och Anna och jag skulle träffas på samma tid för att få tips när det gällde våra heta hundar. Jag kom dit först och Rejs & jag fick börja direkt.

Heta hundar kräver utmaningar och Rejs fick testa ett helt oblodat spår på 600m (4 vinklar) med liggtid på 6 tim. med älgklöv ...
Maths gick bakom och hjälpte mig att i akta Rejs spårande – när han avvek, när han återupptog spåret osv. Men det är inte lätt att hinna uppfatta Rejs blixtsnabba signaler – såklart Maths såg, som menade att jag MÅSTE strunta i var jag sätter fötterna, för då missar jag hans signaler. Vidare MÅSTE jag hålla koll på linan så den inte fastnar – lätta på linan och ge honom mer frihet i vissa situationer och hålla imot i andra … pust … detta med het hund !

Men summasummarum så tyckte magister Maths, att Rejs är superduktig i spåret - men lika duktig som han är, lika svårläst är han - snabb som få, men det var ju ingen nyhet.

APPORTERINGSTRÄNING

Idag visade Rejs upp sin ”Pisse Nisse-sida” i samband med jaktapp.trän. – de långa linjetagen som han gjorde så bra för ett par veckor sen, funkade inte alls idag + slarviga grepp – men det POSITIVA var att stadga (Karin som kastare) och markeringar gick strålande … och positivt var också att jag förstår orsaken till pissenisse-fasonerna = där hade varit ett annat retrievergäng strax innan oss … suck !

VILTSPÅR OCH UPPTÄCKSFÄRD

Tog oss en liten upptäcksfärd efter Rejs viltspår och efterföljande skogspromenad (grusväg). Liggtid ca 5tim. - la det på lunchrasten - 500-600 m. - 4 vinklar - svår sträckn. enl. mig själv, som Rejs klarade klockrent - han var så duktig ... för lätt med blodet ?

ORDNINGEN ÅTERSTÄLLD

Ikväll var ordningen återställd och det blev en riktigt njutbar runda med lite jaktapp.träning (stort sök - 7 dummys) som avslutning, innan mörkrets inbrott :-)

GRINIG BLÖT KVÄLLSRUNDA

Ikväll var det sannerligen grinigt 😤 under rundan. Visst vet jag att det är blött i markerna kring Råhult, men att det skulle vara SÅÅÅ blött blev en överraskning, särskilt med tanke på att det ju inte har regnat särskilt mycket.

Hur som helst blev det ett j_vla klaffsande och halkande på hala rötter i en genomblöt skog och en hopplöst olydig Rejs, som ständigt käkade hjorttryffel (han glömmer ju att han alltid kräks upp de svårsmälta skalen mitt i natten -suck) Kopplade därför Rejs i mellanåt med påföljd att Semla såg sin chans till lek - jag åkte som en vante i blötan och på de hala rötterna. NÄ jag vågade inte släppa henne då hon mellan varven vädrade som värsta ...

På väg tillbaka till bilen hade det börjat skymma och mörknade allt eftersom. Helt plötsligt hörde vi ett visslande - trodde först det var nån fågel, men sen ökade visslandet och jag anade att det var nån som troligen visslade på nån hund. Jag visslade också, mest för att personen skulle höra mig/oss och förstå att det var någon mer i skogen. När vi kom fram till bilen stod där ytterligare en bil och jag frågade killen om det var han som hade visslat. Anade väl iof svaret innan han svarade, men jovisst det var han. Han var "lite" orolig, för att hans hund - en lånad Cane Corso - hade stuckit efter nåt vilt. Och jag kan säga att då jag var väldigt GLAD över att hunden hade kommit tillrätta och satt i bilen och att jag hade sluppit att möta den i skogen, som då hade hunnit bli ganska mörk. ANNARS var det en skön kväll ...

TÄVLINGSLYDN.KURS

Idag var det för Rejs och min del avslutning på höstens kurs i tävlingslydnad för Monica Henriksson, som varit gästinstruktör för tredje säsongen på Partille bk. Jag kommer missa de två sista gångerna då det just är på torsdagarna vi åker respektive kommer hem från Italien.

Bättre avslutning kunde det knappast inte bli för vår del. Jag hade valt momenten "saktagående"(framförgående) och kryp, som Monica skulle titta på.

Men först körde jag & Karin (pudel) ihop, medan Karin/Samba fick sig en genomkörare av Monica. Vi körde ingångar - försökte få Rejs att INTE dutta på min hand just vid ingången. Efter många idéer och försök, funkade det till slut med att hålla handflatan (vä.) platt mot baksidan av låret. Ska jobba vidare på det sättet, för sen fasa ut.

Monica tittade sen på "saktagåendet", som Rejs gjorde jättefint. Efter två "sakta" ställde Monica och Karin (pudel) sig som "grupp". Rejs drog sig aningen mot mitt håll eftersom jag stod bredvid den ena personen och jag fick därför mana honom framåt lite ... annars perfekt :-) Till och med Monica blev imponerad av Rejs, alias "Mr Explosiv" som hon kallar honom för. Tyckte det nu var dax att spänna bågen lite och "höja nivån" ett snäpp.

Det andra momentet - kryp - gick kanske inte fullt lika bra - han var lite väl hög med FRAM, vilket jag även märkte att han helt plötsligt hade blivit vid det senaste tillfället då vi tränade hemma. Det är bara att jobba vidare - växla mellan framifrån och brevid. 

Stefan Sauk som sällskap

Som sagt - hundarna och skogen är bästa medicinen och med det menar jag just i DETTA fallet - just NU - att det är lite körigt på jobbet.

Att ha Stefan Sauk som sällskap under våra kvällspromenader känns tryggt - alltid "skrämmer han bort" några närgångna vildsvin eller älgar ... inbillar jag mig i allafall !

SEMLA FYLLER 3 ÅR

Höll på att glömma ... spanjorskan, alias Pochahontas, vår älskade lilla Semla, fyller ju 3 år idag, om vi ska gå efter vad den spanska veterinären gissade sig till, som ju var tvungen att bestämma ett datum för hennes pass.

ISTÄLLET FÖR VILTSPÅR

Åh shit va tråkigt tänkte jag när viltspårskursen idag ställdes in pga sjukdom.
Jaha, ändrade planer - vad göra istället ? Eftersom det var försent för sökträningen, så drog Rejs och iväg för ett pass jaktapportering istället. Semla och husse hade redan åkt till golfbanan.

Väl framme visade det sig att någon/några redan varit där och tänkt ut övningar åt mig - haha 😊 Det satt snitslar på väl genomtänkta platser. bl.a. två "givna" (för mig) 100m linjetag i 90 grader.

Efter lite jaktfot som uppvärmning, fortsatte vi med jaktfot fram till första snittsel'n (i nerförslut) där jag la en dummy. Gick tillbaka ca 30m, där jag vände honom och skickade på dummyn. Efter avlämn. satte jag honom och gick själv och placerade dummyn på samma plats igen. Gjorde precis på samma sätt med den andra snitsel'n (i uppförslut) och andra linjetaget.

Tillbaka till "utgångspunkten" och skickade mot den första snitsel'n (gick kanonbra) och sen mot den andra. Den andra var inte lika självklar som den första, men det dröjde inte mer än - högst 10 sek. - innan han hittade den.

Sen gjorde vi några markeringar - först två (enkla) över en DJUP ravin, med en inkallning åt motsatt håll innan varje skick - ALDRIG skicka på direktmarkeringar med honom, ringer i öronen - ett av flera kloka råd från "farmor". Utöver ravinen, även en markering in i "skiten" över gärdsgården.

Avrundade med en stunds jaktfotsgående och även fotgåendet gick super - ännu bättre än i inledningen, vilket ju förstås inte är så konstigt - fyttirackarns vad bra det gick överlag, är så himla nöjd med min lilla sprattelgubbe i dag 😍