SÖKTRÄNING - LERUMS BK

Efter lite om och men, för egen del – pga att jag av nån anledn. inte fått nån mailbekräft. om trän. skulle bli av eller ej – begav vi oss iväg till Lerums BK för dagens träning i ett lätt duggregn varvat med uppbehåll. Terrängen var lättsprungen, medan vegetationen bestod av ganska tät lövskog.

Idag var vi en styrka på 5 st - Britt, Karin, Lena (tollare) jag själv och Git som anlände ca en timme senare.
Özet och jag ut som tvåa, med Karin och Lena som figgar. Körde sju skick, med start och slut hos Karin. Tanken var att köra bara dykupper - förutom något enstaka skick, där det sluttade för mkt nedåt. Tackvare den täta vegetationen blev dykupperna ganska otydliga och diffusa – i mitt tycke – perfekta ! Oavsett han såg (hans signaler är som sagt lite svåra att tyda) dykupperna eller ej, så körde han på som han aldrig gjort annat – raka fina skick, bra framslag (fortf. med mig mötandes) bra påvis, bra ”fotgående” tillbaka … bra tempo rakt igenom utan att mattas av.

När vi sen på lydnadsplanen, skulle hjälpa Git (ska tävla nästa helg) grusades tyvärr mitt lyckorus något, då jag (vi) råkade ut för Gits häftiga temperament, pga att jag, som skulle agera tävlingsledare, inte riktigt fattat hur det skulle gå till. Jag måste säga att det hade varit uppskattat om de – erfarna – som stod bredvid, hade ”ryckt in” och varit behjälpliga, dels för min egen skull, men främst för Gits skull.
Men efter en liten konversation på FB känns det nu OK och ”no hard feelings” …

PROMENAD OCH UPPLETANDE

Gjorde idag en långpromenad på nästan 3 tim. inkl. en stunds träning med uppletande, tillsammans med Malin&Mara.  Uppletandet blev väl inte den mest optimala träningen, men jag var ändå jättenöjd med Özet, som var riktigt duktig. 

Özet var rejält trött vid hemkomsten och resten av dan och kvällen. Maras lek är rätt brutal och med tanke på att hon är - om inte dubbelt så stor - så i allafall mycket större än Özet + att hon har har en kropp som är stenhård, så får Özet kämpa. För att låta honom få en chans att återhämta sig, när jag märker att han tycker det blir för mycket och inte kan värja sig, bryter jag leken för en stunds pause i mellanåt.

JAKTRÄNING med skogens guld som belöning

Ikväll var vi en nätt liten samling på TVÅ hela personer + våra vovvar förstås, som träffades för att träna jaktapportering vid PBK/Åstebo bakom vandrarhemmet. Träffade nya bekantskapen Åsa, med sin gulliga bruna labbetik, vars namn jag glömt …
Båda hundarna var otroligt snusiga – vi diskuterade om dom möjligen var påverkade av att nåt vilt som kanske hade rört sig i området tidigare.

Vi körde både markeringar och dirigeringar/stoppsignal, vilka Özet - som var glad o pigg - löste på bästa sätt, OM det inte vore  för de OERHÖRT slarviga avlämningarna. Han jonglerade, som han inte har gjort sen i vintras (med vissa undantag) även om han imellanåt - ofta - har haft slappt och slarvigt grepp. Och som det inte vore nog med det, så sprang han vid ett par tillfällen, rakt förbi mig, innan han återvände och kom in för avlämning.

När jag innan hemgång, avslutade med ytterligare två enkelmarkeringar kom jag ihåg vad Lars-Göran nämnde i vintras - ”rör på dig något, så han måste hålla koll på dig" – vilket jag gjorde och vips så kom han raka vägen in för avlämning …

På tillbakavägen hittade Åsa massor av kantareller, MEN döm av min förvåning då hon sa att hon inte gillade svamp och lät mig ta hand om skogsguldet.

GLADA BESKED

Så himla kul … fick ikväll, TVÅ glada besked - det ena var om deltagande på jaktkursen för Lars-Göran Stervik (Hundiversitetet), han som hjälpte mig (konsultation) med Özets slarviga grepp i vintras (se inlägget "GREPPLÄRA" - 120211). Jag köpte DÅ hans filosofi och tänk med hull och hår, även om jag tyvärr ”tappade nåt på vägen” i min egen träning ...

Får väl se efter höstens kursgång, om min uppfattning är den samma som i vintras och om kompisen som går för honom just nu, är av samma åsikt. Hur som helst, ska det bli himla kul och spännande !

Ja, det var det ena glädjebeskedet, det andra är att en kompis (inget namn, eftersom inget ännu riktigt är bestämt) kanske skaffar en jaktlabbe. Hoppas hoppas …

STORA FETA HAREN

Tog mig en liten tripp för att göra ett litet kort besök hos mamma på kvällen och på hemvägen körde jag in vid varpaklubbens träningsplan för att träna lite lydnad.

Körde lite fritt följ med vändningar och ingångar + läggande. Träningen gick bra, även om den hade gått ännu bättre utan störningen i form av en stor fet hare som låg och mumsade på andra sidan gräsplanen. Özet hade fullt sjå - från att ha först bara ha vädrat efter haren, höll han sen - ibland - på att vränga nacken ur led när han spanade efter den ... Men glad var jag, att haren låg stilla så Özet inte fick för sig att börja jaga den, särskilt med tanke på att vägen ligger strax brevid planen.

BRUKSLYDNADSCIRKELN - vår 1:a av 2

Vet inte riktigt hur jag ska skriva ... men ikväll var det andra träningstillfället (vår första) på brukscirkeln och det kändes INTE alls OK, då det sannerligen inte var den mest ultimata miljön för Özet som är så känslig. Känsligt blir det oxå att gå närmare in på orsakerna ... så jag lämnar det där hän !

Hur som haver, så tränade vi (Özet&jag) lite av varje, tyvärr utan nån större struktur. Men la focus på glädjen och ingångar från alla håll och kanter. Men det bästa var att vi avslutade med en superkul budföring, med Sune som mottagare.

SÖKTRÄNING - "TOLLERED"

Efter ett uppehåll på 5 veckor pga av div. andra aktiviteter - nu senast rasspecialen på Öland - återförenades Özet & jag, idag med sökgänget. Vi var full styrka - 6 st - i startordn. Git & Lyra, Karin & Kata, Jag & Özet, Lena & Elda, Britt & Sambo och sist Jenny & Lita (som löpte). 

Vädret var varmt och kvavt, trots att det bara var omkring 20 grader. Gles granskog i lätt terräng med tjock mjuk mossa, på ena sidan och rätt kuperat på högra sidan. Inte särskilt blött, trots regnande under natten. 

Özet & jag startade som 3:a, med Britt (lätta sidan) och Git (kuperade sidan) som figgar. Skickade 7 gånger, med början och slut hos Britt. Började med 2 dykupper, för att sen köra 3 st utan – vilket gick strålande – inte mkt vind att tala om och den som var, låg snett i ryggen. Märkte att han började mattas av vid 5:e skicket, men eftersom det var ganska lätt och öppet - på ena sidan - avslutade jag med ytterligare två, men nu med dykupper. Inga problem, även om tempot nu var något lägre. 

Men sammanfattningsvis gick han klockrent, sånär som han väljer lättaste vägen - en liten "vägväljare", som Karin uttryckte sig - UTAN att för den sakens skull vika av från linjen. Framslagen var oxå kanonbra, men det var ju ganska öppet och lätt.

Jag har lite svårt att tyda om han ser dykupperna eller ej och inte blir hans signaler tydligare allteftersom han mattas av ... Och kanske hade han inte mattats av så snabbt, om jag hade haft med mig tillräckligt med vatten … han drack nämligen upp hälften vid rastningen, INNAN själva sökarbetet. Så nu vet jag det … MERA vatten, MYCKET vatten, tryckande (varma) dagar …

ÖLAND - tisdag

Efter ett hastigt besök i Paradisverkstaden - DYRT - sa vi hejdå Öland, för denna gång ... 

Den som är nyfiken och vill läsa om hela Ölandsvistelsen kan börja på 

rubriken "TOLLARSPECIALEN - ÖLAND - torsdag"

ÖLAND - måndag

Frukostmys

Tommy fick sin golfrunda på Grönhögens GK

Ottenby fågelstation

Vissa gjorde sig ingen brådska

Stora Alvaret

Möckelmossen

ÖLAND - söndag

När vi på söndag morgon hade sagt hejdå till Susanne & Mats,
lämnade vi Specialen åt sitt öde (utställning) och drog söder ut ... för mera kultur ...

Borgholms slottsruin ...

I väntan på guidningen ...

Snart kommer guiden ...

Ryttargången ...

Middag och vila, efter incheckning på Hotell Skansen i Färjestaden