Började förstås genast fundera på själva upplägget inför själva tävlingsdagen och satte upp ett mål. Målet var att han skulle hålla sig vid min sida under hela programmet, särskilt under transporterna, då han lätt ”exploderar” och att vi skulle lyckas genomföra alla momenten.
Inledde veckan (måndag) med att jag efter vår kvällspromenad i ”Härkeshultsskogarna”, spontant gjorde en blixtvisit på Lerum för att främst fila lite på ingångar på plan. Massor av bilar – alla var på föreläsning – så vi hade planerna helt för oss själva sånär som Madde som tränade sina hundar – perfekt lagom störning.
Träningen gick väl sådär, då Rejs var lite väl ”tittig” i mellanåt, men känslan var rätt ok ändå om man tänker på omstädigheterna – det var länge sedan vi var där och störningen som sagt.
När vi kört i ca 20min. - inkl. byte av plan - kände jag mig nöjd och beslöt för att bryta. När vi precis börjat rulla ut från klubben hann jag se att folket – en del bekanta ansikten - från föreläsningen började välla ut från klubbstugan
På tisdagen, blev det ytterligare ett litet lydnadspass, denna gången var platsen Kviberg. Rejs gick verkligen kanonbra, känslan var super. Lite störning i form av ett gäng fotbollstränande grabbar på andra sidan plan.
Innan vi åkte till Kviberg hade vi tagit vår obligatoriska skogspromenad, också idag längst Härkeshultsvägen. Semla som får gå lös allt mer, skrämde mig rejält då hon gjorde en liten ”walkabout”. Jag såg tydligt hur hon höjde huvudet och vädrade, samtidigt som hon satte fart och sprang iväg, men jag hann helt enkelt inte med. Jag både ropade och blåste i visselpipan (Rejs stackar’n fattade inget – jag är ju här, jag är ju här) utan att hon kom tillbaka. Jag han tänka både det ena och andra, men kände något sånär ”hopp” då jag hörde henne bakom vegetationen och efter en liten stund kom hon tillbaka – phu !
I mitten (onsdag) av veckan var det dags för agilitykursen igen.
Kvällens tema var först och främst introduktion av ”gungan”, men även en liten hinderkombination. Semla som ju är lite ljudkänslig och stundtals är en försiktig generalska, tyckte gungan var läskig. Vi fokuserade enbart på en/två tassar på brädan, vilket fick räcka för detta tillfället.
Hinderkombinationen - 5 hinder+tunnel - där mattar/hussar fick tänka handling. Det gick jättebra, bara du visar tydligt så blir det ju lättplätt, sa Semla.
På torsdagen var det en röd dag = Kristi himmelfärdsdagen = ledig dag = gôtt. Ägnade dagen åt gemensamma hundaktiviteter, först promenad vid Råhult, där Semla fick några”sökövningar”. På eftermiddagen hjälpte Tommy mig & Rejs med lite lydnadsträning på varpaplan. Körde igenom nästan hela ”registret” - ingångar på plan/fotgå./sitt u.g./fjärr/apport/inkalln.
På fredagen var det klämdag, men arbetsdag för min del.
På lördagen gjorde Rejs&jag vår tävlingsdebut i lydnad. Vem kunde tro det tidigare i våras när tårarna flödade o jag kände hopplöshet. Jag tror, jag VET att det är få som har förstått/förstår hur mycket jag har kämpat med denna hetlevrade energiska lille gosse, som verkligen förstår vilken resa vi har gjort.
Inte för det blev nån uppflytt, men väl godkänt med 145,5 p. med två 10:or. Var framför allt nöjd med att vi uppfyllde det främsta målet, som var att han skulle hålla sig vid min sida under HELA programmet och inte explodera (likt en ballong som man sticker hål på) efter ”moment slut” och sen att kunna ”hålla sig i skinnet” under transporterna. Och just för att han skulle hålla sig vid min sida under just transporterna blev några tillsägelser och det kostade ju på helheten förstås.
Men summa summarum är jag glad över att ha avklarat debuten och att jag nu har en plan inför framtida träningar.
Avslutade veckan (söndag) med ett sökpass. Eftersom jag fortfarande hade rätt ont i knät och det var min tur att välja ruta, kunde jag därför välja en relativt lättforcerad ruta som inte var alltför kuperad – inte mindre klurig för hundarna för den sakens skull. Det var lite skralt med folk – bara 4 st – men tackvare att två klarar sig utan att ha nån på stigen, går ¨hundskiftena" ganska fort ändå. Det regnade den sista tiden och ALLT förutom Rejs och jag själv fick hänga på tork efter dagen, men vad gjorde väl det när Rejs prestation var på topp, inkl. ännu ett skick utan dykupp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar