MÅN.- SÖN. 15 - 21 maj

Veckan – måndag – inleddes med att det var avslutning på ”Startklass-kursen” och dagen (kvällen) till ära hade vi en träningstävling för att få möjlighet att testa tävlingsnerverna. Rejs var lite ofokuserad, men ändå rätt ok. Men den STORA vinsten var att jag kände mig hyfsad trygg med att ha honom lös och vågade till och med belöna honom – lite försiktigt – men dock. Avslutade med att träna på våra individuella ”svårigheter” som visat sig under trän.tävl.

Rejs och jag körde några ingångar på plan (en kopplad och en fritt följ) och sen hjälpte Elin mig med mitt tempo i fotgåendet. Jag hade gått ojämnt och lite osäkert under trän.tävl. vilket gjorde Rejs i sin tur också lite osäker, då han inte kände igen sig i mig. Avslutade med verkligt go känsla – ”vi är bra, kan ju det här”. Och som jag skrev i FB - INGEN gammal klyscha, för tiden GÅR verkligen fort när man har roligt.

Tisdagen bjöd på en skön kväll trots att det hängde regn i luften. Efter hundpromenaden blev det en liten visit vid Jonsereds trädgårdar och herrgård. Usch, det är så års, så här på våren när det börjar bli varmt och solen gassar, som dom börjar synas ... jag menar ormarna !

I mitten av veckan stötte jag på fler ormar än vad jag tidigare har gjort under en hel säsong.
Det var under lunchpromenaden – onsdag – mitt i veckan, då jag precis hade gjort en inkallning och båda hundarna fick var sin boll som belöning. Dom stod i skogsbrynet och ”tuggade” samtidigt som jag fick syn på två i hopslingrade huggormar – en brun som var lite större o en svart som var lite mindre. Med hjärtat i halsgropen backade jag och lockade på dom och som väntat kom Rejs som ett skott, men INTE Semla ! Livrädd att Semla skulle backa mot ormarna, tog jag bollen ifrån Rejs boll och kastade den ”framåt” och som tur var funkade det – hon sprang efter den !
Eftersom jag inte ville att hundarna skulle bli nyfikna gick jag färdigt rundan, innan jag själv återvände till ormarna – för jag var/är så himla nyfiken. Men nu var det bara en kvar – den gråsvarta, jag kollade på den en stund innan den slingrade sig ner i underjorden ...

Senare på kvällen, innan Semlas agilitykurs började tog jag en liten sväng med Rejs vid ”motorgården”. Och DÄR, precis där Rejs skulle sätta sig och bajsa, DÄR låg en stor fet snok, som jag först trodde var en gummislang av nåt slag, innan jag förstod var det verkligen var. Men ok, ingen fara skedd även om jag blev rädd.

Efter den ormincidenten var det dags för Semlas agilitykurs. Gästinstruktör (stand-in för Elin) för kvällen var Anette, som var en av mina allra första ag.instr. för nästan 20 år sen – på Majkies (vår första tollare) tid. Semla var duktig, men ngt tagen av värmen tror jag.

Temat för i kväll var balanshindrena A-hindret och balansbom-men/hindret. Som vanligt blev jag lite konfundersam över Semla – först springer hon exempelvis över balansen ett par gånger utan problem, sen helt plötsligt vågar hon inte längre – så kan det vara när det gäller allt, förutom tunnlarna som verkar vara hennes favorit. Men hur som helst så avrundade vi med en "rundbana", som jag var lite skeptisk till i början, men som Semla överraskade mig med att klara galant.

Osså blev det torsdag och sista kurstillfället på tävlingslydnadskursen. Alltid lika vemodigt när kursslutet är ett faktum, men kvällen var inte mindre kul för det. Hade kommit överens att vara på Kvibergs idrottsområde, med allt vad det innebär.

Vi alla hade i förväg bestämt vad var och en ville ha som tema/lägga fokus på. Jag hade lagt upp en plan som innehöll – ingång på plan – kedja/länka = fotgående, inkallning, sitt u.g. och fjärr (ligg fr. sitt). Därefter hade jag valt, några enskilda moment – framförgå./sakta, kryp och ställande u.g. – som Monica tittade på.

Var så himla nöjd med kvällen - tänk att Rejs&jag lyckades genomföra kvällen så bra, trots den maxade störningen i form av fotbollsspelare, rullskridskoåkare, löpare, flanörer med och utan hund mm mm ...
Inledde helgen – lördag – med lydnadsträning på Angereds bk tillsammans med Karin.
La fokus på korta ingångar på plan, utnyttjade de flera ingångöppningarna in på plan. Körde ett par ingångar/ingångsöppning med Karin som inropare, innan jag gick vidare till nästa.

Körde även sitt u.g. och fjärren – under fjärren var det fokus på att han inte ska låta sig påverkas av ”tävlingsledaren” som ju står ganska nära för att visa skiftet. Sitt.u.g. – fokus på att han skulle sitta kvar (förstås) pga att han följer gärna med ”vä. om” liksom …
Semla fick stanna hemma pga värmen – tyvärr – för vem visste DÅ att förmiddagens hetta skulle övergå i svalare temperatur när de kalla ishavsvindarna senare svepte in …

På söndag blev det inget sök, vilket var rätt bra för min skull eftersom jag har fått en knäinflammation efter förra veckans sökhelg. Vi ägnade oss istället åt att lata oss, mellan trädgårdsröj och skogsröj.