MÅN.- SÖN. 10 - 16 okt.

Veckan inleddes med det andra kurstillfället i tävl.lydnad, tillsammans med det nya gänget – ”schäfergänget”. Fr.o.m. nu kommer det vara Monicas inomhushall i Kilanda som gäller. Gôtt att vara inomhus när det är mörkt och ruggigt ute.
  
Vi körde stn-trän. – Rejs & jag med uppdelning – targetplatta (fokus på stadga), apport/hållfast, fotgående, apport/hållfast. Rejs var som vanligt het, men duktig. Jag blev glad när jag hörde fröken säga att "ett genombrott har skett" när det gällde fasthållandet av apporten.

Många av veckans lunchpromenader gick uppe vid Jonsereds Herrgård, mest pga älgjakten, men även för jag älskar den vackra miljön.


I mitten av veckan ägnades åt mera kursande.
Först ut var Semlas rallykurs. Kvällen var helt fantastisk, alldeles vindstilla och inte alltför kallt. Vi blev filmade medan vi gick en bana, som vi sen tillsammans gick igenom. Efter kursens slut och innan jag gick till bilen fick jag med mig lite exempel på tips om hur jag kan försöka träna bort Semlas nosande/snusande.
Dagen efter var det Rejs tur – tävl.lydn. PBK. En kväll, som var desto mer kylslagen än kvällen innan. Temat för kvällen var sitt, ligg och stå, samt fjärr. Efter som vanligt, fotgående som uppvärmning, fortsatte Rejs och jag med fjärren, där vi la fokus på sättande fr. läggande - båda frambenen på samma gång. Därefter körde vi ställande under gång. Minns faktiskt inte vad och hur vi gjorde – kanske pga kylan – men vad jag minns var att jag själv hade svårt för timingen …

På fredagen fick jag en rolig fråga från Carina med Nasti – härligt väder nu- ska vi köra lite Nosework i eftermiddag? Såklart jag ville, men det fick bli lite senare pga att jag precis innan hemfärd från jobbet var tvungen att ta i tu med ett problem som uppstått (höstens lökleverans).
Carina hade riggat både utomhus och inomhus. Svårt med söken utomhus, då dofterna ju är flyktiga. Men övning ger förstås färdighet. Fick tips om att ev. kanske lära om nosmarkeringen till liggmarkering. Kan nog bli bra, med tanke på att han är så ivrig och hetsig.
  
På lördagen träffade vi Karin och Samba på Kviberg – nytt ställe/plan – för att träna lydnad. Passet var väl kanske inte det mest lyckosamma vi har haft i våra dar, störningen av ett gäng bollsparkade ung-domar blev väl mycket. Uppvärmingen med fotgåendet (kortkoppel) gick riktigt bra. Även ”vä.tramp” och fjärrens ”sitt fr. liggande” gick bra, men SEN kom svårigheterna – fick bryta både ”riktnings”-och ”hållfast”-övningarna. Det var också riktigt kul att Karin och Samba fick till ett jättefint pass.

Helgen avslutades som så ofta numera, med sökträning. Klubben vid Lerum var det som gällde i dessa älgjakttider. Tyckte att det blev en del svårigheter för lilleman – en del onödiga och en del ofrånkomliga. Gällande de ofrånkomliga svårigheterna var att en del av gömslena/legorna låg lite bakom där själva ”dykup’n skett, vilket Rejs hade lite svårt för – han kopplade inte på näsan efter att ha kommit till där ”dykup’n” skett.
Fortsatte med att figgarna ropade namnet - med framgång - vid påvisen. Fick tips om hur jag ska gå vidare gällande ”hjälperna” inför påvisen – att fortsätta med att ropa namnet, men att återgå till godis.
Även om han idag var hetare än hetast – märktes särskilt vid återgången till stigen och även att han inte satte på näsan vid sökandet i mellanåt – så var jag nöjd med att han framförallt var lyhörd o kom tillbaka när jag ropade.