Fullt ÖZ


VÄLKOMMEN ATT FÖLJA MED PÅ REJS & SEMLAS ÖDEN OCH ÄVENTYR


söndag 22 december 2013

SLIPPERI SLIPPERA + RIDHUSTRÄN. - 7

Idag slog vi på stort Tommy och jag och gick ut på en gemensam hundpromenad.  Lilla jakthunden fick som vanligt gå i lina, men verkar inte särskilt ledsen för det.  Härlig runda, om det inte vore för min praktvurpa. Alla – även jag – vet ju att det är mäkta slipprigt och halt på berg och rötter, efter senaste tidens eviga regnande.  Men i ett litet ouppmärksamt ögonblick, hade jag halkat på ett berg och föll handlöst. Samtidigt som jag slog i armbågen, smärtade det till i axeln, det kändes som jag minst krossat armbågen och brutit armen, precis efter fallet. Men smärtan släppte relativt snabbt och väl hemma var det bara lite ömt på ytan och kändes lite stelt …

RIDHUSTRÄNING
På eftermiddagen/kvällen blev det en stunds ridhusträning. Jag som trodde det bara skulle bli några få, det var ju så många som hade sagt återbud, mest pga div. julbestyr. Men döm av min förvåning, när den ena efter den andra (s:a 7st) svängde upp på parkeringen …

Träningen bestod ikväll av en blandad kompott, mycket beroende på att det fullkomligt Ösregnade under en lång period och jag inte ville springa ut i regnet för att sätta Özet i bilen. Men pausade givetvis ändå i mellanåt.  
Fick hjälp (Malin) med kommendering – fritt följ, rutan, lägg.u.g. och inkallning. Allt gick väl sådär. Börjar förstå att jag själv ändrar mitt beteende vid kommenderingen. Får verkligen börja träna mera av den varan …
Fick också hjälp (Susanne) med  fjärren, vidareutveckling av ståendet, både från sittande, men också från liggande, som jag kanske igentligen borde ha börjat med !

Testade kontaktövning, med löptikarna Stina och Mara som störning. Med Stina var det inga som helst problem, men med Mara var det dock lite svårare, men rätt OK ändå.

Därefter körde vi platsliggande, medan det fortfarande ösregnde och smattrade på taket.
Nelson (en liten bit ifrån) Mara, Eja, Özet, Ike, Lewis och Porthos Özet hade Eja imellan sig och Mara och Ike på andra sidan. Özet låg lugnt och tyst och ”roade” sig med att spana intresserat på  Sune som stod bakom manegedörren för att hålla lite koll Lewis.

Avslutade med några hopp, innan jag sprang ut i ett iof avtagande regn, för att sätta Özet i bilen för vila. 

Avslutningsvis stod vi alla och snackade en stund innan vi tackade för i kväll och önskade varandra en God Jul och allt det där. Himla trevligt gäng det där !

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar