Idag var det dax för första träningspasset efter söklägret. Vi var 6 st – Git, Britt, Karin, Aneta, Annica o jag och var vid ”Tax(tanten)rutan”. Özet & jag startade som 4:a och körde 5 skick (tror jag!!!) - Annica och Karin figgade. Både Özet och jag skötte oss alldeles utmärkt - raka fina skick och framslagen blev strålande.
Som lite kuriosa kan jag nämna att Git idag körde lilla Trotza (6mån.) för första gången. Kul att se !
När Özet och jag tog oss en promenad efter söket, stötte vi på andra älgen på kort tid (se inlägget ”Älgmöte”) När jag gick där i godan ro, med Özet en bit (20-30m) framför mig, uppenbarade sig en stor mörk varelse där på stigen framför mig, precis där Özet befann sig – även om jag just då inte såg honom.
Från att först få hjärtat i halsgropen, till att sen bevara mitt lugn (!!!) och vissla/ropa på Özet, samtidigt som jag ser älgen älga (ha ha) iväg - riktning bortåt. Medan jag väntar ett ögonblick för att se vad som ska hända, hinner jag tänka - måtte Özet inte få för sig att börja jaga älgen ... men en riktig go härlig känsla infinner sig när jag ser Özet komma i mot mig i full galopp. Oavsett vad den verkliga orsaken/skälet är till att han kommer tillbaka -
tycker han älgen är stor och läskig eller gör han allt (ha ha) för matte - så sprider det sig en rysning av välbehag genom kroppen ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar