SÖKLÄGER

Och så har vi då genomfört söklägret som jag anmälde oss till redan i januari. Har nu gjort en liten sammanfattning efter en tillbakablick av veckan som var intensiv men otrolig rolig och lärorik. Vi var 5 deltagare, varav 2 st var nya bekantskaper, Stina med Jaison (labbe) från Skåne och BM med Chief (schäfer) från Uppsala och de andra två som var "gamla" bekanta, var Malin med Mara och Jennie  –  som igentligen hade tänkt köra Lola, körde nu istället sina unghundar Eden och Lita pga att Lola var halt.

MÅNDAG
Första dan var oerhört lång (kl.09-18) – men spännande – med ett upplägg, där vi på förmiddagen körde var sitt sökpass medan Git antecknade efter att ha studerat oss med kritiska ögon, för att göra en genomgång innan lunchen. Sände Özet på 5 skick, med Malin och BM som figgar – de två första med dykupper – resterande tre utan. Det 1:a skicket dold lega (trälåda) resterande lätt terräng …

Efter Gits genomgång blev ”mina tre främsta ledord” följande :
- håll honom i halsbandet för att rikta in honom
- håll ”visahanden” lägre och håll den still 
- möt upp bättre vid framslagen

På eftermiddagen försökte jag tänka på Gits goda råd och gjorde nu 6 skick – med BM och Jennie som figgar – men nu med dykupper på alla, även om det var tveksamt om han såg alla, men det gick som en dans oavsett. Denna rutan var betydligt svårare än förmiddagens – vänstra sidan bestående av flera genomgående vattendrag, som hundarna skulle ta sig över. Inga problem, sa Özet ! Avslutade med en ”hitta” som gick uppför en kraftig brant, över två bergsavsatser – Özet kanon duktig + att jag var väldigt glad att se att han orkade och höll ihop.

TISDAG 
På andra dagens schema stod det lydnad och uppletande.
Förmiddag = lydnad
Var och en fick en halvtimma att disponera hur vi ville. Alla valde 15 min. x 2.

Den första kvarten körde Özet & jag framförgående – ett av de svårare momenten enl. Git. Det blev också en liten stund över till dirigering - sättande från liggande - där Özet nu har börjat lätta lite på rumpan, då han "hoppar" upp från läggandet.
Avdelning två – den andra kvarten - gick åt till det fria följet . Kul att kunna glädja Git, med att visa hur vi utvecklats sen vi sågs på kursen i våras. Fick nu tips att ”slipa” på helomvändningarna ...
Avslutade med platsliggning innan lunchen, vilket gick bra när han väl slutade med att snusa på något omkring sig.
Eftermiddag = upplet
Mätta och belåtna efter lunchen åkte vi iväg för att träna uppletande. Alla hjälptes åt med märkning och vallning av rutan och gjorde sen två omgångar upplet var. Özet & jag som aldrig hade gjort detta, fick en synretning på fullt djup. Özet sprang ut som värsta torpeden … likt vilket linjetag som helst … Var är den, var är den ? Va – ingen dummy – vad menas – OK, menar ni att jag ska ta den här vanten ? OK – jag fattar, jag fattar … Därefter fattade Özet att det här inte gällde dummys, utan andra prylar …

ONSDAG 
På tredje dagen var det dags för veckans andra sökpass.
På förmiddagen, körde vi 4:a skick på Özet, varav 2 var dolda legor (trälådor) med BM o Malin som figgar. Gick bra, sånär som lite strul vid markeringarna hos/med BM … särskilt vid den ena dolda legan, där han markerade men inte hittade/såg nån rulle, vilket resulterade i att han tog sin fasta i halsbandet istället.

På eftermiddagen blev det 5 skick, varav den 1:a legan var dold (samma låda som förmidd.) , med BM och Stina som figgar. Özet löste allt på bästa sett, med raka skick och allt bättre framslag, tackvare mattes mötande …

TORSDAG
Tiden går fort när man har roligt – en sliten gammal klyscha, men som stämde mycket väl, för nu hade ju drygt halva veckan redan passerat. Idag var det åter dags för en dag med lydnad och uppletande. Började på förmiddagen med lydnad i stekande sol och värme.

Jag delade in våran tid och moment i tre 10 minutare, medan dom andra körde 2 kvartar.

Jag fick med hjälp med apporteringen – främst ingångar. Fick bl.a. tips om hur jag skulle bli av med min ovana att ”hjälpa” Özet vid ingångarna med hjälp av mina axlar.
Andra momentet som vi gick igenom var hoppet och då just själva ”uthoppet”, där vi tar hjälp av target. Men det verkade inte som han sökte sig till just targeten, utan att stannade där han själv trodde var rätt – ibland rätt, ibland inte !

Hhummm ... ska han verkligen behöva hoppa så högt ?

Vårt sista 10 minuters pass (som jag minskade ner till 5min. pga att Özet var trött och lite sliten) tittade Git på krypet som vi tränat mycket sparsamt på. Hon tyckte vi var på ”rätt väg” och skulle fortsätta ”nötandet” med bakbensförflyttandet, innan jag själv börjar resa på mig.

På eftermiddagen fortsatte med uppletande – denna rutan med ”snårig blandskog”.
Özet 2 st med synretning – kanonbra – full fart, rakt och rätt på.

FREDAG
Så var det då dags för sista dagen på lägret, vilket kändes vemodigt men samtidigt rätt skönt, med tanke på de ”tidiga” mornarna.
Dagen skulle åter ägnas åt två sökpass - ett på förmiddagen och ett pass på eftermiddagen, precis som de andra dagarna vi kört sök.

Özet startade som sista hund och fick 4:a skick, med Stina o Jennie som figgar. Vegetationen var tung och jobbig – bestod av både av högt blåbärsris och djup mjuk blöt mossa. Alla skick var strålande och även framslagen var riktigt bra – även om nu Git (omedvetet enl. henne själv) hade börjat ”bana” väg för mig, hade jag börjat få riktigt kläm på detta med framslagen …

Efter lunchen började det regna och vi sa i mun på varandra att vi hade haft himla tur med vädret, eftersom det började regna först nu.

Vi vallade en ruta med en längd på bara 30 m, för att vi nu alla skulle köra enbart 3 skick, varav den andra legan var i en ganska trång bergsskreva. Spännande, då jag mindes denna ruta (främst bergsskrevan) från vår ”introduktionshelg” för drygt 1 år sen. Till skillnad mot då, skulle vi nu se hur Özet fixade legan utan dykupp. Blev dock tvungen att skicka om honom pga att han missade berget och ”svävade” ut lite … men efter 2:a skicket sprang han rätt på. Inga som helst tveksamheter (precis som sist), då han hade hoppat upp på berget, för att sen hoppa rätt ner till figgen (Malin) som låg i skrevan. Avslutade sista skicket – också det utan dykupp – PERFEKT ! Vilket gott avslut – GÔTT MOS !

Efter att alla hundarna kört sina pass, samlades vi vid bilarna och tog skydd för regnet under dom uppfällda bakluckorna, samtidigt som vi gick igenom den gångna veckan. Alla fick med sig bra tips och konstaterade att veckan hade varit så himla lärorik och kul.