Även om jag nu har lugnat mig och fått lite distans efter morgonens lydnadstävling, så minns jag tydligt känslan hur jag kände mig direkt efter. Var så sjukt besviken – uppriktigt sagt, riktigt ledsen – kände mig helt misslyckad ...
Som om det inte räckte med den sedvanliga 0:an i platsliggandet, så var han riktigt ”skojfrisk” idag … att man i det läget får höra att man har världens charmigaste hund, är en klen tröst ... iaf just då …
Vad hjälper det, att den mesta träningen känns strålande, när det alltid skiter sig på tävling … Jag som trodde att det hade ”lossnat” i samband med klubbmästerskapet, då Özet visade sig från sin bättre sida !
Just nu är jag så j_vla trött på allt vad tävling och prestation (ångest) heter …
KRAM!!!!!!!!
SvaraRadera//Stina
Tack goa Piff & Puff :-)
SvaraRadera