Nu kring jul och nyår har vi bytt söndagarna till lördagar, eftersom både jul-och nyårsafton har/är på söndagar. Jag hade velat lite om jag skulle vara med på söket idag eller inte, men eftersom vi inte hade nåt annat för oss så passade det utmärkt.
Trots oron pga en incident där två rottweilers varit inblandade och ägaren (som bor i omr.) inte verkar vara resonabel, blev valet idag längst in vid Björnås. Och precis när jag svängde in på grusvägen som leder bort till vändslingan, vem/vilka gick där vid vägkanten, om inte hon med rottisarna.
Vi blev idag full (6st) styrka tackvare ett ”gästspel” av Chatrin med boxern Bosse.
Rejs & jag ut som 3:a – Git stigade och Chatrin och Britt figgade. – vi körde 7 skick. , det sista över en bäck.
De första skicken – hyfsat öppet och lättsprunget, lätt kuperat.
De mittersta – djup, blöt och tung mossa, med ngt tätare vegetation – varav ett utan dykupp (i övr. var det lite för svårt utan dykupper) som gick klockrent.
Det näst sista – kalhygge – svårt, hittade inte direkt.
Det sista – över slingrande bäck, med mossa. Det sista skicket körde jag mest för jag ville se om han skulle ta sig friheten att dricka vatten (hade vattnat honom två skick innan) och DET gjorde han, eller rättare sagt TÄNKTE. Men eftersom jag anade det, så kunde jag förekomma honom och då sprang han vidare, så det blev ju bra trots allt.
Sammanfattningsvis gick han jättebra, t.o.m påvisen gick hyfsat, men allteftersom han mattas i slutet, blev påvisen ngt sämre.
Ang. vädret, så började det med ett lätt snöfall, som såsmåningom ökade till ett ymnigt snöande när vi åkte hem.
***
Som kuriosa kan jag nämna historien bakom bilden där jag låg figge i bergsklyftan ”Och där i bergsskrevan låg jag och väntade på Bosse ... till ingen nytta !”
Hade efter stor tveksamhet erbjudit mig att figga i en grotta, som jag under vallningen igentligen hade avböjt att figga i, pga mina ”onda” knän (lätt att komma ner, desto svårare att komma upp)
Hade i walkisen sagt att jag var på plats, men var då igentligen bara framme vid grottan och trodde DÅ att det inte skulle vara några konstigheter att ”krypa in” där. Men när jag försökte ta mig in i grottan efter mycket trixande, blev jag rädd att jag inte skulle ta mig ut igen pga av knäna. Ville alltså inte ”offra” mina knän och började leta efter alternativ och fann en djup bergsskreva precis bakom grottan – tänkte, det måste väl funka, det är ju nästan ännu bättre.
Medan jag låg där i skrevan, förstod jag ju att jag måste meddela att jag flyttat på mig och när jag väl fått kontakt visade det sig att det var just grottan som var det som gällde, vilket innebar att Git kom och ”avlöste” mig. Här kom alltså orsaken till att jag låg där i bergsskrevan och väntade på Bosse
till ingen nytta”.
